Text

Datum 2022-04-26
Artikeltyp Aktuellt

Unga som cyklar eller går till skolan har bättre matvanor än de som åker bil eller buss

Ny forskning från MDU visar att unga som går eller cyklar till skolan har bättre matvanor än de som åker bil eller buss. Foto: Pixabay

Ny forskning från MDU visar att unga som går eller cyklar till skolan har bättre matvanor än de som åker bil eller buss. Foto: Pixabay

Ny forskning från MDU visar att unga som går eller cyklar till skolan har bättre matvanor än de som åker bil eller buss. Forskare har undersökt ungas livsstil och enligt studien gör unga aktiva pendlare fler hälsosamma val även inom andra områden.

Studien har genomförts bland ungdomar i åldern 16–19 på gymnasieskolor i Västerås. Syftet var att studera hållbar livsstil och hälsa, där en delstudie fokuserade på aktiva transporter, det vill säga om eleverna går eller cyklar till och från skolan. Forskarna har använt sig av enkätdata från 314 ungdomar (45 procent män och 55 procent kvinnor).

Resultaten visar att:

  • 8 procent går
  • 24 procent cyklar
  • 61 procent åker kollektivt
  • 2 procent åker moped
  • 5 procent åker bil för att ta sig till och från skolor.

Totalt rapporterar 32 procent av eleverna att de antingen cyklar eller promenerar till och från skolan (av dem är 35 procent män och 29 procent kvinnor).

Baserat på officiell statistik delar forskarna in Västerås stadsdelar efter socioekonomisk status. Studien visar också att ungdomar från stadsdelar med hög socioekonomisk status är mer benägna att gå eller cykla till och från skolan än de som bor i stadsdelar med låg socioekonomisk status.

Benti Geleta Buli, folkhälsovetare och doktorand, har tillsammans med en forskargrupp vid MDU och Linköpings universitet arbetat med studien.

− Anmärkningsvärt är att våra resultat också visar att ett hälsosamt beteende är relaterat till ett antal andra hälsosamma beteenden. De elever som går eller cyklar till skolan konsumerar mer frukt och grönsaker och mindre skräpmat än passiva pendlare, det vill säga de som åker buss, bil och moped. Detta kan förklaras av en teori som kallas ”The Theory of Clustering of Behaviors”, som innebär att någon som utövar ett hälsosamt beteende tenderar att utöva även ett annat, säger han.

Enligt Katarina Bälter, professor i folkhälsovetenskap och en av medförfattarna, är forskningsresultatet viktigt utifrån flera olika aspekter, både lokalt och globalt.

− Enligt Världshälsoorganisationen är aktiv pendling en hållbar källa till fysisk aktivitet och bidrar till god hälsa. Utöver sitt bidrag till den fysiska hälsan har aktiv pendling positiva dimensioner för hushållsekonomi, miljö och sociala aspekter. Aktiv pendling minskar dessutom utsläpp av växthusgaser, trafikköer, föroreningar och buller, så det är viktigt ur många aspekter och också utifrån de globala hållbarhetsmålen, säger hon.

Resultatet relevant för små och medelstora orter i hela Sverige

Enligt uppgifter från Statistiska centralbyrån (SCB) anses befolkningen i Västmanlands län inklusive Västerås stad vara representativ för landet baserat på fördelningen av utbildning, sysselsättning och inkomstnivåer samt stads- och landsbygdsmiljö. Resultatet av denna studie kan därför enligt forskarna vara relevant för små och medelstora orter i hela Sverige.

Samhällskontraktet

Den tvärvetenskapliga studien har genomförts inom ramen för Samhällskontraktet, som är är namnet på den gemensamma samverkansarena där MDU, Eskilstuna kommun
och Västerås stad arbetar för att utforska och hitta lösningar på komplexa samhällsutmaningar tillsammans med andra samhällsaktörer.


Kontaktinformation