Att förstå förändringar i nivåer av könssegregering efter yrke i Sverige och Europa under ett halvt sekel

Externa projektmedlemmar

Professor Magnus Nermo, Sociologiska institutionen, Stockholms universitet.

Tidigare forskning visar att trots att Sverige och de övriga nordiska länderna ofta rankas högt vad gäller jämställdhet har de relativt höga nivåer av könssegregering efter yrke. Förklaringar till denna paradox anses ofta vara institutionella faktorer, som högt kvinnligt arbetskraftsdeltagande och en stor offentlig sektor. Vidare hävdas det också att jämställdhet per se är kopplat till ökade nivåer av könssegregering efter yrke. Detta utifrån argument att yrkespreferenser är essentiellt olika för män och kvinnor vilket manifesteras i könade yrkesval i länder med hög grad av jämställdhet, då dessa länder även karaktäriseras av höga nivåer av individualism och självförverkligande. Dock finns det ett fundamentalt problem med ovanstående resonemang: nya studier visar att Sverige inte längre är bland de länder som har höga nivåer av könssegregering efter yrke. Inte heller utgör de nordiska länderna en homogen grupp vad gäller nivån av könssegregering efter yrke. Det finns för närvarande ingen empirisk konsensus avseende vilka faktorer som är förknippade med förändrade nivåer av könssegregering efter yrke. Eftersom könssegregering efter yrke innebär sned fördelning av makt, höga löner och goda arbetsvillkor mellan män och kvinnor är det av vikt att förstå de mekanismer som inverkar på könssegregering efter yrke. Projektets syfte är att undersöka hur vi kan förstå variationen av könssegregering efter yrke över tid i Sverige och i en komparativ europeisk kontext.

Projektmål

Syftet med detta projekt är att undersöka mekanismer relaterade till förändrade nivåer av könssegregering efter yrke.