Text

Forskargruppen för studier i demokrati, makt och medborgarskap (DEM)

Human

Hållbart arbetsliv

Informationsdesign

Långvarigt självständigt liv

Medicinsk teknik

M-TERM - Mälardalen University Team of Educational Researchers in Mathematics

Forskargruppen MIND (Mälardalen INteraction and Didactics)

Naturvetenskaplig och teknisk didaktikforskning

NOMP-gruppen – nya organisations- och managementpraktiker

Normkritiska perspektiv i forskning om social utsatthet

Produkt- och produktionsutveckling

Programvarutestlaboratorium

Sociologi

Språk- och litteraturvetenskap samt ämnenas didaktik

Statsvetenskap

Stokastiska processer, statistik och finansmatematik

Algebra och Analys med tillämpningar

ChiP – Barns rätt till hälsa, skydd, stöd och delaktighet

Design av realtidssystem

Digitala och cirkulära industriella tjänster

Värdedriven innovation och framsyn

Attityder till anhöriginvandring: en europeisk jämförande studie

Migrations- och integrationsfrågor är kontroversiella och splittrande såväl i opinionen som bland politiska beslutsfattare i många europeiska länder. Under senare år har stora forskningsinsatser fokuserat på att kartlägga och analysera vad befolkningen i olika länder anser om invandring. Ändå har vi nästan ingen kunskap alls om hur attityderna ser ut i fråga om anhöriginvandring. Det är anmärkningsvärt, inte enbart därför att det är den vanligaste formen av invandring, utan också därför att anhöriginvandring är en central fråga i den politiska debatten och ett område där Sverige och andra stater i Europa nyss genomfört eller diskuterar att genomföra olika policyreformer. Det här projektet bidrar till att fylla denna kunskapslucka.

Anslag i SEK:
4 871 000

Projektansvarig vid MDU

No partial template found

Projektledare: Karin Borevi, docent Statsvetenskap, Södertörns högskola

Projektmedlem vid MDU: Jonas Hultin Rosenberg, universitetslektor i statsvetenskap

Externa projektmedlemmar:
Lutz Gschwind, filosofie doktor i statsvetenskap, Uppsala universitet
Anton Ahlén, filosofie doktor i statsvetenskap, Uppsala universitet
Johan Wejryd, filosofie doktor i statsvetenskap, Uppsala universitet

Bakgrund

Anhöriginvandring är ett på flera sätt komplext fenomen. Den relaterar för det första ofta till olika former av annan invandring, som asylinvandring och arbetskraftsinvandring, och attityder kan variera beroende på vilken typ av anhöriginvandring det handlar om. För det andra utgör personer som ansöker om uppehållstillstånd för att förenas med en familjemedlem heller inte på samma sätt som andra migranter “outsiders” som knackar på landets port för att bli insläppta. Anhöriginvandring handlar också om att “insiders” – personer som redan bor i landet – gör anspråk på att förenas med sina nära och kära från utlandet. Det gör att man kan förvänta sig att attityder till anhöriginvandring skiljer sig åt beroende på exempelvis vad anknytningspersonen (den person som befinner sig i landet) har för status. Är människor till exempel mer eller mindre benägna att acceptera anhöriginvandring beroende på om anknytningspersonen är infödd eller invandrad; har medborgarskap eller inte, är integrerad på arbetsmarknaden eller har blivit godkänd i fråga om språk- och samhällskunskaper i landet i fråga?

Frågor som de ovan nämnda kommer systematiskt utforskas genom enkätundersökningar i de åtta europeiska länderna. Vi kommer att undersöka och jämföra attityder till anhöriginvandring i Danmark, Frankrike, Irland, Italien, Spanien, Storbritannien, Sverige och Tyskland. Vi använder en enkätundersökning med breda, representativa urval och kommer på så vis att kunna kartlägga människors attityder i en rad frågor som kopplar till anhöriginvandring.

Vi använder oss här av en speciell metod – conjoint-experiment – som är den mest uppdaterade designen för att undersöka attityder till olika migrationsrelaterade frågor och som framgångsrikt använts i tidigare forskning, men ännu aldrig tillämpats för att undersöka attityder till just anhöriginvandring. Metoden ger oss möjlighet att ge en detaljerad bild av hur människor ställer sig till olika fenomen och aspekter som är svåra att uttrycka i en vanlig enkät. Vi kommer att kunna ge precisa svar på attityderna till frågorna ovan, med möjlighet att jämföra attityderna mellan olika grupper, såsom unga och gamla, hög- och lågutbildade, o.s.v., men också mellan länder. I det senare avseendet är vi framförallt intresserade av hur attityder till anhöriginvandring skiljer sig mellan olika länder på grundval av skillnader i ländernas välfärdssystem och migrationspolitik. Är personer i länder som har generösare välfärdssystem mer eller mindre positivt inställda till anhöriginvandring?

Trots att politiken för anhöriginvandring har skiftat i flera länder de senaste årtiondena vet vi fortfarande inte i vilken utsträckning som olika regler och policyer stämmer överens med invånarnas åsikter. Medan antaganden om invånarnas åsikter ibland används som argument i debatter kan vi ge svar på hur förhållandet faktiskt ser ut mellan attityder och den förda politiken på det här området, och även visa hur attityder till anhöriginvandring formas av och skiljer sig mellan olika politiska och institutionella system i de olika länderna.

Projektmål

Beskriva och förklara attityder till anhöriginvandring.

Aktiviteter i projektet:

Genomföra enkätundersökning med inslag av enkätexperiment i flera europeiska länder.

Projektet genomförs:

Projektet genomförs i Sverige. Data samlas in i flera europeiska länder.

Forskningen har anknytning till följande globala hållbarhetsmål