Kursplan - Matematik för grundlärare årskurs 4-6, del 1

Syfte

Kursen syftar till att den studerande ska utveckla en grundläggande kompetens för läraruppdraget och sina kunskaper inom matematik och matematikdidaktik för att undervisa i matematik i årskurserna 4-6. Syftet är också att ge en helhetsbild av den matematik som är central att utveckla hos elever i årskurserna 4-6. Kursen ska ge studenterna möjlighet att utveckla sina egna matematikkunskaper samt att kontinuerligt knyta det matematiska innehållet till ämnesdidaktiska frågeställningar och undervisningsmetodik kring elevers lärande.
 

Lärandemål

Efter avklarad kurs ska studenten kunna:
- redogöra för innehållet av aktuella styrdokument som berör matematikämnet i grundskolan
- redogöra för och använda ämnesdidaktiska principer och metodik relevant för undervisning av matematik i årskurs 4-6
- redogöra för nyttan av och använda konkreta modeller och laborativt material i matematikundervisningen
- planera matematikundervisning för elever i årskurserna 4-6 utifrån aktuella styrdokument, ämnesdidaktiska och metodiska aspekter
- beskriva grundläggande matematiska begrepp och förklara deras inbördes samband med hjälp av olika representationsformer (symboler, bilder, ord, estetiska uttrycksformer, konkret material och IKT)
- lösa matematiska uppgifter och problem som kursen behandlar samt kommunicera och argumentera för sina val av lösningsmetoder samt utforma matematiska uppgifter och problem
- känna till och använda didaktiska principer och modeller och utifrån dem utforma undervisning också för den matematik som behandlats i förskoleklass och årskurs 1-3 samt ha kunskap om den matematik eleverna kommer att möta i årskurs 7-9
- kartlägga enskilda elevers kunskaper och intresse med speciellt fokus på elever i behov av särskilt stöd, elever i behov av särskilda utmaningar samt flerspråkiga elever
- redogöra för språkets och kommunikationens betydelse för lärandet av matematik och kommunicera med och om matematik på god språkriktig svenska såväl muntligt som skriftligt
- analysera undervisningens utformning utifrån affektiva aspekter, genusaspekter samt ett mångfaldsperspektiv

Innehåll

Didaktiska och ämnesdidaktiska frågeställningar samt undervisningsmetodik relevant för nedanstående matematikområden och undervisning i årskurserna 4-6.

Tal och tals användning
- Definition av grundläggande begrepp ur mängdläran. Definition av de naturliga, de hela och de rationella talen
- Olika talsystem utifrån historiska exempel. Additiva system och positionssystem med olika baser
- Räkneregler, räkning med de fyra räknesätten i huvudet, skriftligt samt med miniräknare för naturliga tal och rationella tal
- Grundläggande talteori som delbarhet, primtal och sammansatta tal
- De rationella talen. Definition av och sambandet mellan bråktal, decimaltal och procent

Geometri
- Definition av geometriska grundbegrepp, figurer och kroppar
- Mätning och måttenheter för längd, area, volym, tid och vikt. Beräkning av omkrets och area av figurer och volym av kroppar
- Likformighet, kongruens och skala
- Spegling, symmetri. Grafteori
- Förklaringsmodeller till geometriska formler som behandlats

Matematikundervisning
- Aktuella styrdokument i matematik, läromedel och undervisningsmetoder i ett internationellt perspektiv
- Sambandet mellan matematikundervisning i årskurs 4-6 och den matematik eleverna bär med sig från förskoleklass och årskurs 1-3 samt den matematik eleverna kommer att möta i årskurs 7-9
- Kartläggning av enskilda elevers kunskaper och planering för lärande när det gäller olika matematiska områden och matematiska förmågor, med speciellt fokus på elever i behov av särskilt stöd, elever i behov av särskilda utmaningar samt flerspråkiga elever
- Elever med olika språkliga och kulturella bakgrunder
- Språkets och kommunikationens betydelse för lärandet av matematik
- Affektiva aspekter och genusaspekter i lärandet av matematik, utifrån studenternas egna erfarenheter och från forskning

Undervisning

Föreläsningar, övningar, laborationer, diskussioner, seminarier, grupparbete, individuellt arbete, fältstudier. Inom kursen används lärplattform som stöd för studenternas lärande.

Särskild behörighet

Antagen till Grundlärarprogrammet inriktning grundskolans årskurs 4-6.

Examination

Inlämningsuppgift inkl. fältstudie (INL1), redovisningar av kartläggningar av elevers kunskaper, 3 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG)
Inlämningsuppgift (INL2), övningar och laborationer inom geometri, skriftliga och muntliga presentationer, 2 högskolepoäng, betyg Godkänd (G)
Inlämningsuppgift (INL3), övningsuppgifter, närvaro, skriftliga och muntliga presentationer, 1 högskolepoäng, betyg Godkänd (G)
Projekt inklusive fältstudie (PRO1), planering, genomförande och rapportering av ett begränsat matematikområde inom rationella tal, 3 högskolepoäng, betyg Godkänd (G)
Skriftlig tentamen (TEN1), 3 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG)
Skriftlig tentamen (TEN2), 3 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG)

För VG på kursen krävs VG på minst två av momenten TEN1, TEN2 och INL1.

En student som har ett intyg från MDU avseende sin funktionsnedsättning har möjlighet att anmäla önskemål om anpassning vid salstentamina eller annan examinationsform i enlighet med Regler och anvisningar för examination på grundnivå och avancerad nivå vid Mälardalens högskola (2020/1655). Det är examinator som, utifrån det intyg som utfärdats, beslutar om eventuell anpassning och i så fall vilken anpassning som ska gälla.

Misstankar om vilseledande vid examination (fusk) anmäls, enligt högskoleförordningen, till universitetets rektor och prövas av universitetets disciplinnämnd. Om disciplinnämnden anser att en student gjort sig skyldig till en disciplinförseelse fattar nämnden beslut om en disciplinär åtgärd, vilket är varning eller avstängning.

Betyg

Väl godkänd, godkänd, underkänd

Övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter

För varje tillfälle denna kurs ges fastställs en studiehandledning som kopplas till kursplan samt diarieförs.

I den aktuella studiehandledningen beskrivs för vart och ett av examinationsmomenten hur de är kopplade till kursens lärandemål och innehåll samt de bedömnings- och betygskriterier som gäller för de respektive examinationsmomenten.