Text

Forskning inom musik och scenkonst

Vid Musik- och operahögskolan, Mälardalens universitet (MOMDU) bedrivs konstnärlig forskning inom forskningsområdena musik och scenkonst inom kammarmusik och kammaropera. Forskningen utgör en bas för utbildningarna.

Fyra personer pratar vid en scen

Studenterna möter regelbundet forskande lärare som genom sin kontakt med det konstnärliga forskningsfältet i stort kan låta undervisningen präglas av en medvetenhet kring aktuella frågor av konstnärlig art.

Forskningsmiljön

Den konstnärliga forskningsmiljön samlar forskare inom västerländsk konstmusik och opera med olika specialistområden och forskarkompetenser. Dessa forskare arbetar dels med praktikanknuten konstnärlig forskning med direkt koppling till musikaliska och sceniska praktiker, dels med teorianknuten konstnärlig forskning med kontextualisering av de konstnärliga praktikerna i förhållande till såväl annan forskning som till det omgivande samhället.

En konstnärlig forskargrupp inom forskningsmiljön västerländsk konstmusik och opera har inrättats vid MOMDU under 2021, för att skapa ett forum för den typ av konstnärlig forskning som inkluderar till exempel interpretationsforskning. Denna forskargrupp utgör ett forum för kollegiala samtal och samverkan, strategisk planering och ämnesmässiga utbyten.

Forskarna inom gruppen genomför forskningsprojekt både enskilt och genom interna och externa samarbeten. Forskarna i gruppen har publicerat resultat både i form av konstnärliga arbeten och konstnärlig output, men också i skriftlig, klingande och muntlig form i kollegialt granskade sammanhang inom fältet. Vid MOMDU finns även sedan 2021 en seminarieserie som behandlar konstnärlig forskning.

Forskargruppens mål

Forskargruppen har som mål att både lyfta konstnärlig forskning vid MDU och verka för det särskilt angivna forskningsområdet i förhållande till annan konstnärlig forskning. Gruppens medlemmar har erfarenhet av att driva såväl processdrivna som innovationsinriktade projekt. Konstnärlig forskning kräver dels en utvecklad praktik som möjliggör explorativa studier med utgångspunkt i konstnärens situation och verktyg, dels struktur för hur ny konstnärlig kunskap kan inhämtas, beläggas och åskådliggöras inom ramen för akademin.

Gruppens medlemmar kompletterar varandra genom olika konstnärliga yrkesperspektiv, metoder och forskningsintressen som alla berör forskningsgruppens inriktning. Även forskning kopplade till pedagogiska frågeställningar i närkontakt med verksamhetens utbildningar är aktuella. MOMDU har också för avsikt att frekvent utforska, utveckla och framföra nyskriven kammarmusik och kammaropera.

Samverkan

Den konstnärliga forskningsmiljön kommunicerar med andra forskningsmiljöer inom universitet och ingår därmed i en bred forskningskontext vid MDU. Forskargruppen inom västerländsk konstmusik och opera verkar aktivt för samverkan med konstfältet och för internationell utblick.

Några av de större satsningar inom senior forskning vid MOMDU som finansierats av forskningsmedel är kammaroperorna Riddartornet, Mozarts kvinnor och Too much to Handel. Professor Lena Hellström-Färnlöf har i dessa projekt utgått från tesen ”konsten kan lyfta pedagogiken och pedagogiken kan lyfta konsten” för att undersöka övergången mellan konstnärligt framförande i pedagogisk kontext till konstnärligt framförande i offentlig kontext.

 

IMPULS - instinkt, ingivelse och intention

Konstnärlig forskning inom kammarmusik och kammaropera

Lena Hellström-Färnlöf, Nils Spangenberg, Simon Crawford-Phillips, Francis Perron, Anita McAllister (KI), Staffan Sandström, Patrik Sörling

Professor Lena Hellström-Färnlöf kommer tillsammans med professorerna Nils Spangenberg, Simon Crawford-Phillips, gästprofessor Francis Perron, docent Anita McAllister (KI) och universitetslektorerna Staffan Sandström och Patrik Sörling att fortsätta fördjupa forskningen kring hur konsten och pedagogiken berikar varandra (se projekt Lena Hellström-Färnlöf: Riddartornet samt Mozarts kvinnor) i en gemensam inriktning kring temat impuls.

Impulser är förenade med ett visst mått av risktagande där vi reagerar i realtid genom aktiv intuition. Men vad föder våra impulser? Är det reaktioner av vana eller känslomässigt beteende?

Aktiv visualisering låter oss bygga broar mellan det medvetna och det omedvetna, logik och fantasi. Genom att följa skapande impulser och se vart de leder vill vi kartlägga kammarmusikens och kammaroperans topografi. Genom improvisation föra resonemang och dra generella slutsatser kring impuls, ingivelse och intention. Resultaten från vår forskning kommer därför göra nytta i en bredare pedagogisk kontext och förhoppningsvis inte vara kunskapsmässigt eller konstnärligt läsbar enbart för den som har musik och opera som profession.

Är medvetandet rätt ställe att leta efter våra impulser? De flesta muskler kan du styra med din vilja men det finns saker du inte kan göra hur mycket du än försöker. Exempelvis kan du inte få ditt hjärta att sluta slå på samma sätt som du kan få ditt högre ben att sluta röra sig. Det är ett av kroppens självförsvar mot hjärnans inneboende kapacitet. Kroppen har gett oss tanken men inte hela viljeförmågan. Inom gestaltningsmetodik ser vi här två tydliga skiljelinjer. Den ena förespråkar ett inre arbete där du letar efter rollens karaktär genom bakgrundsfakta och ditt eget emotionella minne. Den andra förordar en psykofysisk ingång där kroppen leder och musiken och texten föds genom aktion med improvisation och reaktionsförmåga som en viktig del av skapandet. Fantasin är grundläggande för förmågan att förstå och lösa problem.

Selektiv, viljestyrd uppmärksamhet utvecklas under tid och är ingen medfödd förmåga. Varje tillfälle och det egna sinnestillståndet påverkar hur människan upplever sinnesförnimmelser. Reflexer är medfödda men våra reaktioner är anpassade. Balanssinnet har en stor betydelse för utveckling av kropps- och rumsuppfattning. Varken arv eller miljö bestämmer egentligen hur bra vi lyckas med självkontrollen. Vi kan ofta lära oss att tankemässigt kontrollera våra impulser om vi vet att en större belöning väntar längre fram.

Vi läser varandras tankar och lever vårt sociala liv i en ständig improvisation. Men hur ser vi till att impulserna inte blir regelstyrda och till vanor på scenen? Vilka impulser i en improvisation skapar det personliga? Inom musik och opera är det viktigt att arbeta med såväl fokus som med ett öppet sinne. Att ständigt utvecklas. Hur kan vi på universitetet bättre stärka våra studenter i sina sångtekniska, musikaliska och sceniska impulser? Att studera in material och bemästra sitt instrument kan lätt bli en statisk process. Det psykofysiska inlärandet kräver en kreativ motvikt.

En av filosofen Michel Foucaults centrala tankar är att kunskapen alltid framträder mot ett spänningsfält av utestängningar och inneslutningar. Sätten att benämna och beskriva världen skapar olika ordningar som möjliggör vissa förståelser men utesluter andra. På så sätt kan man beskriva hur vissa föreställningar om kunskap får legitimitet i skolan, medan andra aktiviteter, till exempel lek och skapande, placeras i en motsatsställning och exkluderas från lärandet.

Frågeställningar:

  • Vad får sångaren/instrumentalisten sina viktigaste impulser ifrån?
  • Kan det finnas mer effektiva metoder för instruktion och för självinsikt att pröva/utforska utifrån detta?
  • Vad ger sångaren/instrumentalisten den mest direkta tillgången till sitt intuitiva jag?

Konst är svårmätbart. Hela dess innebörd är en kamp mot det konforma. Det är i själva experimenterandet hos konstnären själv som den praktiska kunskapen blir synlig för reflektion och utveckling av själva forskningsfrågan. Det kräver samtidigt en följsamhet gentemot det man studerar. Därför kommer vår forskning kring temat impuls åtminstone till en början att ske främst genom kvalitativ konstnärlig forskning och i viss mån aktionsforskning snarare än kvantitativ och statistisk säkerställd forskning.


En ny timme natt

Fördjupade studier i förnyelse av scenen för klassisk västerländsk konstmusik

Göran Fröst
Detta konstnärliga forskningsprojekt, som drivs av violisten Göran Fröst bygger vidare på Frösts tidigare forskningsprojektet "En timme natt" 2018. I detta fortsättningsprojekt utvecklas det konstnärliga undersökandet av mörkrets inverkan på den kammarmusikaliska konsertsituationen. En timme natt är en föreställning med viola, gitarr, recitation och konstinstallation, allt tar plats i ett mörkt rum där det mycket sparsamma ljuset kommer in via konstinstallationerna vid några få bestämda tillfällen. Efter att ha studerat speltekniska och sensoriska erfarenheter av att spela och lyssna i mörker, fortsätter Fröst i denna andra etapp att vidga sitt konstnärliga utforskande mot alternativa uppförandeformer. Ett bärande syfte med projektet är att undersöka parametrar för förnyelse av framförandepraxis inom västerländsk konstmusik. Projektet identifierar följande forskningsfråga:

Hur kan en föreställning i mörker bidra till att förnya konsertformen för klassisk västerländsk konstmusik?

Projektets experimentella del består av 4 föreställningar av konceptet En timme Natt under 2022. Dessa dokumenteras och resultaten studeras därefter i en analyserende del av projektet under 2023. Projektet ska även innehålla litteraturstudier och en grundlig kartläggning av forskningsfältet.


Att spelleda en opera

Nya perspektiv på scenisk gestaltning i en musikdramatisk kontext

Hedvig Jalhed
Hur kan besökare i interaktiv kammaropera guidas mot immersivt deltagande? Hedvig Jalhed genomför under 2022 en konstnärlig, praktikledd fältstudie i samtida kammaropera med inspiration från levande rollspel. Undersökningen utgör en utveckling av de resultat och idéer som Jalhed nyligen presenterat i sin doktorsavhandling, som beskriver hur kammaroperor kan utformas som spelvärldar för rollspelande besökare. Med utgångspunkt i uppsättningen av den interaktiva och immersiva operan Chronos minnesbank undersöker hon hur den musikdramatiska regissörsrollen kan bytas mot en spelledare som inte bara organiserar artister och kreativt team, utan även fungerar som informations- och instruktionskälla för besökare med uppdrag att utföra i det spelvärld som operan omfattar.

Detta perspektiv med en konstnärlig spelledare som direkt kontaktperson gentemot spelande operabesökare innebär en ny vinkel på forskningen kring hur nya uppförandeformer kan utvecklas inom kammaropera. Forskningen är tvärvetenskaplig och berör såväl scenisk och musikalisk gestaltning som ludologi och upplevelsedesign. Under året innefattar studien förberedande konceptualisering och litteraturstudier, samt dokumenterade workshops och fallstudier med analys.




 

Ålevangeliet – nyskapande kammaropera

Emil Jonason
Folkoperan i Stockholm har till 2022 beställt en opera av tonsättaren Emmy Lindström, som kommer bygga på boken ”Ålevangeliet” av Patrik Svensson. Boken vann Augustpriset 2019, och kommer nu bli en opera i en akt, med musik av Emmy Lindström, libretto av Stina Oscarson och i regi av Tobias Theorell. Verket skrivs för kammarorkester, kör, sångsolister och Emil kommer medverka sceniskt och musikaliskt i rollen som ålen. Men istället för att spela klarinett kommer han här att traktera instrumentet EWI. EWI står för ”Electric Wind Instrument” och kan kanske bäst beskrivas i detta sammanhang som en slags el-klarinett. EWI är i grunden en synthesizer, med den stora skillnaden att den spelas som en klarinett: man kontrollerar tonen med luften och tonhöjden med fingrarna. Det är ett fantastiskt versatilt instrument med en hisnande räckvidd på över åtta oktaver och man kan skapa ljud och ljudbilder på den på ett sätt som är omöjligt för en traditionell, tangentbaserad synthesizer.

Emil samarbetar med Emmy Lindström för att utveckla och skapa de olika ljud som ska representera den mystiska ålen i operan. Med en mycket sofistikerad programvara utformar de tillsammans olika musikaliska röster och ljudlandskap: gyttjig havsbotten, slingrande blankål, vinande vind, glittrande melodier och mycket mer.

 

Peter Fridholm

Inspelning med ”Royal Woodwind Quintet Stockholm”. Den kommer att ges ut 2022, 100 år efter uruppförandet av Carl Nielsens kvintett. Pianisten Roland Pöntinen har spelat in mycket, men aldrig Poulencs Pianosextett.

Verk: Poulenc, Piano Sextet, Nielsen, Blåskvintett

Medverkande:

  • Peter Fridholm, tvärflöjt
  • Fredrik Söhngen, oboe
  • Staffan Mårtensson, klarinett
  • Benedict Scholtes, horn
  • Anders Engström, fagott
  • Roland Pöntinen, piano

Inspelning kommer att ske i Stockholm under nov 2021-feb 2022.

Forskning och praktisk utövande kring hur vi påverkas av våra tankar och rädslor vid framförande av musik vid konserter, provspelningar och liknande pressade situationer.

Peter har, efter två års studier vid Humaniversity i Amsterdam, noterat en väsentligt positiv effekt vid sina konserter.Vid Humaniversity jobbar man mycket på djupet med bl.a. dynamiska meditationer, frigörande andning och traumabearbetning. Han vill titta närmare på hur man kan applicera deras kunskap och terapier på musikutövare och andra liknande högpresterande yrken.

Hur det är möjligt att lättare kunna hitta den direkta vägen från känslor till musik, utan att röra till det med distraherande och negativa tankar i utsatta lägen. Tänk start för detta projekt är hösten 2022 vid Humaniversity Amsterdam: länk till Humaniversity: humaniversity.com.

Lena Hellström-Färnlöf

Too much to Handel (2022)

Morgondagens stjärnor från Musik- och operahögskolan, Mälardalens universitetet ta sig an barockens mästare i en fantasirik föreställning med sångare, instrumentalister och dansare på scen.

”Too much to Handel” kretsar kring kompositören Georg Friedrich Händel, hans operasällskap och uppsättningen av operan Julius Ceasar i Egypten på King’s Theatre i London 1724.

Det årliga samarbete mellan Västmanlands Teater och Musik- och operahögskolan, Mälardalens Universitet är unikt och möjliggör en brygga mellan slutfasen av utbildningen hos oss till det professionella yrket som operasångare.

Föreställningen framförs av studenter från Mälardalens universitets Kammaroperautbildning. I huvudrollerna ser vi Alba Gutierrez Malmbom som Cleopatra, Carl-Johan Falk som Ceasar och Sara Bäck som Sextus. Dansaren Jonathan Sikell porträtterar Händel, och studenter från årskurs 1–3 medverkar i olika biroller och som operasällskapet.


Riddartornet (2018)

Den för MOMDU specialskrivna kammaroperan skrevs fram både ur ett konstnärligt och pedagogiskt perspektiv. Studenter från både kammaroperautbildningen och kammarmusikprogrammet deltog i projektet och mötte publiken i urpremiär 12 juni 2018 (premiär Vadstena gamla teater 15 juli 2018) och offentliga föreställningar tack vare samverkan mellan MOMDU, Västmanlands Teater och Vadstena–akademien/Vadstena Gamla teater.

Operan är baserad på E. J. Stagnelius pjäs Riddartornet med musik av Carl Unander-Scharin, libretto av Magnus Florin, regi av Nils Spangenberg och med Joachim Gustafsson som dirigent. Pjäsen från 1821 är en romantisk, skräckgotisk tragedi om en faders begär till sin dotter i den förvridna åtrån efter oskuld och ren urbild. Det är ett otäckt drama som speglar Stagnelius syn på tillvaron som en dyster vrångbild av det eviga. Guds klara evangelium strålar ner från stjärnorna, men varat är en endast en ond dröm.

Bakgrunden till samarbetet var ett möte mellan kammaroperaklassen och Unander-Scharin våren 2017 då han imponerades av nivån, och därför frågade om det vore intressant med ett samarbete där han komponerade en specialbeställd opera för studenterna. Grundidén bygger på att konsten och pedagogiken berikar varandra, därav det täta och unika samarbetet mellan kompositör och sångpedagog. Sångstudenterna var delaktiga i skapelseprocessen av kammaroperan, såtillvida att fraser och delar av musiken presenterades och ur ett sångtekniskt perspektiv värderades innan kompositören skrev fram partituret. Senare fortskred även ett nära samarbete mellan sångpedagog och regissör. Genom projektet undersöktes denna dubbla position, pedagogiskt och konstnärligt.

Medverkade gjorde sångare från den då nystartade tvååriga utbildningen i kammaropera, samt sångare och instrumentalister från kammarmusikprogrammet. Projektet utgjorde en omfattande satsning från MOMDU med positiva effekter för både musikstudenternas utveckling och samverkan med det svenska musiklivet.


Röster från deltagare

Nedan redovisas ett par av de deltagande studenternas syn på sitt deltagande i Riddartornet:

För mig känns det viktigt att en musikutbildning är realistisk, det vill säga att man tränas i att musicera tillsammans i ett verklighetsnära och professionellt sammanhang. Ur det perspektivet var Riddartornet en fin och unik möjlighet på många sätt; att diskutera ett nyskrivet och dedikerat verk med kompositören, att spela under en internationellt etablerad dirigent samt att jobba mot, och framföra, en konkret operaföreställning - inklusive allt! Det blev ett mycket lärorikt och konkret tillskott till individuella lektioner och timmar i övningsrummet, och dessutom en uppskattad och gripande föreställning.

Anders Riber Marklund – dåvarande student vid kammarmusikprogrammet, trombon


Helt fantastiskt att få vara med om en så unik uppsättning. Världspremiär av en svensk opera, en roll skriven för mig, och i ett så proffsigt sammanhang. Få förunnat att få uppleva detta under sin utbildning.

Rebecca Hellbom – dåvarande student vid kammaroperautbildningen, rollen Olivia i Riddartornet


Mozarts kvinnor (2020)

Kammaroperan Mozarts kvinnor uruppfördes 3 juni 2020 på Västmanlands teater och 19 september 2020 på Ulriksdals slottsteater, Confidencen i Stockholm. Här skrevs en ny handling till operamusik komponerad av Mozart, med frågeställningar både i dåtid och nutid som behandlade genusperspektivet och den pågående pandemin. Den fingerade handlingen improviserades fram och sångstudenterna skrev ny svensk text till musiken. Även recitativen improviserades fram, först i text och sedan i sång för att därefter läggas fast, även detta av sångstudenterna. Processen byggde på improvisation både gällande handlingen och recitativen, för att undersöka och utveckla sångstudenternas sångtekniska, musikaliska och sceniska impulser. En sångstudent behöver medvetandegöra dessa impulser och programmera dessa för att de fritt ska kunna användas på scenen och beröra publiken. Även här är grundidén hur konsten och pedagogiken berikar varandra. På grund av den pågående pandemin medgavs inte att den planerade instrumentalensemblen med kammarmusikstudenter kunde medverka. Istället spelades recitativen av Bengt-Lundin som också dirigerade alumn Elvira Börlin som agerade orkester från pianot. Se vidare under avsnitt Samverkan samt bilaga 7, program Mozarts kvinnor Confidencen. Musikaliskt ansvarig och dirigent var Bengt-Åke Lundin, regissör Patrik Sörling, sångpedagog samt idé och koncept Lena Hellström-Färnlöf.


Röster från deltagare

Nedan redovisas ett par av de deltagande studenternas syn på sitt deltagande i Mozarts kvinnor:


För mig var det en mycket givande process att göra rollen som Elvira i Mozarts kvinnor. Arbetet med att skriva ny text och att få vara delaktig i uppbyggandet av föreställningen, i kombination med arbete med impulser i musiken, löpande arbete med sångteknik och att sjunga den repertoar av Mozart som passade min röst bäst just då, gjorde att jag utvecklades mycket i positiv riktning. Det var väldigt lärorikt och ärofyllt att få spela på två så fantastiska scener med olika akustik och storlek; Västmanlands teaters stora scen och Confidencen.

Sara Bäck – dåvarande student vid kammaroperautbildningen, rollen Elvira i Mozarts kvinnor

 

”Det var otroligt kul och lärorikt att få komma tillbaka som alumn och arbeta med Mozarts kvinnor, särskilt under en tid där musiklivet i övrigt stod still. Att få jobba tillsammans med programmets lärare precis i början av karriären har varit helt ovärderligt och att vara med på en produktion, inte bara under repetitionsarbetet men också få spela på föreställning var väldigt roligt och värdefullt.”

Elvira Börlin – alumn kammarmusikprogrammet, pianist/orkester i Mozarts kvinnor

Mer information om Mozarts kvinnor - kammaroperastudenter åk 1 på Musik- och operahögskolan vid Mälardalens universitet Länk till annan webbplats.


Sångmetodik med nya vinklingar

Ett annat exempel på Lena Hellström-Färnlöfs tidigare konstnärliga utvecklingsprojekt är Sångmetodik med nya vinklingar. En studie i diafragmans arbete och tungans position för klangfärgens påverkan och betydelse med hänsyn till sångarens modersmål. Sångare från Sverige, England och Ryssland ingick i projektet. Projekts resultat redovisades för studenter och lärare vid MOMDH.


Staffan Sandström

Noir Obscur (2019)

Projektet prövade en pianists förmåga att framföra ett mycket krävande och ovanligt starkt sammanhållet program, sammanhållet både ur en tematisk och praktisk aspekt. Titeln anspelade på den inom måleriet använda Clair Obscur-metoden med användning av stark kontrastverkan, här skapades i stället ett musikaliskt program baserat på verk med ett uteslutande mörkt konstnärligt innehåll. Publiken fick information vid konsertens början att applåder skulle sparas till efter det sista verket. Projektet redovisas här för att visa på vikten även för kammarmusiker att framträda solistiskt, detta för att stärka den egna individuella kapaciteten som krävs inom kammarmusicerande.

Program:

  1. S. Bach: ur Das wohltemperierte Klavier: Preludium och Fuga b moll Bok II
  2. Liszt: ur Transcendentala Etyder: nr. 12 B moll ’Chasse-neige’
  3. Satie: ur Gnossiennes, nr. 7 and nr. 3
  4. Ravel: Pavane pour une enfante défunte
  5. Ravel: Gaspard de la nuit – Ondine/Le Gibet/Scarbo

Uppfört vid Vietnam National Academy of Music i Hanoï 2019-04-18


Bach och Bizet (2018)

Ett projekt där samtliga pianostudenter samt pianoläraren deltog. Ingen konstellation för de fyrhändiga insatserna var densamma utan studenterna växlade hela tiden partner, något som utmanade den kammarmusikaliska flexibiliteten. Här prövades studenternas kapacitet att tillsammans ta sig an, studera in och framföra ett program som på ytan bestod av ”lätt” repertoar. Många spelar Bach-inventioner redan som barn, och Bizet-verket utgörs av barnlekar vilket kan leda tanken till lättspelad musik. Programmet bestod före paus av samtliga Bach’s 15 2- stämmiga inventioner och Bizet’s Jeux d’enfants op. 22 för fyrhändigt piano, samt efter paus samtliga Bach’s 15 Sinfonior (3-stämmiga inventioner).

Uppfört vid Musik- och operahögskolan, Mälardalens universitet, Västerås slott 2018-02-28.

 

Bartosz Cajler

Åren 2008-2013 fördjupade sig Bartosz i musik av polsk-fransk tonsättare Alexandre Tansman (1897-1986). Under den tiden forskade Bartosz i tonsättares olika stilar och kompositionsmetoder. Eftersom kompositören var verksam under hela sitt långa liv, då hans musik utvecklade väldigt mycket. Från inspiration av senromantiska tonsättare, genom den stora förebilden som var för Tansman Igor Stravinsky, till mer eget tonspråk under senare delen av livet. För att få helhetsbilden lärde sig Bartosz all repertoar som Tansman skrev för violin med orkester och violin med piano. Detta resulterade i ett stort antal offentliga framföranden, samt inspelning av all musik på CD skivor.


Emil Jonason

Mozart och Klezmer (2015)

Emil Jonasson brinner helhjärtat för klarinetten, och under hans karriär har han framfört i princip all standardrepertoar som finns för klarinett inom den västerländska konstmusiken. Men den musik han växte upp med, och började spela, var jazz. I gymnasiet ingick han i flertalet jazzensembler och storband, och började även med klezmer och folkmusik från Balkan och annan improvisationsbaserad musik i olika konstellationer. Många skulle hävda att den typen av musik ligger så långt bort från den klassiska musiken man kan komma, men han är fast övertygad att utan alla dessa influenser hade han inte varit den musiker han är idag.

2015 tog han sig an ett projekt som sökte kombinera det bästa av två världar, när han tillsammans med Vamlingbokvarttetten (stråkkvartett) gav sig ut på turné med programmet Mozart och Golijov. Vid konserterna framförde de före paus W.A. Mozarts klarinettkvintett i A-dur, K.581, och efter pausen Osvaldo Golijovs ”The dreams and prayers of Isaac the blind”, för klezmerklarinett/basklarinett och stråkkvartett. Målsättningen var att visa den enorma spännvidd som finns i klarinetten: Mozarts verk för klarinett kan mer eller mindre räknas som den moderna klarinettens födelse, den är notbunden och kräver den högsta stilmedvetenheten. Golijovs verk är även den notbunden, men här förväntar sig Golijov att klarinettisten ska lägga till egna fraser, improvisationer, klangvariationer mm i klezmerstil.

 

Göran Fröst


Nocturnal Nothings (musik film 2019)

Projektet är en fusion mellan bildkonst/installation och musik. Musikerna Göran Fröst och Jacob Kellerman har låtit sig inspireras av Matilda Andersens verk ingenting (nothings).

Matilda Andren om verket “Ingenting”: "I det här verket vill jag exponera det dolda. Genom att undersöka hålrum och tomrum, utrymmet som finns kvar av något som försvunnit. Som ett fossil, ett avtryck. Eller tomrummet som kan uppstå i oss människor i saknaden av någon eller något. Det som blir kvar. Det är grenar, kottar, barr, blad och gräs som gjort hålrummen, de har brunnit upp och lämnat efter sig former i leran. Hur kan något som inte är något ändå ta plats, kan det finnas något i det det utrymmet som inte är något. Vad är det utrymmet. Där luften omsluts av materia. Kan jag fylla ett rum med en frånvaro av något. Installation av ingenting är ett kluster av små delar. Där varje del är unik, det finns inte en del som är den andra lik. Ett kluster av saknad. Precis som vi. Alla har sin historia som bildar de vi är, med skavanker och hål. Konstverket ingenting var placerat i ett akustiskt välklingande rum på Nora konsthall som är inhyst i ett gammalt bryggeri. Jag och Jacob Kellerman var vid tillfället just i processen att arrangera en del ny musik för violin och gitarr. Ett av styckena var Lili Boulangers Nocturne. Med hjälp av ett antal statiska kameror skapades en film där musiken och konstverket tillåts samverka. Geometrin som skapas i och med konstverkets diagonala form nerifrån höger upp åt vänster skapar en kontakt mellan musikerna. Konstverkets olika delar, de ihåliga keramik strukturerna och de vertikala, likt har strängar hängande trådarna tycks svänga med i musiken och samverkar med musiken till en holistisk helhet. Just som musiken letar sig in i konstverkets hålrum och fyller ut dess kluster av saknad letar den sig in hos oss som lyssnare."

Deltagare. Göran Fröst - viola, Jacob Kellerman - Gitarr, Matilda Andersson - Installation. Lokal: Nora konsthall.

 

En timme natt (2018)

En timme natt är en kammarmusikalisk föreställning som utspelar sig i ett till största delen mörkt rum och tar fasta på natten som förlösare för fantasi och kreativitet. En scen för våra själars många hemliga ansikten. Föreställningen rönte stor framgång hos både kritiker och publik (se bifogade recensioner). Deltagare: Göran Fröst - viola, text och originali, Jacob Kellerman - gitarr, Etienne Glaser - recitation, Rikard Borggård - soundscapes, Alannah Robins – skulptur. Lokal: Teater Giljotin Stockholm.
Mer information om föreställningen finns i Diva. Länk till annan webbplats.

 

Nordic Connections

Denna skiva på Daphne Records är Görans första i eget namn och innehåller bland annat Ludvig Normans violasonat från 1973. Detta är första gången detta kammarmusikaliska mästerverk spelas in på skiva. Skivan fick ett fint mottagande av recensenter och gav Göran en 12e plats på tidningen Opus lista över årets 20 mest värdefulla insatser för klassisk musik 2020.


Doppler Wobbler

Denna dubbelkonsert för violin, fagott och liten ensemble av svenske tonsättaren Ivo Nilsson kom ut på skiva 2020 vilket markerar slutet på ett flerårigt arbete med detta verk. Verkets skrevs i första version 2012 och har sedan dess via omarbetningar nått sin slutliga form som nu förevigats på skivan KammarensembleN 4. Stycket innehåller en mängd innovativa spelsätt såsom alternativa stämningar, avancerat flagolettspel och utökat användande av violans perkussiva kvaliteter. Deltagare: Göran Fröst - viola, Martin Kraft - fagott, Ivo Nilsson - tonsättare, KammarensembleN. Skivbolag. Blue music group. Album: KammarensembleN 4
Mer information finns i Diva. Länk till annan webbplats.


Hedvig Jalhed

In the Darkness, Everything Went All Black (2018)

Medverkande: Mattias Rylander (koncept och scenografi), Jörgen Dahlqvist (koncept och libretto), Kent Olofsson (koncept och musikalisk komposition), Hedvig Jalhed (koncept och sopran), Agnes Wästfelt (koncept och sopran)

Projektbeskrivning: In the Darkness, Everything went All Black utspelar sig i totalt mörker, i en annan värld kanske. Det är en värld där någonting gömmer sig i mörkret. Det finns också spår av annat liv på platsen, två personer försöker förtvivlat hitta en väg ut mot friheten och ljuset. In the Darkness, Everything Went All Black är en operaupplevelse som undersöker mörkrets sensoriska egenskaper. Lyssnar vi mer aktivt när vi inte längre ser? Hur uppfattar vi ljud vi hör i totalt mörker? Föreställningen är skriven för två operasångare och live-elektronik och framförs på engelska. In the Darkness, Everything went All Black är ett samarbete mellan Operation Opera and Teatr Weimar. Vid uppsättningen 2018 genomfördes en anonym enkätundersökning bland besökarna för att utröna huruvida utebliven information ersattes av personliga fantasier och hur immersion därigenom kunde uppstå genom aktivt medskapande i mental form. Resultatet av detta ingår i Hedvig Jalheds doktorandprojekt. En ytterligare forskningsoutput av reflekterande karaktär som bygger på detta projekt är konferensbidraget Opera Inside-Out: Reversed staging for Sensory Immersion av Hedvig Jalhed och Mattias Rylander, som presenterades på Music Theatre Symposium, Watershed Music Theatre Community Exchange Sessions, Queen’s University, Canada 2021. Detta paper behandlade frågor kring det författarna föreslår kan betecknas som positiv respektive negativ iscensättning i förhållande till delgivande av information i konstnärliga verk.

Audio/Video: www.operationopera.se Länk till annan webbplats.

Ort och lokal: Halmstads teater (uppförande på Halland Opera & Vocal Festival), Nordic House i Reykjavik (två uppföranden på Óperudagar), Atalante i Göteborg (två uppföranden), Inter Arts Center i Malmö (två uppföranden på Transistorfestivalen), Artisten i Göteborg (uppföranden i samband med forskningsseminarium)
År: 2018–2019


Reich of Rán (2018)

Medverkande: Hedvig Jalhed (libretto och sopran), Mattias Petersson (musikalisk komposition och live-elektronik), Agnes Wästfelt (skådespelare), Marko T. Wramén och Anna W. Thorbjörnsson (video), Petra Hjortsberg (kostym)

Projektbeskrivning: Mikrooperan Reich of Ran är en interaktiv, musikdramatisk upplevelse där varje besökare får ett enskilt möte med ett sjungande sagoväsen. Efter en inledande prolog förses besökarna med offergåvor och får en efter en stiga in i en omslutande undervattensvärld, ett underland där upp är ner och ner är upp. Där får de under några minuter träffa havsgudinnan Rán och försöka få henne att ge dem god fiskelycka.

Reich of Rán är dels en musikdramatisk föreställning, dels ett spel och dels en installation. Total besökstid inklusive prolog är ca 15 minuter inklusive ca 2–3 minuters enskild operaupplevelse. Reich of Rán blev härmed världens kortaste opera. Verket framförs på svenska och germanskt-nordiskt nonsensspråk. Vid uppsättningen av Reich of Rán 2018 undersöktes hur individuella besökares interaktion i förhållande till både närvarande artister och det fiktiva och musikaliska verket kunde främjas genom turbaserad dialog/aktion och genom att utesluta andra besökares betraktande. Det noterade konceptet tillsammans med dokumenterade exempel från live-evenemanget utgjorde grund för analys av detta och redovisas i Hedvig Jalheds doktorandprojekt.

Ort och lokal: Tomma butikslokaler i Halmstad (45 uppföranden)
År: 2018
Audio/Video: www.operationopera.se Länk till annan webbplats.


Chronos minnesbank (2019-22)

Medverkande: Hedvig Jalhed (libretto och regi), Mattias Petersson (musikalisk komposition och live-elektronik), Daniel Hjorth (musikalisk komposition, live-elektronik och glas), Qarin Wikström (musikalisk komposition och röst), David Hornwall (basbaryton), Linus Flogell (baryton), Anna Thunström (sopran), Mattias Rylander (scenografi och video)

Projektbeskrivning: Chronos minnesbank är en interaktiv pusselopera med drop-in-besök. Chronos minnesbank presenteras inte som en sammansatt helhet vid ett och samma tillfälle, utan besökaren får själv lägga ihop delarna. Besökarna deltar som fiktiva kunder i en pantbank för minnen. Operan består av tre separata akter som går att uppleva live vid olika tillfällen, samt prolog och epilog i videoform på nätet. Till detta finns en saga i textform, som ger ytterligare detaljer och övergripande perspektiv. Det är upp till besökaren själv att bara uppleva enstaka episoder i banken eller få tillgång till hela dramat. Delar av operan uppfördes hösten 2019, men produktionen avbröts av pandemin våren 2020. De dokumenterade möten mellan verk, artister och besökare som genererades under den första etappen ingår tillsammans med det noterade konceptet i Hedvig Jalheds doktorandprojekt och diskuteras där som exempel på det generativa system för interaktion och immersion i opera baserad på speldesign som är ett resultat av forskningsprojektet i stort. I och med Chronos minnesbank ställs frågor om huruvida besökare själva kan styra sin informationsinhämtning i operor som presenteras som äventyr snarare än som skådespel. I den kommande återuppsättningen 2022, vilken inkluderar sista akten av operan, undersöks vad effekterna blir av att ge besökarna tillgång till mer information än vad artisterna har genom att skapa scenarier som väljs och triggas helt av förberedda och rollspelande besökare med stöd av en spelledare. På så sätt kan medvetenhet om operaartisters behov och beredskap för modulärt tänkande och modulär memorering skapa förutsättningar för ny opera, bortom den institutionella ritualen.

Audio/Video: www.operationopera.se Länk till annan webbplats.

Ort och lokal: Tomma butikslokaler i Halmstad (löpande uppföranden), Artisten i Göteborg (uppförande i samband med forskningsseminarium)

År: 2019–2022 (avbrott och uppehåll 2020–2021 p.g.a. pandemin)


Johan Ahlin

Horn och orgelmusik, det enkla F-hornet i Svenskt musikliv 1850-1950, ett inspelningsprojekt

Valthornet har haft en lång utvecklingsresa. I förhistorisk tid när man anbringade ljud, spelade på djurhorn, både i ceremoniellt syfte och för kommunikation och annat.

Från järn och bronsålder började hornen ta form av instrument som stämdes i förutbestämda tonarter. I mitt inspelningsprojekt Notturno Elegiaco har jag tittat på en period då det skedde många stora förändringar i valthornets konstruktion och sound. Från ungefär 1820 så monterade man pistonger med förlängningsbyglar på naturhornet och det gick att spela kromatiskt. Musiken för valthorn som komponerades mellan 1850-1950 anpassades för ett kromatiskt horn. Jag och Ulf Norberg, organist i Hedvig Eleonora kyrka, Stockholm, spelade i april 2021 in musik från denna tid, och merparten av musiken på denna cd är komponerad mellan 1850-1950. För detta ändamål spelade jag på en kopia av ett Wienerhorn från 1825, ett enkelt F-horn. Exempel på originalmusik från denna cd är Pastorale för horn och orgel av August Körling, Notturno Elegiaco av Hugo Alfvén. Cd:n gavs ut den 17 september 2021, samt på de flesta streamingplattformarna.

Konsultationer och research kring detta projekt har gjorts med Prof. Gregor Widholm, Universitetet för Musik och Scenkonst Wien, Gunnar Wennberg, fd Solohornist i Radiosymfonikerna som var elev till den hornist som uruppförde ovan nämnda verk.


Patrik Sörling

Tre knivar från Wei (2022)

Att transmedialt undersöka berättandets och dramaturgins normer och konventioner. Korta avsnitt på ca 3 - 10 minuter fogas samman i ett system som utvecklas efter en plan som uppstått på grund av arbetssättet mellan konstformerna. En på ytan kaotisk form, en lek med meningsfull samtidighet där användarna/publiken har inflytande utan att styra. Vissa avsnitt är parallella. Musik och bild är ibland kontrapunktiska varianter som utvecklas likt ett rotsystem.

Handling:
Librettot bygger på pjäsen Tre knivar från Wei av Harry Martinsson. Handlingen är förlagd till Kina under 600-talet men skulle lika gärna kunna handla om andra auktoritära regimer på framväxt idag.

Föreställningen är förankrad i Martinssons hembygd och pekar på hans liv som fattigbarn, sjöman, anarkist och utskälld nobelpristagare men också som naturälskaren med livsfunderingar. Tre linjer är närvarande; pjäsen, Harrys liv och hans sista tid på sjukhuset.

Metoder, processer och tillvägagångssätt:
Genom ständigt utvecklade associeringskedjor och funktionsanalyser arbeta fram libretto, musik (komposition), dramaturgi, storyboard, koreografi och regi för video skapa en operaserie i flera delar. Dessa presenteras separat på en hemsida och på utställningar för att utmynna i en heltimmesföreställning live med musiker, sångare och dansare som framför operan i samspel med de inspelade delarna.

  • Tonsättare: Reine Jönsson
  • Libretto: Patrik Sörling
  • Dirigent & producent: Pia Bygdeus
  • Tre musiker: Piano, cello och fagott
  • Regi, koreografi & scenografi: Patrik Sörling

Medverkande:
Sex sångare och en dansare

Spelplats:
”Föreställningar” visas i Martinssons barndomstrakter; Sveriges minsta bibliotek (en telefonkiosk i Bromölla), pizzerian i Jämshög, ett antikvariat i Olofström, på webben och i IFÖ-Centers 40 000 m2 stora fabrikslokaler där vi i projektet skapar en stor utställning med samtliga medverkande som uppträder live i samklang med det inspelade materialet.

Se video: film.treknivar.se Länk till annan webbplats.

Boris Christ (2015)

Frågeställning: En kammaropera som vilar på den radikala idén att byta ut det sceniska dramat mot projektionen av en stiliserad stumfilm. Sångare och sångerskor förflyttas därmed från scenen och integreras i stället som medmusiker i ensemblen, medan filmprojektionen tillsammans med sångarna på scen agerar ut dramat på duken.

Handling: En berättelse om människans uppgivenhet, oro och längtan efter en ny frälsare. Den olyckligt förälskade Boris är beredd att göra allt för att få sin kärlek besvarad. Även om det kostar honom hans människoliv.

  • Tonsättare: Marcus Fjellström
  • Librettist: Daniel Pedersen
  • Dirigent: Jonas Dominique
  • Musiker ur Norrbotten NEO
  • Regissör & scenograf: Patrik Sörling

Medverkande:
Gabrielle: Annie Fredriksson
Yvette: Annastina Malm
Kchachaturian: Nils Gustén
Boris: Johan Wållberg
Narcissus: Michael Axelsson

Spelplats: Acusticum, Piteå, Norrlandsoperan, Umeå.

Cecilia och Apkungen (2004)

Frågeställning: En opera där man sjunger på fyra olika nonsensspråk. En undersökning om hur intonation och prosodi tillsammans med kroppsspråk gör texten begriplig. Operasångare sjunger ofta på språk de inte alltid behärskar till fullo och vi ville veta hur publiken uppfattar artisternas uttryck i musikdramatisk och fysisk gestaltning när språket är helt främmande för såväl sångaren som publiken samtidigt som det sker parallella skeenden på scen.

Handling: Den kinesiska fabeln om Apkungen berättad samtidigt med en fiktiv historia om stenarbetaren Cecilia som via det ostindiska kompaniet hamnar i Kina och träffar skådespelaren som spelar Apkungen. Där möts de två handlingarna och hon tar med hans teatertrupp till Sverige för att spela på just Drottningholms Slottsteater.

  • Tonsättare: Reine Jönsson
    Librettist: Peter Bull
  • Dirigent: Staffan Larson
  • Drottningholm Slottsteaters kör & orkester
  • Regissör & koreograf: Patrik Sörling
  • Scenografi & kostym: Jon Morrell

Medverkande soli:
Kerstin Avemo, Åke Zetterström, Rickard Söderberg, John Lundgren, Kristina Hammarström, Marianne Eklöf, Anders Lorentzon, Sara Larsson(dans), Josef Tran(dans), Eva Lindal(violinist)

Spelplats: Drottningholms Slottsteater. Inspelad av och visad på SVT.

 

Peter Fridholm

Peter Fridholm har en duo tillsammans med David Härenstam, gitarr: Duo Delinquo. De har, som duo, samarbetat och konserterat flitigt sedan deras första konsert på festivalen i Tromsö 2012. På deras konserter har de alltid med Svensk nyskriven musik.

Detta har uppmärksammats av flera svenska kompositörer. Framför allt de tonsättare som finns representerade på skivan. De har alla komponerat dessa stycken direkt till DuoDelinquo. 2018 spelade de in en hel CD med musik som de beställt och uruppfört av svenska tonsättare. Den spelades in i Stockholm Studio 1i radiohuset

Kompositörer:

  • Anna-Lena Laurin: Leon
  • Max Käck: Four fragile phrases
  • Stefan Klaverdal: I heard a sound/The sound I heard
  • Staffan Storm: Memories of Raivola
  • Ylva Fred: Three parentheses
  • Eberhard Eyser: Small fancies Arietta

Lyssna på musiken. Länk till annan webbplats.


Ytterligare avslutade projekt:
  • Memories of Raivola (2017)
  • Three parentheses (2018)
  • Small fancies Arietta (2014)
  • Four fragile phrases (2017)