Det gränsöverskridande jaget: Narrativ och kulturell identitet i autofiktiv migrationslitteratur

Bakgrund

Detta projekt syftar till att undersöka hur narrativ identitet konstrueras i autofiktiva romaner om erfarenheter av migration. I takt med att migration har blivit ett alltmer utbrett fenomen i en globaliseradvärld har vi också fått en större mängd litterära gestaltningar av erfarenheter av migration, i vad som ibland sammanfattas med beteckningen ”migrationslitteratur”. En återkommande fråga i dessa gestaltningar av att förflytta sig mellan olika kulturella sammanhang handlar om den personliga identiteten. Detta gäller särskilt så kallad autofiktiv migrationslitteratur, där den litterära gestaltningen blandar fiktion och självbiografi.

Projektet utgår från två olika teoribildningar som belyser olika aspekter av vad begreppet identitet. Den ena tänker sig att människan förstår sig själv genom berättelser och att svaret på frågan ”vem är jag?” framför allt tar formen av en berättelse som tydliggör hur de olika delarna av min personlighet och de olika skedena i mitt liv hänger ihop på ett meningsfullt sätt. Den andra tänker sig istället identitet i termer av tillhörighet till ett visst sammanhang eller gemenskap, vilket ger en meningsfull ram åt ens existens. Frågorna som ställs i detta forskningsprojekt handlar om hur dessa två typer av identitet samspelar: Kan berättandet skapa sammanhang och mening för en individ över kulturella gränser? Och i vilken mån bär olika kulturer på olika möjligheter att ge ett narrativt sammanhang åt ens identitet?

Anslag i SEK:
2 468 000

Övergripande syfte

Syftet med projektet är att analysera konstruktionen av narrativ identitet i utvalda autofiktiva romaner om migration från det tidiga 2000-talet med särskilt fokus på hur de hanterar frågan om transkulturalitet.

Projektmål

Projektets primära målsättning är att uppnå en fördjupad förstårelse av försöken att konstruera en transkulturell identitet i de utvalda autofiktiva romanerna. I förlängningen har projektet det bredare målet att bidra till en förståelse av hur människor i allmänhet kan integrera sin förståelse av sig själva genom olika kulturella kontexter, som erbjuder olika möjligheter att definiera sig själv. Som en del i detta hoppas jag också kunna bidra till förståelsen av både autofiktion och migrationslitteratur i allmänhet, av förhållandet mellan indivuduella och kollektiva former av identitet, samt hur narrativ identitet kan kulturaliseras och kulturell identitet narrativiseras.

Projektaktiviteter

Inom projektet kommer analyser av ett antal relevanta romaner att genomföras. Preliminärt är det följande verk som ska undersökas:

Nina Bouraoui, Mes mauvaises pensées (2005)

Teju Cole, Everyday Is for the Thief (2007)

Vassilis Alexakis, L'Enfant grec (2012)

Sami Said, Väldigt sällan fin (2012) och Monomani (2013)

Katja Petrowskaja, Vielleicht Esther (2014)