Om Louis Pasteur, forskning i samhället och forskningens frihet

Det finns en person vars forskning har haft grundläggande betydelse för det vi vet om vacciner idag: den franske kemisten och biologen Louis Pasteur (1822-1895). Han föddes exakt för 200 år sedan, den 27 december 1822.

Vid 25 års ålder blev han professor i fysik i Dijon och året efter professor i kemi i Strasbourg. När Pasteur 32 år gammal blev professor vid universitetet i Lille, var hans uppdrag att hjälpa jordbruket i kampen mot olika smittsjukdomar bland djur. Hans kunskap skulle utmanas av de problem som fanns i den industritunga regionen.

Pasteur forskade på uppdrag av politiska makthavare som kejsare Napoleon III, franska destillerier och utifrån jordbruks- och silkesindustrins behov. Ändå var hans forskning inte bara till gagn för industrin och samhällsutvecklingen utan hade även stor betydelse för akademins grundforskning. Han lade grunden för till exempel mikrobiologi, pastörisering, vaccinering mot rabies och sterilisering med stora effekter på kirurgin.

Pasteur hade två grundsatser: friheten till kreativt tänkande och omfattande experimentell testning. Han upplevde tydligen inte att samverkan i samhället begränsade det kreativa tänkandet och har inte beskrivit det som en begränsning av forskningens frihet heller.
Mälardalens universitet beskriver i sin vision att man vill vara ett samverkande lärosäte. Forskning och utbildning ska relatera till samhällets samt globala utmaningar och helst bedrivas med aktörer som kan bidra med problemformuleringar och kunskap. Många stora företag har egen forskningskompetens. All kunskap på vetenskaplig, konstnärlig och erfarenhetsbaserad grund tillsammans kan optimera och föra fram kunskapsbildningen. Akademin kan vara en viktig nod i detta.

Akademins samverkanspartners ska inte styra över val av metod eller begränsa möjligheten till spridning av kunskap. Även etiska spelregler måste beaktas och de experiment på levande människor som under historien har genomförts visar att den akademiska friheten inte får ses som absolut. Detta måste beaktas av både akademin och dess samverkanspartners

Samverkan kan innebära risker för forskningens frihet och det gäller att vara medvetna om dem. Men i andra vågskålen måste den samhällsnytta läggas som samverkan bidrar med. För det är tillsammans vi bäst löser dagens och morgondagens utmaningar. Samtidigt som forskarna kan bidra till grundforskningen på hög nivå.

Det visste Louis Pasteur.