Artificiell intelligens, demokrati och människovärde

Externa projektmedlemmar:

Anna-Sara Lind, professor i offentlig rätt vid Juridiska institutionen, Uppsala universitet (projektledare)
Johan Wejryd, FD statsvetenskap, forskare vid IBF, Uppsala universitet
Oliver Li, FD religionsfilosofi, Forskare vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om religion och samhälle (CRS), Uppsala universitet
Johan Eddebo FD, docent i religionsfilosofi, Forskare vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om religion och samhälle (CRS), Uppsala universitet
Lars Karlander FD i konstitutionell rätt, forskare vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om religion och samhälle, Uppsala universitet.

Bakgrund

I takt med att artificiell intelligens blir allt mer omfattande och stark väcks också frågan om den kan utvecklas till att ha en egen självständighet. Ett forskningsprojekt vid Uppsala universitet, under ledning av Anna-Sara Lind, ska följa denna utveckling och hur den påverkar hela samhället. MDU är samverkande part i detta forskningsprojekt.

En av de grundläggande frågorna för forskarna att undersöka är om en sådan stark AI alls är möjlig och hur den i så fall kommer att påverka demokrati, mänsklig värdighet, mänskliga rättigheter och andra etiska frågor. I det historiska systemskifte som dagens teknikutveckling innebär riskerar människans inflytande över världen att minska, snarare än öka. Det föder ett stort behov av en djupare förståelse av vilka värden som skapas och överförs när teknik som bygger på artificiell intelligens blir allt mer vanlig.

Övergripande syfte:

Forskningsprojektet syftar till att skapa en klarare bild av vilka effekter artificiell intelligens kan få på rättigheter, etik, världsåskådningar och samhällets institutioner på en global nivå utifrån tre olika steg:

1. I steg 1 vill vi ge en grundlig analys av den metafysiska möjligheten för stark AI, det vill säga om det är rimligt att anta att någon konstgjord entitet någonsin skulle kunna ha medvetande och fri vilja. Detta kommer huvudsakligen att göras genom att undersöka den filosofiska hållbarheten hos de ontologiska förutsättningarna för faktisk stark AI. Dessutom kommer vi att undersöka möjligheten till fri vilja hos AI.
   
   
2. I steg 2 kommer vi att undersöka hur stark AI påverkar värden och idéer centrala för samtida liberal demokrati, såsom mänskliga rättigheter till självbestämmande och moraliskt handlande. Genom att genomföra dessa analyser kommer projektet att utforska effekterna av bekräftelse av stark AI med avseende på demokratisk inkludering. Den akademiska debatten om demokratisk inkludering har därför fokuserat på rösträttsförhållanden för specifika mänskliga individer. Med tanke på att avancerad kognitiv förmåga och förmågan till självbestämmande är de grundläggande förutsättningarna för politisk rösträtt möjliggör tillskrivningen av dessa egenskaper till konstgjorda enheter ett fall för deras inkludering i styrning och politiskt beslutsfattande. Den normativa legitimiteten för en sådan inkludering kommer att testas mot normativa demokratiteorins normer. Vidare kommer den politiska genomförbarheten av demokratisk inkludering av AI, i relation till populära attityder (sociologisk legitimitet), att utforskas. Det senare kommer att göras genom enkätexperiment angående den upplevda legitimiteten hos olika beslut som tas av AI eller inte.
   
   
3. I det tredje steget kommer vi att granska de konkreta rättsliga följderna av stark AI. På samma sätt som med politisk rösträtt kan utvidgningen av rättslig subjektivitet till viss artificiell intelligens ses som en följd av tillskrivningen av avancerad kognitiv förmåga till sådana enheter. Vi kommer att fastställa kriterier som kan användas för att utvärdera om AI-enheter kan passas in i befintliga kategorier av rättsliga subjekt, relaterat till grundläggande mänskliga rättigheter och mänsklig värdighet.
   
   Om, vilket är troligt, AI-enheter inte lätt passar in i dessa kategorier, kommer vi att utforska möjligheterna att skapa en ny form av rättsliga subjekt.