Möjligheter och hinder för att klimatanpassa det svenska VA-systemet

Bakgrund

De kraftiga skyfall vi har sett i Sverige de senaste åren utgör en del av de klimatförändringar som förutspåtts av FN:s klimatpanel. Skyfallen har orsakat en mängd problem, till exempel översvämningar av vattendrag, bräddning av förorenade vatten-massor och inläckage av avloppsvatten i byggnader. Befintliga avloppsledningsnät i våra städer är inte dimensionerade för så stora regnmängder som faller under kort tid, underhållet av ledningarna är också i många fall eftersatt. Avloppssystemen, ledningsnät såväl som avloppsreningsverk, måste därför anpassas till klimatförändringarna för att uppnå ett hållbart samhälle i enlighet med FN:s 6:e och 11:e globala hållbarhetsmål om Rent vatten och sanitet för alla, respektive Hållbara städer. Idag finns problem med avloppssystemen som utgör hinder för klimatanpassningen. Till exempel utgör det historiska arvet avseende teknisk infrastruktur, tekniklösningar, lagstiftning, organisation, stadsplanering och systemkultur omständigheter som försvårar klimatanpassningar. Samtidigt finns det möjliggörare till klimatanpassningar i form av exempelvis cirkulära lösningar, småskalig avloppsvattenhantering, ny teknik avseende rening och nytänkande inom stadsplanering i form av exempelvis cirkulära lösningar.

Övergripande syfte:

Syftet med projektet är att ska hitta de faktorer som hindrar respektive möjliggör klimatanpassning av VA-systemet.

Projektmål:

De olika aspekterna som utgör hinder eller möjliggörare är var och en för sig rapporterade i den vetenskapliga litteraturen, men en sammanställning och analys av alla aspekter saknas för svenska förhållanden. Sammanfattningsvis vill vi göra en genomlysning, eller en sorts ”system-diagnos” av det svenska VA-systemet. Vi fokuserar på de organisationer som ingår i VA-kluster Mälardalen och VEMM-gruppen.