Allmän studieplan för folkhälsovetenskap vid Mälardalens universitet

• Dnr. 2020/2631
• Beslutande instans: Fakultetsnämnden
  

Gäller för alla forskarstuderande antagna till forskarutbildningsämnet folkhälsovetenskap från och med 2021-01-15.

Dokumentet är styrande för forskarutbildningsämnet och ska revideras/granskas senast fyra år efter senast fastställandet. Revision ansvarar Akademin för hälsa, vård och välfärd för.

Inledning

I enlighet med 6 kap. 25 § högskoleförordningen (1993:100) har fakultetsnämnden vid Mälardalens universitet inrättat ämnen som utbildning på forskarnivå ska anordnas inom. Varje forskarutbildnings-ämne ska ha en upprättad allmän studieplan där det huvudsakliga innehållet i utbildningen, krav på särskild behörighet och de övriga föreskrifter som behövs ska anges enligt 6 kap. 26-27 § högskole-förordningen.

Akademin för hälsa, vård och välfärd ansvarar för upprättande och revidering av de allmänna studieplaner som gäller för de forskarutbildningsämnen som akademin står som värdakademi för. Fakultetsnämnden fastställer de upprättade eller reviderade allmänna studieplanerna för de ämnen som utbildning på forskarnivå anordnas i vid Mälardalens universitet.

Det lokala styrdokumentet Regler och riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid Mälardalens universitet föreskriver dessutom att även kriterier för grundläggande behörighet, beskrivning av urvalsgrunder, beskrivning av obligatoriska moment samt krav på avhandlingsarbete och kursfordringar ska återfinnas i den allmänna studieplanen för ämnet. Därutöver får förkunskapsrekommendationer som inte utgör formella behörighetskrav samt övrig rele-vant information delges.

Ämnesbeskrivning

Forskarutbildningsområdet

Forskningsområdet hälsa och välfärd är ett kunskapsfält där hälso- och välfärdsforskningen möts. Forskning utifrån Akademin för hälsa, vård och välfärds forskarutbildningsämnen utgår bland annat från ett hållbarhetsperspektiv på samhällsutveckling, livsstil och hälsa. Hälsa och välfärd studeras på såväl individ-, grupp-, organisations- som samhällsnivå. Utifrån sina skilda discipliner i de olika ämnena kan tyngdpunkt ligga på antingen välfärd eller hälsa, samtidigt som både hälso- och välfärdsaspekter inom det egna ämnet betonas.

Forskarutbildningsämnet folkhälsovetenskap

Inom forskarutbildningsämnet folkhälsovetenskap studeras levnadsvanors, miljöns, samhällsstrukturens, arbetslivets och hälso- och sjukvårdssystemets betydelse för befolkningens hälsa. Detta med särskilt fokus på hållbar livsstil och hälsa förankrat i de globala hållbarhetsmålen (agenda 2030). Ämnet inkluderar också studier av hälsans bestämnings-faktorer och en jämlik hälsa i befolkningen i syfte att förebygga ohälsa och främja en jämlik hälsoutveckling. Folkhälsovetenskap är till sin karaktär tvär– eller mångvetenskapligt och använder särskilt begrepp, metoder och teorier från epidemiologi samt från samhälls- och beteendevetenskap. I forskningen används såväl kvantitativa som kvalitativa metoder och kombinationer av de båda.

Områdes- och ämnesspecifika examensmål

Allmänna mål för utbildning på forskarnivå beträffande kunskap och förståelse, färdighet och förmåga, samt värderingsförmåga och förhållningssätt, anges i Bilaga A och B, utifrån högskoleförordningen.

En doktorsexamen inom folkhälsovetenskap innebär att den forskarstuderande ska visa ett brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet hälsa och välfärd. Vidare ska den forskarstuderande visa fördjupade och aktuella kunskaper inom ämnet folkhälsovetenskap. Den forskarstuderande ska även visa förtrogenhet med vetenskaplig metod i allmänhet och med vetenskapliga metoder inom folkhälsovetenskap i synnerhet.

En licentiatexamen inom socialt folkhälsovetenskap innebär att den forskarstuderande ska visa kunskap och förståelse inom hälsa och välfärd, inbegripet aktuell kunskap inom ämnet folkhälsovetenskap. Vidare ska den forskarstuderande visa fördjupad kunskap i vetenskaplig metod i allmänhet och i vetenskapliga metoder inom folkhälsovetenskap i synnerhet.

Den forskarstuderande ska visa förmåga att självständigt kritiskt granska och bedöma nya och komplexa företeelser, samt bedriva forskning. Forskningsresultaten ska den forskarstuderande kunna presentera inom såväl nationella som internationella sammanhang i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt.

En doktorsexamen liksom en licentiatexamen innebär att den forskarstuderande skaffar sig en förmåga till att göra forskningsetiska bedömningar och visar insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar.

Ett mål med utbildning på forskarnivå vid Mälardalens universitet är att den forskarstuderande ska visa färdighet och förmåga till samverkan och samproduktion med det omgivande samhället. En examen på forskarnivå innebär därför möjlighet att arbeta med en rad kvalificerade forskningsrelaterade arbetsuppgifter inom högskolan, offentlig sektor, civilsamhället eller näringslivet såväl nationellt som internationellt.

Utbildningens upplägg

Doktorsexamen uppnås efter att den forskarstuderande fullgjort en utbildning om 240 högskolepoäng inom ämnet folkhälsovetenskap för utbildning på forskarnivå.

Licentiatexamen uppnås efter att den forskarstuderande har fullgjort en utbildning om 120 högskolepoäng inom folkhälsovetenskap för utbildning på forskarnivå.

Individuell studieplan

För varje forskarstuderande ska det innan antagningen upprättas en individuell studieplan. Den individuella studieplanen ska fastställas enligt de regler som fakultetsnämnden har fastställt. Den individuella studieplanen ska årligen följas upp och revideras. Därutöver ska den revideras i samband med varje större förändring av villkoren för studierna. Den forskarstuderande, huvudhandledare och akademichef ska årligen genom sina underskrifter intyga att de har tagit del av och godkänt planen.

Kurser och andra poänggivande moment

Inom ramen för doktorsexamen, 240 högskolepoäng, vilket motsvarar fyra års heltidsstudier, ska studier motsvarande 60 högskolepoäng bestå av kurser och andra poänggivande moment, såsom deltagande i seminarier och konferenser.

För licentiatexamen, 120 högskolepoäng, ska studier motsvarande 30 högskolepoäng bestå av kurser och andra poänggivande moment.

För kursdelen till doktorsexamen gäller följande fördelning:

• 37,5 högskolepoäng är obligatoriska; fördelade på kurser inom hälsa och välfärd på 15 högskolepoäng; kurser i vetenskaplig metod på 22,5 högskolepoäng
• 22, 5 högskolepoäng är valbara kurser; vilka väljs i samråd med handledarna.
  

För kursdelen till licentiatexamen gäller följande fördelning:

• 22, 5 högskolepoäng är obligatoriska; fördelade på kurser inom hälsa och välfärd 7,5 högskolepoäng; kurser i vetenskaplig metod 15 högskolepoäng
• 7,5 högskolepoäng är valbara kurser; vilka väljs i samråd med handledare.
  

Samtliga kurser kan tillgodoräknas enligt 6 kap. 6 § högskoleförordningen.

I den individuella studieplanen ska bland annat anges vilka kurser som för den enskilde forskarstuderande ska ingå i utbildningen samt hur många högskolepoäng varje kurs motsvarar. Kurser som ingår i forskar-utbildningen, fram till doktors- respektive licentiatexamen ska ha en fastställd kursplan som anger kursens mål, dess innehåll och poängtal. Betygsnivåerna godkänt respektive underkänt ska användas. Kurserna ska examineras av en utsedd examinator.

För aktivt deltagande i doktorandseminarier i hälsa och välfärd kan forskarstuderande erhålla 0,1 högskolepoäng per seminarietillfälle. Totalt antal högskolepoäng för seminariedeltagande kan uppgå till maximalt 4 högskolepoäng för doktorsexamen och maximalt 2 högskolepoäng för licentiatexamen.

För refereegranskade poster- och muntliga presentationer på nationella eller internationella konferenser kan forskarstuderande erhålla 1,5 högskolepoäng per presentationstillfälle. Totalt antal högskolepoäng för konferenspresentationer kan uppgå till maximalt 4,5 högskolepoäng för doktorsexamen och maximalt 3 högskolepoäng för licentiatexamen.

De forskarstuderande ska på engelska presentera sitt avhandlingsarbete
vid:

• uppstartseminarium
• halvtidsseminarium (gäller ej forskarstuderande med licentiatexamen som mål)
• slutseminarium
  

Avhandling

Avhandlingsarbetet i folkhälsovetenskap ska motsvara minst 180 högskolepoäng och kan utformas som en monografi eller som en sammanläggningsavhandling.

Etisk prövning ska, när detta krävs, vara genomförd innan studiens empiriinsamling påbörjas.

En sammanläggningsavhandling består av delarbeten samt en sammanläggningsdel, en så kallad kappa. Delarbetena ska motsvara den kvalitet som krävs för publicering i internationella refereegranskade tidskrifter. När avhandlingen läggs fram till disputation ska minst hälften av delarbeten vara publicerade eller accepterade. Av övriga delarbeten ska minst en vara inskickad till tidskrift och en finnas i form av ett fullständigt artikelmanus.

Sammanläggningsdelen ska belysa de olika delarbetena, hur de hänger samman och vilken kunskap de sammanlagt genererar. I avhandlingen, oavsett om den skrivs på svenska eller engelska, ska det ingå sammanfattningar på både svenska och engelska.

Licentiatuppsats

Licentiatuppsatsen i folkhälsovetenskap ska motsvara 90 högskolepoäng och kan utformas som en monografi eller en sammanläggningsuppsats. En sammanläggning-suppsats ska bestå av två delarbeten och en samanläggningsdel.

Delarbetena ska motsvara den kvalitet som krävs för publicering i internationella refereegranskade tidskrifter. För att få genomföra ett licentiatseminarium ska ett delarbete vara accepterad för publicering och ett delarbete vara i form av ett fullständigt artikelmanus.

Sammanläggningsdelen ska belysa de olika delarbetena, hur de hänger samman och vilken kunskap de sammanlagt genererar. I uppsatsen, oavsett om den skrivs på svenska eller engelska, ska det ingå sammanfattningar på både svenska och engelska.

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet

Den grundläggande behörigheten för att antas till utbildning på forskarnivå regleras i 7 kap. 39 § högskoleförordning;

1. avlagt en examen på avancerad nivå,
2. fullgjort kursfordringar om minst 240 högskoleförordningen, varav minst 60 högskoleförordningen på avancerad nivå, eller
3. på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper.
   

Universitetet får för en enskild sökande medge undantag från kravet på
grundläggande behörighet, om det finns särskilda skäl.

Särskild behörighet

Utöver att uppfylla fordringarna för grundläggande behörighet krävs att den sökande bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att tillgodogöra sig utbildningen:

1. nödvändiga kunskaper från högskoleutbildning eller motsvarande utbildning och/eller yrkeserfarenhet som bedöms utifrån relevansen för forskningsprojektet,
2. nödvändiga språkkunskaper i engelska, såväl muntliga som skriftliga,
3. bedömd förmåga till självständigt arbete och förmåga att formulera och angripa vetenskapliga problem.
   

Urval

Urval bland sökande som uppfyller behörighetskraven görs utifrån en bedömning av de sökandes förmåga att tillgodogöra sig utbildningen.

Urvalet görs av ansvarig för antagningsprocessen och utsedd rekryteringsgrupp. Urvalet och eventuell rangordning av sökande vilka bedöms behöriga ska dokumenteras. Endast forskarstuderande som kan erbjudas handledning och godtagbara studievillkor i övrigt får antas. Det åligger akademichef att säkerställa att en finansieringsplan som motsvarar hela studietiden är garanterad vid antagningstillfället.

I urvalsprocessen ska lika rättigheter och möjligheter för sökande oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder främjas i enlighet med Mälardalens universitets likabehandlingsplan. Vid val mellan två jämbördiga sökande av olika kön ska i första hand underrepresenterat kön väljas.

Examination

Utbildning på forskarnivå avslutas med doktorsexamen eller licentiatexamen.

Den forskarstuderande med doktorsexamen som mål har rätt, men inte skyldighet, att avlägga licentiatexamen som en etapp i forskarutbildningen.

Doktorsexamen

För doktorsexamen krävs totalt genomförda 240 högskoleförordningen, vilka utgörs av:

• godkända kurser och andra poänggivande moment om 60 högskolepoäng
• godkänd doktorsavhandling vars omfattning motsvarar studier om 180 högskolepoäng
  

Disputation

Den forskarstuderande, respondenten, ska självständigt försvara sin avhandling vid en offentlig disputation, där såväl ordförande, opponent och betygsnämnd som intresserad allmänhet deltar.

Disputationsakten har följande huvudsyften:

• att bereda en vetenskapligt förstklassig granskning av avhandlingen
• att ge den forskarstuderande tillfälle att visa sin förmåga att diskutera forskning på såväl populärt som hög vetenskaplignivå
• att ge allmänheten en insikt i på vilket sätt den forskarstuderande har bidragit tillkunskapsutvecklingen
  

Avhandlingen examineras av betygsnämnd med betyget godkänd eller underkänd.

Licentiatexamen

För licentiatexamen krävs totalt genomförda 120 högskolepoäng, vilka utgörs av:

• godkända kurser och andra poänggivande moment om 30högskolepoäng
• godkänd licentiatuppsats vars omfattning motsvarar studier om 90
  högskolepoäng
  

Licentiatseminarium

Den forskarstuderande, respondenten, ska självständigt försvara sin licentiatuppsats vid ett offentligt licentiatseminarium, där såväl ordförande, granskare och betygsnämnd samt intresserad allmänhet deltar.

Uppsatsen examineras av betygsnämnd med betyget godkänd eller underkänd.

Examensbenämning

För doktorsexamen:
Filosofie doktor
Degree of Doctor of Philosophy

För licentiatexamen:
Filosofie licentiate
Degree of Licentiate

Internationalisering

Varje forskarstuderande bör delta vid minst en internationell vetenskaplig konferens under utbildningstiden och presentera forskningsresultat antingen muntligt eller med en posterpresentation.

Utlandsvistelse om en till sex månader under doktorandtiden rekommenderas. Vistelsen bör planeras i samråd med huvudhandledare och kan förläggas antingen vid ett av de lärosäten med vilka Mälardalens högskola har avtal eller vid annat lärosäte där forskning av relevans för avhandlingsprojektet bedrivs.

Handledning

Handledningens omfattning och begränsningar

För varje forskarstuderande ska vid antagningen utses en handledargrupp, bestående av en huvudhandledare och en eller flera handledare. En av handledarna ska vara verksam vid samma akademi som den forskarstuderande men de övriga kan vara verksamma vid någon annan institution eller organisation som den forskarstuderandes akademi har forskningssamarbete med.

Den forskarstuderande på heltid har rätt till handledning motsvarande minst 100 timmar per år. Ingen handledare ska sammantaget vara uppbunden vid mer handledning än motsvarande sju forskarstuderande på heltid.

Huvudhandledares och handledares ansvar

Huvudhandledaren har det övergripande ansvaret för den forskarstuderandes utbildning. Handledare ska vara tillgängliga för den forskarstuderande i diskussioner om utbildningen, de ska lyssna på den forskarstuderandes idéer, visa på möjliga vägar, komma med konstruktiv kritik och lämna synpunkter på forskningsarbetets uppläggning och bevaka att kursstudier och avhandlingsarbete framskrider i lämplig takt.

Handledarens roll bör till en början vara av vägledande karaktär men sedan övergå till en stödjande funktion då utbildningens mål är självständiga forskare.

Det är huvudhandledarens ansvar att inför ansökan om disputation / licentiat-seminarium kontrollera att alla kurser och andra poänggivande moment är fullgjorda. Huvudhandledaren ansvarar också för att akademins åtaganden enligt den individuella studieplanen uppfylls.

Kompetenskrav och kompetensutveckling för handledare

Vid Mälardalens universitet ska huvudhandledare för den forskarstuderande lägst ha docentkompetens eller vara professor vid lärosätet. De övriga handledarna ska vara disputerade forskare. Huvudhandledaren ska ha gått forskarhandledarutbildning. Övriga handledare bör ha gått handledarutbildning.

Byte av handledare

Enligt 6 kap. 28 § högskoleförordningen har forskarstuderande som begär det rätt att byta handledare. Beslut om utnämnande av ny handledare fattas av fakultetsnämndens utskott. Om en förändring av handledarkonstellationen blir aktuellt ska den forskarstuderande skriftligen begära detta.

Byte av forskningsprojekt

Fakultetsnämnden rekommenderar inte att en forskarstuderande byter projekt senare än 18 månader efter antagning till forskarutbildningen.

Förhandsgranskning

Förhandsgranskning inför disputation sker i ett slutseminarium som äger rum när forskningsstuderande har nått 80-90% av sin studieprestation. Slutseminariet hålls inom 3-6 månader före planerad disputation.

Huvudhandledaren är ytterst ansvarig för att granska den färdiga avhandlingen och avgör om en anmälan om disputation kan lämnas in till fakultetsnämndens utskott.

Förhandsgranskning inför licentiatseminarium sker på samma sätt som inför en disputation.

Övergångsregler

Forskarstuderande antagna före 2021-01-15 till tidigare allmänna studieplan
i folkhälsovetenskap ska fullfölja sin utbildning fram till disputation enligt då gällande allmän studieplan. Det finns inga krav på övergång till den nya reviderade allmänna studieplanen i folkhälsovetenskap för dessa forskarstuderande. Den forskarstuderande kan också välja att följa föreliggande studieplan.

Bilaga 1 - Licentiatexamen

Mål – kunskap och förståelse

För licentiatexamen skall doktoranden:

• visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets me-toder i synnerhet.

Mål – färdighet och förmåga

För licentiatexamen ska doktoranden:

• visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvali-ficerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete,
• visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och
• visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.

Mål – Värderingsförmåga och förhållningssätt

För licentiatexamen ska doktoranden:

• visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvali-ficerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskaps-utvecklingen samt att utvärdera detta arbete,
• visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och
• visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.

Bilaga 2 - Doktorsexamen

Mål – kunskap och förståelse

För doktorsexamen ska doktoranden:

• visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsom-rådet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och
• visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet.

Mål – färdighet och förmåga

För doktorsexamen ska doktoranden:

• visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer,
• visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete,
• med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen,
• visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt,
• visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och
• visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande..

Mål – Värderingsförmåga och förhållningssätt

För doktorsexamen ska doktoranden:

• visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och
• visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.