"När jag började jobba förstod jag hur mycket jag faktiskt hade lärt mig."

Amanda Ternstedt visste att hon ville arbeta med människor, men inte på vilket sätt. Ett samtal med hennes moster ledde henne till folkhälsoprogrammet vid MDU – ett val som kom att passa henne bättre än hon först kunde ana. Idag arbetar hon som utredare på Folkhälsomyndigheten inom psykisk hälsa och suicidprevention.

För Amanda Ternstedt var vägen till folkhälsoprogrammet långt ifrån självklar. Hon visste att hon ville jobba med människor, men inte i vilken form. När hennes moster tipsade om utbildningen väcktes ett intresse som snart växte sig starkare än alternativen. Hon valde folkhälsoprogrammet vid MDU – ett beslut hon idag är mycket nöjd med.

Som student uppskattade Amanda friheten att själv kunna styra över sina dagar. Med några få föreläsningar i veckan skapade hon och studiekamraterna sina egna rutiner, ofta med gemensamma pluggstunder på biblioteket och träningspauser för att fylla på energi.

Hur skulle du beskriva din vardag som student på programmet?

Jag upplevde att jag hade ganska mycket frihet på programmet, att jag kunde styra mycket över hur jag ville lägga upp mina dagar. Det är 13 år sedan jag började plugga, men jag minns att vi hade föreläsningar kanske 2–3 gånger i veckan, ofta halvdagar. Resten av tiden studerade jag och mina kompisar tillsammans. Vi satt oftast i biblioteket på MDU eller hemma hos någon. Eftersom dagarna var flexibla brukade vi också pausa plugget med träning på Friskis, antingen på lunchen eller på eftermiddagen när vi inte hade fokus för plugg längre.

Vad var det bästa med utbildningen och att studera vid MDU?

Det bästa var alla vänner jag lärde känna. Jag flyttade ensam till Västerås och kände ingen, men klimatet var välkomnande och det var enkelt att träffa nya människor. Insparken spelade stor roll och flera av de vännerna har jag fortfarande kvar. När det gäller utbildningen upplevde jag att nivån var hög och att jag hela tiden lärde mig nytt. Folkhälsoprogrammet är brett, vilket ibland kändes förvirrande, men praktikkursen gav värdefull insyn i möjliga yrkesroller. Även magisteråret hjälpte mig att hitta min riktning.

Mötte du några utmaningar under studierna, och hur hanterade du dem?

Den stora utmaningen var att jag inte visste vad jag ville göra efter examen, vilket skapade stress. När studierna blev tuffare stöttade vi varandra i klassen – vi pluggade ihop, förhörde varandra inför tentor och fanns där när det var jobbigt. Motivation går upp och ner, så för mig var det viktigt att planera in roliga saker då och då.

Hur har du haft nytta av dina studier vid MDU?

Det var när jag började arbeta som jag verkligen insåg hur mycket jag lärt mig. Det teoretiska har varit särskilt värdefullt, framför allt i mitt nuvarande arbete. Även om jag saknade viss praktisk erfarenhet hade jag fått ett tydligt ”folkhälsotänk”, vilket varit otroligt användbart. Min praktik gav också insikt i strategiskt folkhälsoarbete.

Upplevde du att utbildningen låg nära verkligheten?

Både ja och nej. I ett strategiskt arbete, som mitt jobb idag, ligger utbildningen nära verkligheten. Vi pratade mycket om hälsofrämjande arbete, strategier och forskning. Men jag tycker att den politiska dimensionen saknades till viss del – något man verkligen märker av i arbetslivet, särskilt inom offentlig sektor.

Vad har du arbetat med sedan du slutade studera och vad gör du idag?

Jag har haft många jobb på kort tid, men alla inom strategiskt folkhälsoarbete i offentlig sektor. Jag började som vikarierande folkhälsosamordnare och hoppade sedan runt mellan olika regioner och kommuner i nästan sex år, vilket gav ovärderlig kunskap. Jag har haft titlar som folkhälso- och integrationssamordnare, utvecklingsstrateg och hållbarhetsstrateg. Sedan drygt fem år tillbaka arbetar jag som utredare på Folkhälsomyndigheten inom psykisk hälsa och suicidprevention. Erfarenheten från kommunal och regional nivå har varit oerhört värdefull i arbetet på nationell nivå.

Ser du ett behov av att fler utbildar sig inom folkhälsa? Varför?

Ja. Folkhälsoperspektivet är viktigt inom många yrkesområden och fungerar både som grund och komplement. Mina kollegor har olika bakgrunder – lärare, beteendevetare, psykologer – men de flesta har även folkhälsoutbildning. Kunskap om vad som påverkar hälsa och hur man förebygger ohälsa är en stor fördel i dagens samhällsutmaningar.

Vad skulle du vilja säga till någon som funderar att söka till programmet?

Att det är både spännande och viktigt! Folkhälsa är brett och betydelsefullt, och det kan vara bra att nischa sig lite inom ett område. Man bör också vara intresserad av samhällsfrågor och förstå att folkhälsa handlar om mer än bara hälsa på individnivå.

För vem rekommenderar du programmet?

För dig som är intresserad av samhällsfrågor med fokus på förebyggande och hälsofrämjande arbete. Det passar också bra som kompletterande utbildning för dig som jobbar med människor på något sätt, som exempelvis lärare, sjuksköterska eller polis som vill bredda sin kompetens.