Kursplan - Matematik för grundlärare årskurs 4-6, del 2

Syfte

Kursen syftar till att ge studenten möjlighet att tillägna sig fördjupade ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kunskaper och förmågor med fokus på områdena algebra, samband och förändring, sannolikhet och statistik samt problemlösning. Syftet är även att ge studenten möjlighet att fördjupa sin förmåga att reflektera över hur undervisning i matematik och elevers lärande förhåller sig till varandra.

Lärandemål

Efter avklarad kurs ska studenten kunna
1. redogöra för, tillämpa och motivera ämnesdidaktiska metoder och modeller för matematikundervisning i årskurserna 4-6, med hänsyn till den matematik som behandlas i årskurserna 1-3 och i årskurserna 7-9
2. planera, genomföra och utvärdera matematikundervisning i årskurserna 4-6 utifrån aktuella styrdokument samt ämnesdidaktiska metoder och modeller
3. lösa, analysera och formulera matematiska uppgifter och problem samt kunna kommunicera och argumentera för sina val av lösningsmetoder
4. kritiskt reflektera över olika arbetssätt och undervisningsmaterial samt olika sätt att individualisera undervisning utifrån syfte och elevgrupp
5. reflektera över och kritiskt granska lärarens roll i problemlösningsorienterad matematikundervisning med fokus på kommunikation och resonemang
6. jämföra och kritiska granska olika perspektiv på bedömning och betygssättning i matematik
7. kritiskt granska och analysera hur läromedel kan stödja lärare i matematikundervisning
8. analysera och jämföra några undervisningstraditioner och -perspektiv i Sverige och i andra länder
9. diskutera och kritiskt reflektera över betydelsen av språkliga aspekter, genus- och mångfaldsaspekter samt affektiva aspekter för lärande av matematik
10. analysera och kritiskt reflektera över teoretiska ramverk och forskningsresultat angående undervisning och lärande av matematik
11. visa fördjupat och tillämpat vetenskapligt kritiskt förhållningssätt, färdigheter i akademiskt skrivande och god språklig framställning

Innehåll

- Ämneskunskaper samt ämnesdidaktik inom området algebra: Begreppet likhet och likhetstecknets betydelse. Begreppet variabel. Algebraiska uttryck, formler och ekvationer. Ekvationslösning. Mönster i talföljder och geometriska mönster
- Ämneskunskaper samt ämnesdidaktik inom området samband och förändring: Proportionella samband. Procentuella förändringar. Funktioner
- Ämneskunskaper samt ämnesdidaktik inom området sannolikhet och statistik: Sannolikheter vid slumpmässiga försök. Likformiga sannolikheter. Chans och risk grundat på statistiskt material. Tabeller, diagram och grafer. Lägesmått. Spridningsmått. Kombinatoriska principer
- Aktuell kursplan för matematik i grundskolan
- Vanliga missuppfattningar och milstolpar för elevers lärande i matematik i årskurserna 4-6 samt planering utifrån detta för att främja ett hållbart lärande
- Matematikundervisning genom problemlösning
- Problemlösningsstrategier och representationsformer (symboler, bilder, ord, estetiska uttrycksformer, konkret material)
- Verktyg för att stödja lärare att planera och leda matematiskt givande helklassdiskussioner
- Ramverk för matematiklärarkunskap
- Läromedelsanalys
- Internationella och nationella perspektiv på matematikundervisning
- Formativ matematikundervisning
- Olika sätt att differentiera och individualisera matematikundervisning för elever i behov av särskilt stöd och elever i behov av särskilda utmaningar
- Bedömning och betygssättning i matematik
- Språkets och kommunikationens betydelse för lärande av matematik
- Affektiva aspekter samt genus- och mångfaldsaspekter
- Digitala verktyg och programmering i matematikundervisning

Undervisning

Föreläsningar, övningar, laborationer, diskussioner, seminarier, grupparbete, individuellt arbete och fältstudier.

Särskild behörighet

150 hp från Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 vari ingår
- 15 hp Matematik för grundlärare 4-6,
- 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning 1 - grundlärare 4-6,
- 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning 2 - grundlärare 4-6,
- 7,5 hp Specialpedagogik för grundlärare 4-6, samt
- 7,5 hp Bedömning och betygsättning för grundlärare 4-6.

Examination

OVN1, övning, 2 hp, aktivt deltagande i diskussioner av matematiska uppgifter och problem, avseende lärandemål 1, 3 och 5, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G).
LAB1, laboration, 1 hp, aktivt deltagande i laborationer, avseende lärandemål 1, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G).
FSR1, fältstudierapport, 3 hp, rapportering av planerade och genomförda lektioner, avseende lärandemål 2, 4, 5 och 11, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G).
FSR2, fältstudierapport, 3 hp, läromedelsanalys avseende lärandemål 4, 7, 8, 10 och 11, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).
SEM1, seminarium, 2 hp, aktivt deltagande i litteraturseminarier kopplade till fältdagar och litteratur avseende lärandemål 5, 6, 9 och 10, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G).
TEN1, tentamen, 4 hp, individuell skriftlig tentamen avseende lärandemål 1 och 3, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).

För betyget VG på hel kurs krävs VG på FSR2 och TEN1.

En student som har ett intyg från MDU avseende sin funktionsnedsättning har möjlighet att anmäla önskemål om anpassning vid salstentamina eller annan examinationsform i enlighet med Regler och anvisningar för examination på grundnivå och avancerad nivå vid Mälardalens högskola (2020/1655). Det är examinator som, utifrån det intyg som utfärdats, beslutar om eventuell anpassning och i så fall vilken anpassning som ska gälla.

Misstankar om vilseledande vid examination (fusk) anmäls, enligt högskoleförordningen, till universitetets rektor och prövas av universitetets disciplinnämnd. Om disciplinnämnden anser att en student gjort sig skyldig till en disciplinförseelse fattar nämnden beslut om en disciplinär åtgärd, vilket är varning eller avstängning.

Betyg

Väl godkänd, godkänd, underkänd