Kursplan - Matematik för grundlärare årskurs 4-6, del 1

Syfte

Kursen syftar till att ge kunskaper om den matematik som är central att utveckla hos elever i årskurs 4-6, med ett speciellt fokus på områdena Taluppfattning och tals användning samt Geometri. Kursen syftar till utveckling av studenternas grundläggande ämneskunskaper samtidigt som det matematiska innehållet kontinuerligt knyts till ämnesdidaktiska frågeställningar kring elevers lärande utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt.

Lärandemål

Efter avklarad kurs ska studenten kunna
1. redogöra för och tillämpa ämnesdidaktiska principer, metoder och modeller för matematikundervisning i årskurs 4-6
2. planera matematikundervisning i årskurs 4-6 utifrån aktuella styrdokument samt ämnesdidaktiska principer, metoder och modeller, med hänsyn till den matematik som behandlas i årskurs 1-3 och årskurs 7-9
3. beskriva grundläggande matematiska begrepp samt förklara deras inbördes samband med hjälp av olika representationsformer (symboler, bilder, ord, estetiska uttrycksformer, konkret material, IKT)
4. lösa matematiska uppgifter och problem samt kommunicera och argumentera för sina val av lösningsmetoder
5. reflektera över problemlösningens roll i matematikundervisningen
6. kartlägga elevers matematikkunskaper samt beskriva konsekvenser för undervisningen
7. redogöra för språkets och kommunikationens betydelse för lärandet av matematik samt kommunicera med och om matematik på god språkriktig svenska såväl muntligt som skriftligt
8. tillämpa akademiskt skrivande vid examination

Innehåll

Ämneskunskaper samt ämnesdidaktiska principer, metoder och modeller för undervisning i årskurserna 4-6 inom Taluppfattning och tals användning:
- Definition av grundläggande begrepp ur mängdläran. Definition av de naturliga, de hela och de rationella talen
- Räkneregler, räkning med de fyra räknesätten i huvudet, skriftligt samt med miniräknare för naturliga tal och rationella tal
- De rationella talen. Definition av och samband mellan bråktal, decimaltal och procent
- Olika talsystem utifrån historiska exempel. Additiva system och positionssystem med olika baser
- Grundläggande talteori som delbarhet, primtal och faktorisering
 
Ämneskunskaper samt ämnesdidaktiska principer, metoder och modeller för undervisning i årskurserna 4-6 inom Geometri:
- Definition av geometriska grundbegrepp, figurer och kroppar
- Mätning och måttenheter för längd, area, volym, tid och vikt. Beräkning av omkrets och area av figurer och volym av kroppar
- Likformighet, kongruens och skala
- Spegling, symmetri. Grafteori
- Förklaringsmodeller till geometriska formler som behandlats
 
Lärarkunskap:
- Aktuella styrdokument i matematik
- Samband mellan matematikundervisning i årskurs 4-6 och den matematik eleverna bär med sig från årskurs 1-3 samt den matematik eleverna kommer att möta i årskurs 7-9
- Olika representationsformer och strategier
- Problemlösningens roll i matematikundervisningen
- Kartläggning av elevers matematikkunskaper och planering för lärande när det gäller olika matematiska områden och matematiska förmågor, med speciellt fokus på elever i behov av särskilt stöd, elever i behov av särskilda utmaningar samt elever med olika språkliga och kulturella bakgrunder
- Språkets och kommunikationens betydelse för lärandet av matematik
 

Undervisning

Föreläsningar, övningar, laborationer, diskussioner, seminarier, grupparbete, individuellt arbete och fältstudier.

Särskild behörighet

Antagen till grundlärarprogrammet årskurs 4-6
 

Examination

ÖVN1, övningar, 1 hp, aktivt deltagande i redovisning av uppgifter inom taluppfattning och tals användning avseende lärandemål 1 och 4, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G).
ÖVN2, övningar, 1 hp, aktivt deltagande i redovisning av uppgifter inom geometri avseende lärandemål 1 och 4, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G).
LAB1, laborationer, 0,5 hp, aktivt deltagande i laborationer inom taluppfattning och tals användning avseende lärandemål 1 och 3, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G).
LAB2, laborationer, 0,5 hp, aktivt deltagande i laborationer inom geometri avseende lärandemål 1 och 3, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G).
TEN1, tentamen, 3 hp, individuell skriftlig tentamen i taluppfattning och tals användning avseende lärandemål 1, 3 och 4, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).
TEN2, tentamen, 2 hp, individuell skriftlig tentamen i geometri avseende lärandemål 1, 3 och 4, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).
PRO1, projekt inklusive fältstudie, 2,5 hp, planering, genomförande och rapportering av ett begränsat matematikområde inom rationella tal avseende lärandemål 2 och 8, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G).
INL1, inlämningsuppgift inklusive fältstudie, 2,5 hp, kartläggning och rapportering av elevers kunskaper avseende lärandemål 6 och 8, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).
SEM1, seminarium, 2 hp, aktivt deltagande i litteraturseminarier avseende lärandemål 5 och 7, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G).

För betyget VG på hel kurs krävs VG på två av följande tre examinationer: TEN1, TEN2 och INL1.
 

En student som har ett intyg från MDU avseende sin funktionsnedsättning har möjlighet att anmäla önskemål om anpassning vid salstentamina eller annan examinationsform i enlighet med Regler och anvisningar för examination på grundnivå och avancerad nivå vid Mälardalens högskola (2020/1655). Det är examinator som, utifrån det intyg som utfärdats, beslutar om eventuell anpassning och i så fall vilken anpassning som ska gälla.

Misstankar om vilseledande vid examination (fusk) anmäls, enligt högskoleförordningen, till universitetets rektor och prövas av universitetets disciplinnämnd. Om disciplinnämnden anser att en student gjort sig skyldig till en disciplinförseelse fattar nämnden beslut om en disciplinär åtgärd, vilket är varning eller avstängning.

Betyg

Väl godkänd, godkänd, underkänd

Övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter

Se studiehandledningen.
Kursen kan endast inkluderas i lärarexamen.