Text

Allmän studieplan för medicin- och hälsoteknik vid Mälardalens universitet

  • Dnr. 2024/0593
  • Beslutande instans: Fakultetsnämnden (t.o.m. 2025-12-31) därefter dekan
  • Beslutande datum: 2024-10-24
  • Ikraftträdande datum: 2024-11-01
  • Ansvarig för översyn och revidering: Prefekt, Institutionen för datavetenskap och datateknik

Forskarutbildningsämnet medicin- och hälsoteknik

Forskarutbildningsämnet Medicin- och hälsoteknik omfattar kunskap kring utveckling av nya system och metoder för att med teknikens hjälp kunna diagnostisera, övervaka, behandla, lindra och förebygga sjukdom, skada eller funktionsnedsättning samt främja hälsa.

Forskningen har ett ingenjörs-perspektiv och utgår från hälsorelaterade behov. Medicin- och hälsoteknik utgör ett systemorienterat ämne, vilket inkluderar tillämpningar inom delområdena sensor- och mätteknik, signalbehandling, datakommunikation, artificiell intelligens och människa-system-interaktion.

För att möta hälsorelaterade behov behövs även kunskaper inom Medicinsk teknik och Medicin och hälsa.

Utbildningen omfattar fördjupade kunskaper inom något eller några av delområdena som nämns ovan och ger en bred förståelse för de övriga delområdena, vilket leder till forskare med kompetens att adressera interdisciplinära forskningsutmaningar.

Syfte och mål med forskarutbildningen

Syftet med forskarutbildningen är att doktoranden ska utveckla de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som behövs för att kunna planera, genomföra samt muntligt och skriftligt redovisa vetenskapliga studier inom forskarutbildningsämnet Medicin- och hälsoteknik.

Utbildning på forskarnivå kan leda till två olika examen, doktorsexamen (240 högskolepoäng motsvarande heltidsstudier på fyra år) och licentiat-examen (120 högskolepoäng motsvarande heltidsstudier på två år).

Genom aktivt deltagande i kurser och arbete med avhandlingen respektive licentiat-uppsatsen samt aktivt deltagande i seminarieverksamhet som genomförs inom respektive forskarutbildningsämne stöds nedan examensmål på forskarnivå i enlighet med Högskoleförordningen, bilaga 2 (SFS 1993:100):

Licentiatexamen

Mål – kunskap och förståelse

För licentiatexamen skall doktoranden:

  • visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets me-toder i synnerhet.

Mål – färdighet och förmåga

För licentiatexamen ska doktoranden:

  • visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvali-ficerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete,
  • visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och
  • visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.

Mål – Värderingsförmåga och förhållningssätt

För licentiatexamen ska doktoranden:

  • visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvali-ficerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskaps-utvecklingen samt att utvärdera detta arbete,
  • visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och
  • visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.

Doktorsexamen

Mål – kunskap och förståelse

För doktorsexamen ska doktoranden:

  • visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsom-rådet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och
  • visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet.

Mål – färdighet och förmåga

För doktorsexamen ska doktoranden:

  • visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer,
  • visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete,
  • med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen,
  • visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt,
  • visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och
  • visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande..

Mål – Värderingsförmåga och förhållningssätt

För doktorsexamen ska doktoranden:

  • visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och
  • visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

Forskarutbildningens upplägg

Individuell studieplan

För varje doktorand ska det upprättas en individuell studieplan enligt 6 kap. 29 § HF. Den individuella studieplanen ska innehålla universitetets och doktorandens åtaganden och en tidsplan för doktorandens utbildning. I den individuella studieplanen ska aktiviteter som ger förutsättningar att nå de nation-ella såväl som ämnesspecifika examensmålen preciseras.

Den individuella studieplanen ska regelbundet följas upp och efter samråd med doktoranden och hans eller hennes handledare ändras av universitetet i den utsträckning som behövs.

Kurser

Som en viktig del av forskarutbildningen inom Medicin- och hälsoteknik ingår det att läsa kurser. Kurser väljs i samråd med huvudhandledaren och kan läsas vid universitetet eller vid andra lärosäten och ska dokumenteras i den individuella studieplanen.

För doktorsexamen inom Medicin- och hälsoteknik ingår en kursdel om minst 60 högskolepoäng. Av dessa 60 hp ska 22,5 hp fördelas så som beskrivet i nedanstående text.

I blocket Medicinsk teknik ska ingå breddkurser i medicinsk teknik om minst 10 hp varav 5 hp utgörs av nedanstående obligatoriska kurser:

  • Forskningsetik inom medicin- och hälsoteknik 2,5 hp
  • Medicintekniska regelverket och Etik- och klinisk prövning 2,5 hp.

I blocket Medicin och hälsa ska det ingå minst 10 hp kurser inom någon av områdena anatomi, fysiologi, medicin, patologi och hälsa.

Därutöver ingår ytterligare en obligatorisk kurs inom:

  • Forskningsmetodik 2,5 hp.

För licentiatexamen ingår inom Medicin- och hälsoteknik en kursdel om minst 45 högskolepoäng. Av dessa 45 hp ska minst 12,5 hp fördelas så som beskrivet i nedanstående text.

I blocket Medicinsk teknik ska ingå breddkurser i medicinsk teknik om minst 5 hp.

I blocket Medicin och hälsa ska det ingå minst 5 hp kurser inom någon av områdena anatomi, fysiologi, medicin, patologi och hälsa.

Därutöver ingår ytterligare en obligatorisk kurs:

  • Forskningsmetodik, 2,5 hp.

Andra poänggivande moment

Doktoranden har även möjlighet inom ramen för forskarutbildningen vid MDU att inkludera andra poänggivande moment. Inom Medicin- och hälsoteknik kan följande moment ingå som kan ge poäng:

  • Seminarieserie
  • Utarbetande av etikansökan
  • Utarbetande av etikansökan och ansökan till läkemedelsverket

Granskning av pågående studier

Vid MDU ska doktoranden inom ramen för forskarutbildningen presentera de pågående forskarstudierna internt men också vid offentliga seminarier/granskningstillfällen för att ge forskarsamhället och allmänheten insyn i den forskning som bedrivs på universitetet.

Syftet med tillfällena är att doktoranden ska ges möjlighet till diskussion av det
pågående arbetet och få det granskat av interna och externa seniora forskare. Inom forskarutbildningsämnet Medicin- och hälsoteknik ingår fyra obligatoriska granskningstillfällen som doktoranden (med avsedd doktorsexamen) ska genomgå:

  • 30 % seminarium
  • 50 % seminarium (alternativt licentiatseminarium)
  • 80 % seminarium
  • 90 % granskning av avhandlingen

Doktorsavhandling

En doktorsavhandling ska inom Medicin- och hälsoteknik utformas som en sammanläggningsavhandling och ska författas på engelska.

En sammanläggningsavhandling består av delarbeten samt en sammanläggningsdel, en så kallad kappa. Delarbetena ska motsvara den kvalitet som krävs för publicering i internationella refereegranskade tidskrifter.

Sammanläggningsdelen ska belysa de olika delarbetena, hur de hänger samman och vilken kunskap de sammanlagt genererar. I avhandlingen ska det ingå sammanfattningar på både svenska och engelska

Licentiatuppsats

En licentiatuppsats ska inom Medicin- och hälsoteknik utformas som en
sammanläggningsavhandling och ska författas på engelska.

En licentiatuppsats som skrivs som en sammanläggningsuppsats består av delarbeten samt en sammanläggningsdel. Delarbetena ska motsvara den kvalitet som krävs för publicering i internationella refereegranskade tidskrifter.

Sammanläggningsdelen ska belysa de olika delarbetena, hur de hänger sam-man och vilken kunskap de sammanlagt genererar. I licentiatuppsatsen ska det ingå sammanfattningar på både svenska och engelska.

Examination

Utbildning på forskarnivå avslutas med doktorsexamen eller licentiatexamen. Doktorand med doktorsexamen som mål har rätt men inte skyldighet att avlägga licentiatexamen som en etapp i forskarutbildningen.

Doktorsexamen

För doktorsexamen krävs totalt genomförda 240 högskolepoäng, vilka utgörs av:

  • godkända kurser och andra poänggivande moment om minst 60 högskolepoäng
  • godkänd doktorsavhandling vars omfattning motsvarar studier om minst 165 hp högskolepoäng.

Disputation

Doktoranden ska självständigt försvara sin avhandling vid en offentlig disputation.

Avhandlingen examineras av betygsnämnd med betyget godkänd eller underkänd.

Licentiatexamen

För licentiatexamen krävs totalt genomförda 120 högskolepoäng, vilka utgörs av:

  • godkända kurser och andra poänggivande moment om minst 45 högskolepoäng
  • godkänd licentiatuppsats vars omfattning motsvarar studier om minst 65 högskolepoäng

Licentiatseminarium

Doktoranden ska självständigt försvara sin licentiatuppsats vid ett offentligt seminarium.

Licentiatuppsatsen examineras av betygsnämnd med betyget godkänd eller underkänd.

Examensbenämning

För doktorsexamen
Teknologie doktor

För licentiatexamen
Teknologie licentiat.

Ytterligare information

Ytterligare information finns att läsa i Mälardalens universitets Riktlinjer för utbildning på forskarnivå. Information finns även på universitets hemsida.

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet

Grundläggande behörighet till utbildning på forskarnivå har, enligt 7 kap. 39 § HF den som har

  1. avlagt en examen på avancerad nivå
  2. fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller
  3. på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper.

Universitetet får för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet, om det finns särskilda skäl, enligt 7 kap 39 § HF.

Särskild behörighet

Särskild behörighet för att antas till forskarutbildningsämnet Medicin- och hälsoteknik har den som har

  • förvärvat minst 45 högskolepoäng på avancerad nivå inom medicinsk teknik, elektronik, datateknik, datavetenskap, robotik, informationsteknologi eller motsvarande teknik-ämne.
  • på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper.

Urval

Urval bland sökande som uppfyller behörighetskraven görs utifrån en bedömning av de sökandes förmåga att tillgodogöra sig utbildningen.

Särskilt bedöms:

  • relevanta förkunskaper för det aktuella projektet
  • samarbetsförmåga och drivkraft, samt
  • förmåga att uttrycka sig i skrift.

Ikraftträdande och övergångsregler

Föreliggande studieplan träder i kraft 2024-11-01.