Text

Vidareutveckling och analys av kvalitet i undervisning (VAK) 7,5 hp

  • Högskolepoäng 7.5 hp
  • Studieort Distans med obligatoriska träffar på Campus Västerås
  • Utbildningsnivå Avancerad nivå
  • Huvudområde På uppdrag av Skolverket

Du som är legitimerad lärare har möjlighet att delta i den första omgången av Skolverkets kurs Vidareutveckling och analys av kvalitet i undervisning (VAK). Kursen ingår i det nationella professionsprogrammet och är obligatorisk för den som vill meritera sig. På MDU läser du inriktningen ämneslärare i matematik och naturvetenskapliga ämnen.

  • Studietakt: kvartsfart
  • Studieperiod: september 2025-januari 2026

Om kursen

Kursen syftar till att vidareutveckla lärares förmåga att utveckla undervisningen genom att systematiskt dokumentera, analysera och utvärdera undervisningen i relation till elevers lärande och utveckling. Genom en kombination av teoretiska och praktiska moment stärks evidensbaserat kvalitets- och utvecklingsarbete såväl kollegialt som individuellt. Kursen utgår från deltagarnas egen praktik genom att uppmärksamma och öka reflektions- och handlingsförmåga i relation till tidigare vunna färdigheter, erfarenheter och professionellt omdöme.

Kursens innehåll delas in i tre på varandra följande moduler, som fokuserar praktiska och teoretiska redskap, innehållsdimensioner, och former för undervisningsutvecklande arbete.

Innehållet ger en introduktion till analys och bedömning av undervisning och elevers lärande och utveckling. Innehållet inkluderar bland annat kollegiala observationer och lektionsanalyser med stöd av observationsprotokoll, metoder och verktyg för att samla in och analysera elevers lärande och utveckling och koordinering mellan olika typer av underlag i förhållande till tillgänglig tid och resurser.

Innehållet behandlar och ger kritiska perspektiv på forskningssammanställningar, empiriska studier och ramverk över vad som är god undervisningspraktik på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, både generellt och specifikt för STEM ämnena och med hänsyn till kontextuella faktorer.

Kursinnehållet ger bland annat en översikt över väl etablerade modeller för evidensbaserad och i första hand kollegial undervisningsutveckling, såsom educational design research, aktionsforskning och alternative treatment design. Innehållet behandlar också det praktiska genomförandet av någon modell för undervisningsutveckling och möjligheter och utmaningar med sådant arbete i förhållande till exempelvis lokal kontext, styrdokument och tillgänglig kunskap.

Studieform

Kursen kommer att ha fyra omgångar med campusbelagda träffar, 1–2 dagar per omgång. Inför varje campusbelagd träff tilldelas kursdeltagarna uppgifter vilka inkluderar inläsning av kurslitteratur, skrivande av reflekterande texter, förberedande av muntliga presentationer och/eller genomförande av uppgifter i den egna praktiken. Mellan de campusbelagda träffarna genomförs undervisningspass på distans.

Preliminärt upplägg

  • 1 september: Distans, kl. 15:00-17:00, kursintroduktion
  • 11–12 september: Campus i Västerås. 08:00-16:00 båda dagarna. Innehåll kopplat till modul 1.
  • 3 oktober: Distans, 15:00–17:00, muntlig examination kopplad till modul 1.
  • 9–10 oktober: Campus Västerås. 13:00-16:00 första dagen och 08:00-16:00 andra dagen, Innehåll kopplat till modul 2.
  • 30–31 oktober: Campus Västerås. 08:00-16:00. Innehåll kopplat till modul 3.
  • Nov och Dec: Två handledningstillfällen på distans avseende examinationsuppgift för modul 3.
  • 9 januari: Campus Västerås. 08:00-16:00. Examination kopplad till modul 3. Kursutvärdering och avslut.

Ansökan

Ansökan till pilotomgången är öppen 14–30 april 2025. Du ansöker via Skolverkets hemsida.

Pilotomgång av kursen Vidareutveckling och analys av kvalitet i undervisning (VAK), Skolverket Länk till annan webbplats.

Kursansvarig

Undervisande lärare

Jannika Lindvall, universitetsuniversitetslektor i didaktik, har lång erfarenhet av att arbeta med kommuner i kombinerade forsknings- och skolutvecklingsprojekt i syfte att utveckla (matematik-) undervisningens kvalitet och elevernas resultat. I dagsläget leder hon flera forskningsprojekt om lärares kompetensutveckling, såsom Samma program, olika utfall (Vetenskapsrådet, 2023-2026, 6 miljoner kr) och Kollegial observation och lektionsanalys (Mälardalens kompetenscentrum för lärande, 2023-2025, 1,8 miljoner kr). Hennes forskning fokuserar på programteorier för effektiv kompetensutveckling för lärare och hon har stor erfarenhet av att arbeta med exempelvis observationsprotokoll för kollegial undervisningsutveckling, kvantitativa analyser av data (t.ex. enkätdata, observationspoäng, kunskapstester) i både utvecklings- och forskningssyfte, samt systematiska litteraturöversikter som rör lärares kompetensutveckling.

Andreas Ryve, professor i matematikdidaktik, har ett särskilt forskningsintresse för att förstå och utveckla klassrumsundervisning i matematik. Han har lett (och leder fortfarande) flera omfattande, storskaliga och externfinansierade forskningsprojekt såsom Räkna med Västerås (Västerås stad, 2012-2021, 16 miljoner kr), Framtidens Läromedel (Eskilstuna kommun och Sparbanken Rekarne, 2016-2023, 28 miljoner kr) och Teoretisering av lärarens användning av läromedel i matematikklassummet (Vetenskapsrådet, 2015-2021, 18 miljoner kr). Utifrån klassrumsanalyser teoretiserar, designar och implementerar forskargrupperna inom projekten resurser för lärare att förbättra matematikundervisningen. Dessa resurser inkluderar kompetensutvecklingsinsatser, stöd för lektionsobservationer, forskningsbaserade läromedel och praktiknära matematiklärarutbildningar.

Iben Christiansen, professor i matematikdidaktik och vetenskaplig ledare för forskningsmiljön inom matematik, naturvetenskap och teknik med ämnenas didaktik, bedriver forskning som fokuserar på verksamma och/eller blivande matematiklärares kunskap, lärande och praxis. Hon har lett (och leder) flertalet forskningsprojekt inom detta, såsom TRACE – Att spåra matematiklärarutbildningen i praktiken (VR, 2017-2022, 6 miljoner kr) och forskarskolan REMATH – Researching practice-based mathematics teacher education (VR, 2021-2016, 39 miljoner kr).

Simon Sjölund, universitetslektor i didaktik, specialiserar sig på hållbar samverkan mellan universitet och skola, med fokus på att överbrygga hinder mellan dess professioner för att främja praktiknära forskning och utveckling. Simon deltar aktivt i både nationella och internationella nätverk avseende forskning i samverkan mellan akademi och praktik, samt forskningsprojekt som rör lärares kompetensutveckling.

Daniel Brehmer, universitetslektor i didaktik, har ett särskilt forskningsintresse för läromedel i matematik och användning av sådana i lärarutbildningar, samt lärares kompetensutveckling. Daniel har deltagit i projekten Teoretisering av lärares användning av lärares användning av läromedel i klassrummet och Framtidens läromedel.

Maria Larsson, universitetslektor i didaktik, bedriver forskning inriktad på lärarens roll i klassrumsinteraktionen i matematikklassrummet. Hon har deltagit i flera forsknings- och utvecklingsprojekt som skett i samverkan med skolor och lärare, såsom Kreativa matematiska resonemang förstärkta av testbaserat lärande (Skolfi, 2023-2025, 4,5 miljoner kr). Hon har även arbetat tillsammans med Skolverket då hon var ansvarig för framtagandet av modulen Problemlösning för årskurs 7-9 i Matematiklyftet.

Alexandra Dylman, docent i psykologi, har mångårig erfarenhet av att leda och bedriva forskning inom kognitiv psykologi och använda experimentella metoder för att undersöka de mekanismer som ligger bakom diverse kognitiva processer inklusive språk, inlärning, minne, samt högre kognitiva funktioner som resonerande och beslutsfattande. Hon är för närvarande involverad i ett flertal projekt som undersöker bland annat flerspråkighet och andraspråksinlärning, kognitiv belastning, samt effekten av digitalisering på inlärning. Utöver forskning har hon även god erfarenhet av utveckling av och undervisning på diverse kognitionskurser både i Sverige och i Storbritannien.

Anette Olin Almqvist, professor i didaktik med inriktning samproducerad skolforskning, har lett flera forsknings- och/eller utvecklings projekt som skett i samverkan med olika aktörer i skolan. Exempelvis är hon vetenskaplig ledare för FoU programmet Språkutvecklande förskola i regi av Ifous. Anette bidrar till kursen med sin expertis inom aktionsforskning och hennes publikationer rörande vilka frågor lärare väljer att fördjupa sig i när de genomför aktionsforskning i sin egen praktik, lärares lärande i kollegiala sammanhang, samt vad som möjliggör och hindrar utveckling och kukskapande i praktiknära forskning.

Sara Irisdotter Aldenmyr, professor i didaktik med inriktning samproducerad skolforskning, har god erfarenhet av att arbeta strategiskt med forskningsledning och har varit delaktig i att bygga forskning tillsammans med förskolor och skolor. Hennes forskningsintressen är bland andra lärarprofession, professionsetik, och kunskapsutveckling i samverkan mellan skola och akademi. Hon är vetenskaplig ledare för Mälardalens kompetenscentrum för lärande, regionens plattform för samverkan kring skolutveckling, lärarutbildning, kompetensutveckling och forskning inom utbildningsvetenskap.