Teo vann priset för bästa masteruppsats om dödlighetsprognoser
- Jag är väldigt stolt över det projekt jag har gjort och blev väldigt glad när jag fick det här priset för mitt arbete, säger den förra detta MDU-studenten Teo Raspudic, mottagaren av Thule-stiftelsens pris för bästa masteruppsats. Uppsatsen handlar om dödlighetsprognoser, som är ett viktigt verktyg för regeringar att göra optimala ekonomiska strategier, t.ex. planera framtida budgetfördelning relaterad till pensioner och hälsovårdsstöd.
Det var det svenska försäkringsbolaget Skandia, som har fokus på långsiktiga investeringar som ger hållbar tillväxt, som tog initiativ till att bilda Thule-stiftelsen. Teos handledare vid MDU, Milica Rancic, delade annonsen från Skandia och Thule-stiftelsen på studieprograms Canvas-sida, vilket är hur Teo fick reda på möjligheten att ansöka om priset. Teo studerade kandidatprogrammet i Analytical Finance samt dess påbyggnad - mastersprogrammet i Financial Engineering.
- Inriktningen mot Financial Engineering gav mig värdefulla kunskaper som visade sig vara mycket viktiga för mitt nuvarande och framtida arbete och karriär i allmänhet, säger Teo. Ämnet för hans masteruppsats är "Effektiviteten av Hyndman-Ullah-metoder i fall av populationer med onormala kortsiktiga ökningar av dödligheten på grund av krig och pandemier
Länk till annan webbplats.".
- Jag använde vad jag lärt mig under kursen Försäkringsmatematik Länk till annan webbplats. i stor utsträckning för att skriva min masteruppsats. Min handledare hade den initiala idén för masteruppsatsprojektets ämne, inspirerad av Covid-19-pandemin som fortfarande hade stor påverkan på våra liv, säger Teo.
Uppsatsen börjar med urvalet av två länder för vilka tillförlitliga data om dödlighet fanns tillgängliga för perioderna under första och andra världskriget, inklusive perioden med spanska sjukan. Tanken var att bedöma hur effektiva de så kallade Hyndman-Ullah (HU) och vägda HU-modellerna är under sådana specifika omständigheter.
En annan faktor var intensiteten av extremt dödlighets hopp i olika länder. Sverige representerar ett land som förblev neutralt under bägge världskrigen. Å andra sidan är Frankrike en god representant för ett land som aktivt deltog i de största konflikterna. Baserat på befintliga dödlighetensdata i dessa två länder, kunde Teo jämföra dem med modellernas förutsägelser. Denna undersökning kallas in-sample prognostisering, vilket gör det möjligt för oss att bedöma noggrannheten och robustheten av de använda modellerna.
Den andra delen av forskningen är en så kallad out-of-sample prognos, vilket innebär att det inte finns några befintliga data eller referenspunkter att jämföra våra prognostiserade resultat med. Anledningen till detta är att Teo gjorde prognosen för framtiden (efter Covid-19-pandemin fram till år 2050) och tiden kommer att kunna berätta hur korrekta dessa förutsägelser var. Här expanderade han prognoserna till fyra länder - Sverige, Danmark, Spanien och Japan.
Uppsatsens struktur har ändrats under arbetets gång, men den övergripande idén har förblivit densamma: Att använda de två modellerna för dödlighetsprognoser och undersöka hur korrekta och robusta de är när de analyserar populationer som står inför perioder med extrema hopp i dödlighet orsakade av till exempel krig och pandemier.
- Det var mycket prova och fela tills de mest insiktsfulla och optimala resultaten hittades, säger Teo.
Teo Raspudic är för närvarande anställd på start-up företaget Velory i Stockholm, Sverige. Han arbetar i ett team som tillhör avdelningen för verksamhet och analyser, där han har användning av olika typer av färdigheter. För tillfället gör Teo mycket undersökningar och forskning, samt bygger och analyserar olika dashboards, resultat och statistik.
- På universitetet lärde jag mig hur man presenterar information på ett strukturerat sätt, lyfta fram de viktigaste faktorerna och dra slutsatser. Jag är fortfarande i början av min karriär och det finns mycket för mig att ta reda på, lära mig och förbättra, säger han.
Han tillägger att han uppskattade artighet och respekt i förhållandet mellan studenter och lärare. Inte bara det, MDU var platsen där Teo fick sitt första jobb i livet - att arbeta i studentkaféet.
Han betonar också att han blev en del av den internationella miljön. Mina fem år av studier gav mig möjlighet att träffa olika typer av människor, lära mig mer om dem, deras ursprungsländer, traditioner och kulturer.
- Att vara student vid MDU har möjliggjort att träffa många intressanta människor från olika kulturer. Det har blivit många varaktiga vänskaper som håller i sig än i dag, säger han.