Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i energi och miljöteknik

• Dnr: MDH 3.1.2-475/14
• Beslutande instans: Fakultetsnämnden

Gäller för alla doktorander antagna till forskarutbildningsämnet efter 2014-09-30.

Doktorander antagna före 2014-09-30 har rätt att fullfölja sina studier fram till disputation enligt den studieplan som var gällande då de antogs till forskarutbildning. Doktoranden kan också välja att följa den nya studieplanen.

Dokumentet är styrande för forskarutbildningsämnet och ska revideras/granskas senast fyra år efter senast fastställandet. Revision ansvarar akademin för ekonomi, samhälle och teknik för.

Ämnesbeskrivning

Ämnet, och kunskapen inom detta, byggs upp av det professorsföreträdda området Energi- och miljöteknik. Forskningen inom ämnet är inriktad på studier av växelverkan mellan energi, naturresurser, teknik, människa, samhälle och miljö. Speciellt studeras utformning av energi- och miljösystem som långsiktigt förebygger negativ miljöpåverkan. Detta innebär att optimera industriprocesser, kraftverk, miljötekniska system, samhällstekniska system, bostäder och energisystem och att använda begränsade resurser på ett långsiktigt hållbart sätt.

Utbildningens mål

Allmänna mål för utbildning på forskarnivå beträffande kunskap och förståelse, färdighet och förmåga, samt värderingsförmåga och förhållningssätt, anges i Examensordningen (Högskoleförordningen, bilaga 2, SFS 2006:1053). Utöver de mål som anges i högskoleförordningen har fakultetsnämnderna vid MDH fastställt gemensamma mål enligt Studiehandbok för utbildning på forskarnivå.

För forskarutbildningen i Energi- och miljöteknik gäller härutöver följande mål:

• att belysa energi- och miljöfrågor i ett regionalt, nationellt och globalt långsiktigt perspektiv.
• att de forskarstuderande ska lära sig att samarbeta med personer med annan pecialkompetens. Detta innebär att man ska kunna förklara sitt eget specialområde för icke specialister.
  

Områdes- och ämnesspecifika examensmål

Allmänna mål för utbildning på forskarnivå beträffande kunskap och förståelse, färdighet och förmåga, samt värderingsförmåga och förhållningssätt, anges i Högskoleförordningen.

Doktorsexamen

Mål

Syftet med forskarutbildningen i Energi- och miljöteknik vid Mälardalens universitet är att ge doktoranden fördjupade kunskaper i ämnet energi- och miljöteknik, en ingående kunskap i olika forskningsmetoder samt goda insikter i de problem som förekommer inom forskningen och dess praktiska tillämpningar. Det övergripande målet för utbildningen är att göra doktoranden till en kritisk och självständig forskare i energi- och miljöteknik med förmåga att planlägga och genomföra teoretiskt tekniska eller experimentella forskningsprojekt.

Licentiatexamen

Riktlinjer för licentiatexamen ges i Regler och riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid Mälardalens universitet (MDH 3.1-382/12). Inom Industriell ekonomi och organisation gäller dessutom följande.

För licentiatexamen krävs

• godkända kurser om minst 30 högskolepoäng
  
• godkänd vetenskaplig uppsats vars omfattning motsvarar studier omminst 90 högskolepoäng
  

Licentiatuppsats ska examineras vid ett licentiatseminarium. Riktlinjer för seminariets utformning och val av examinator framgår av Regler och riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid Mälardalens universitet (MDH 3.1-382/12).

För godkänd licentiatexamen fordras godkänt betyg på samtliga kunskapsprov som ingår i forskarutbildningen samt på licentiatuppsatsen.

Omfattning vid licentiatexamen

Licentiatexamen uppnås antingen efter att doktoranden fullgjort en utbildning om minst 120 högskolepoäng inom ett ämne för utbildning på forskarnivå, eller efter att doktoranden fullgjort en del om minst 120 högskolepoäng av en utbildning som ska avslutas med doktorsexamen, om universitetet beslutar att en sådan licentiatexamen kan ges vid universitetet.

Mål

Syftet med licentiatutbildningen i Energi- och miljöteknik vid Mälardalens universitet är att ge den studerande fördjupade kunskaper i vetenskapligt tekniskt forskningsarbete. Vidare är syftet att utveckla den studerandes förmåga att lösa avancerade tekniska problem. Det övergripande målet för utbildningen är att göra den studerande till en kritisk och självständig forskare.

Utbildningens upplägg

För varje doktorand ska det upprättas en individuell studieplan där utbildningens upplägg planeras i detalj. Studieplanen ska uppdateras och granskas vid varje större förändring av utbildningens upplägg och minst en gång per år.

Omfattning

Doktorsexamen uppnås efter att doktoranden fullgjort en utbildning om 240 högskolepoäng inom ett ämne för utbildning på forskarnivå.

För doktorsexamen ska doktoranden ha fått en vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling) om minst 180 högskolepoäng godkänd. Avhandlingen bör skrivas som en sammanläggningsavhandling och omfatta minst 4 vetenskapliga artiklar av hög kvalitet, alternativt innehålla bidrag av motsvarande omfattning och vetenskaplig höjd.

Utöver de mål som anges i högskoleförordningen har fakultetsnämnderna vid MDU fastställt gemensamma mål enligt Studiehandbok för utbildning på forskarnivå.

Kurser och seminarier

I utbildningen ska ingå kurser. För varje kurs ska det finnas en examinator vid den institution som ger kursen. Examinator ska fastställa en skriftlig kursplan som bland annat anger kursens mål, innehåll och poängtal. Se vidare Studiehandbok för forskarutbildning samt Regler och riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid Mälardalens universitet (MDH 3.1-382/12).

I utbildningen ska det ingå kurser omfattande 30/60 högskolepoäng för licentiat- respektive doktorsexamen. I den individuella studieplanen ska bland annat anges vilka kurser som för den enskilde forskarstuderande ska eller får ingå i utbildningen samt hur många poäng varje kurs därvid ska räknas som.

Kurserna ska företrädesvis utgöras av kurser på forskarnivå. Endast undantagsvis får kurser på grundnivå ingå i examen. Maximalt 30/60 högskolepoäng från grund- eller avancerad nivå får tillgodoräknas i licentiat- respektive doktorsexamen.

Kursdelens innehåll bestäms av huvudhandledaren efter samråd med den forskarstuderande och övriga handledare. Forskarstuderande deltar regelbundet i Framtidens energis forskningsseminarier.

I den individuella studieplanen ska bland annat anges vilka kurser som för den enskilda forskarstuderande ska eller får ingå i utbildningen samt hur många poäng varje kurs därvid ska räknas som. Följande riktlinjer gäller för utformningen av kursdelen av utbildningen.

• I samråd med handledare kan kurser från angränsande forskningsområden väljas.-
• Doktorandkurser kan läsas vid Mälardalens universitet eller annat lärosäte. Doktorandens handledare validerar kurser lästa vid andra lärosäten.

Som ett led i studier och avhandlingsarbete ska den studerande delta i seminarier kring både Framtidens energis forskningsverksamhet och andra doktoranders avhandlingsarbete. Studenter kan erbjudas kurspoäng för regelbundet, aktivt deltagande i ämnets seminarieverksamhet. Handledarkollegiet sätter årsvis samman en seminarieserie med aktiviteter som rekommenderas för att få räknas som doktorandkurs. Seminariepoäng kan maximalt utgöra 7,5 /15 högskolepoäng i licentiat-/doktorsexamen.

Behörighetskrav

Den grundläggande behörigheten för att antas till utbildning på forskarnivå regleras i Högskoleförordningen 7 kap 39 §:

De generella reglerna för behörighet till forskarutbildning framgår av Antagningsordning för utbildning på forskarnivå (MDH 3.2.1-1044/10).

För behörighet att antas till forskarutbildning i Energi- och miljöteknik gäller som särskilda behörighetsvillkor att den forskarstuderande ska ha något av följande:

1. avlagt civilingenjörsexamen inom relevant teknikområde
   
2. avlagt fyrårig naturvetenskaplig utbildning med tekniskt innehållmotsvarande en civilingenjörsexamen
   
3. i annan ordning inom eller utom landet förvärvat kunskaper av ihuvudsak samma omfattning.
   

Urval

Urval bland behöriga sökande görs enligt följande kriterier:

• ämneskunskap
  
• förmåga att lösa tekniska problem
  
• relevant flervetenskaplig kunskap inom inriktningens ämnen
  
• uppskattade förutsättningar för att kunnabedriva forskarutbildningsstudier, t ex skrivförmåga
  
• intresse och förutsättningar för samproduktion

Examination

Utbildning på forskarnivå avslutas med doktorsexamen, eller om studenten så önskar med licentiatexamen. Studenten bör avlägga licentiatexamen som en etapp i forskarutbildningen. Om studenten tillsammans med handledare avser att utesluta licentiatexamen som etapp ska detta särskilt motiveras i handledarkollegiet.

I utbildningen ska ingå ett vetenskapligt arbete dokumenterat i en licentiatuppsats eller en doktorsavhandling. Allmänna riktlinjer framgår av Regler och riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid Mälardalens högskola (MDH 3.1-382/12).

Doktorsexamen

Riktlinjer för doktorsexamen ges i Regler och riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid Mälardalens universitet (MDH 3.1-382/12). Inom Energi- och miljöteknik gäller dessutom följande.

För doktorsexamen krävs

• godkända kurser om 60 högskolepoäng.
  
• godkänd avhandling vars omfattning motsvarar studier om 180högskolepoäng.
  

Doktorsavhandling ska examineras vid en offentlig disputationsakt. Riktlinjer för aktens utformning och betygsnämndens sammansättning framgår av Regler och riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid Mälardalens universitet (MDH 3.1-382/12). För godkänd doktorsexamen fordras godkänt betyg på samtliga kunskapsprov som ingår i forskarutbildningen samt på doktorsavhandlingen.

Kunskap och förståelse För doktorsexamen ska doktoranden:

• visa brett kunnande inom energi- och miljöteknik och en systematiskförståelse av forskningsområdet samt djup och aktuellspecialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och
  
• visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med detspecifika forskningsområdets metoder i synnerhet.
  

Examensbenämning

Teknologie licentiatexamen och teknologie doktorsexamen

Om annan examensbeteckning återfinns i doktorandens grundexamen (filosofie) kan doktoranden hos fakultetsnämnden anhålla om att få denna beteckning även på forskarexamen, i enlighet med Regler och riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid Mälardalens universitet.

Internationalisering

Doktorander bör erbjudas möjlighet till utlandsvistelser, delta i internationella konferenser, och läsa doktorandkurser vid andra lärosäten inom och utom landet. Huvudhandledaren ansvarar för detta samt för att doktoranden introduceras i det internationella nätverket inom forskningsområdet.

Handledning

Rätten till handledare och handledning regleras i Högskoleförordningen och Regler och riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid Mälardalens universitet (MDH 3.1-382/12).

Den som blivit antagen till forskarutbildning har rätt till handledning enligt gällande bestämmelser. Huvudhandledaren utses av handledarkollegiet beroende på det aktuella forskningsprojektets innehåll och metodik. Huvudhandledaren utser handledare i samråd med handledarkollegiet. Det är önskvärt att doktorandens handledare ingår i samma forskningsprojekt som doktoranden för att underlätta regelbunden handledning.

Förhandsgranskning

Förhandsgranskning av licentiatuppsats och doktorsavhandlingar regleras delvis i Regler och riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid Mälardalens för universit (MDH 3.1-382/12). Handledarkollegiet ansvarar förhandsgranskning av varje enskild avhandling inom ämnet. Varje doktorand som vill lägga fram en licentiatuppsats eller doktorsavhandling ska efter att handledaren finner det lämpligt, presentera sitt avhandlingsarbete för handledarkollegiet. Handledarkollegiet bedömer omfattningen av det vetenskapliga arbete som åstadkommits samt doktorandens förmåga att presentera sitt arbete, vetenskaplig mognad, självständighet och förståelse.

För licentiatuppsats utses en intern granskare av uppsatsen och för doktorsavhandling utses en intern och en extern granskare. Granskarnas uppgift är att jämte handledarna rekommendera om avhandlingen ska läggas fram samt om arbetet håller tillräcklig kvalitet för disputation.

Övergångsregler

Doktorander antagna före 2014-09-30 har rätt att fullfölja sina studier fram till disputation enligt den studieplan som var gällande då de antogs till forskarutbildning. Doktoranden kan också välja att följa den nya studieplanen.

Bilaga A–Licentiatexamen

Nedan följer examensordningens examenskrav och krav på måluppfyllelse för att erhålla en licentiatexamen Bilaga 2, HF.

Licentiatexamen

Kunskap och förståelse

För licentiatexamen ska den forskarstuderande

• Visa kunskap och förståelse för energi- och miljötekniskafrågeställningar
  
• Visa förståelse för den vetenskaplig metod, forskning

Färdighet och förmåga

För licentiatexamen ska den forskarstuderande

• visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och medvetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar,att planera och genomföra ett begränsat forskningsarbete och andrakvalificerade uppgifter och därigenom bidra tillkunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete,
  
• Visa förmåga att utveckla och lösa experimentella eller teoretiskatekniska problem
  
• visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhangmuntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning ochforskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället iövrigt, och

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För licentiatexamen ska den forskarstuderande

• visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egenforskning,
  
• visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess rolli samhället och människors ansvar för hur den används, och
  
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och attta ansvar för sin kunskapsutveckling.

Vetenskaplig uppsats

För licentiatexamen ska doktoranden ha fått en vetenskaplig uppsats (licentiatuppsats) om minst 90 högskolepoäng godkänd.

Bilaga B–Doktorsexamen

Nedan följer examensordningens examenskrav och krav på måluppfyllelse för att erhålla en doktorsexamen Bilaga 2, HF.

Doktorsexamen

Kunskap och förståelse

För doktorsexamen ska den forskarstuderande

• visa brett kunnande och en systematisk förståelse av forskningsområdet innovation och design, samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och
• visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det aktuella områdets metoder i synnerhet.
  

Färdighet och förmåga

För doktorsexamen ska den forskarstuderande

• visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes, samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer,
• visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete,
• med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen,
• visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt,
• visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och
• visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning, som i andra kvalificerade professionella sammanhang, bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.
  

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För doktorsexamen ska den forskarstuderande

• visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och
• visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

Vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling)

För doktorsexamen ska doktoranden ha fått en vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling) om 180 högskolepoäng godkänd. Avhandlingen bör vara en sammanläggningsavhandling med minst 4 artiklar av hög vetenskaplig kvalitet eller motsvarande omfattning.

Utöver de mål som anges i högskoleförordningen har fakultetsnämnden vid MDU fastställt gemensamma mål enligt Studiehandbok för utbildning på forskarnivå.

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i energi och miljöteknik

Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid MDH, 2007-06-14.

Inledning

I enlighet med 6 kap. 25 § högskoleförordningen (1993:100), HF, har fakultetsnämnden vid Mälardalens universitet (MDU) inrättat ämnen som utbildning på forskarnivå ska anordnas inom. Varje forskarutbildningsämne ska ha en upprättad allmän studieplan där det huvudsakliga innehållet i utbildningen, krav på särskild behörighet och de övriga föreskrifter som behövs ska anges enlig 6 kap. 26 och 27 §§ HF.

Akademin ansvarar för upprättande och revidering av de allmänna studieplaner som gäller för de forskarutbildningsämnen som akademin står som värdakademi för. Fakultetsnämnden fastställer de upprättade eller reviderade allmänna studieplanerna för de ämnen som utbildning på forskarnivå anordnas i vid MDU.

Det lokala styrdokumentet Regler och riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid MDU (MDH 3.1-382/12) föreskriver dessutom att även kriterier för grundläggande behörighet, beskrivning av urvalsgrunder, beskrivning av obligatoriska moment samt krav på avhandlingsarbete och kursfordringar ska återfinnas i den allmänna studieplanen för ämnet. Därutöver får förkunskapsrekommendationer som inte utgör formella behörighetskrav samt övrig relevant information delges.

Ämnesbeskrivning

Ämnet, och kunskapen inom detta, byggs upp av det professorsföreträdda området Energi- och miljöteknik. Forskningen inom ämnet är inriktad på studier av växelverkan mellan energi, naturresurser, teknik, människa, samhälle och miljö. Speciellt studeras utformning av energi- och miljösystem som långsiktigt förebygger negativ miljöpåverkan. Detta innebär att optimera industriprocesser, kraftverk, miljötekniska system, samhällstekniska system, bostäder och energisystem och att använda begränsade resurser på ett långsiktigt hållbart sätt.

Utbildningens mål

Allmänna mål för utbildning på forskarnivå beträffande kunskap och förståelse, färdighet och förmåga, samt värderingsförmåga och förhållningssätt, anges i Examensordningen (Högskoleförordningen, bilaga 2, SFS 2006:1053). Utöver de mål som anges i högskoleförordningen har fakultetsnämnderna vid MDH fastställt gemensamma mål enligt Studiehandbok för utbildning på forskarnivå.

För forskarutbildningen i Energi- och miljöteknik gäller härutöver följande mål:

• att belysa energi- och miljöfrågor i ett regionalt, nationellt och globalt långsiktigt perspektiv.
  
• att de forskarstuderande ska lära sig att samarbeta med personer med annan
  specialkompetens. Detta innebär att man ska kunna förklara sitt eget specialområde för icke specialister.

Licentiatexamen

Kunskap och förståelse

För licentiatexamen ska den forskarstuderande

• visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet energi och miljöteknik, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta, samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det aktuella områdets metoder i synnerhet.
  

Färdighet och förmåga

För licentiatexamen ska den forskarstuderande

• visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen, samt att utvärdera detta arbete,
  
• visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och
  
• visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.
  

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För licentiatexamen ska den forskarstuderande

• visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning,
  
• visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och
  
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och ta ansvar för sin
  kunskapsutveckling.
  

Doktorsexamen

Kunskap och förståelse

För doktorsexamen ska den forskarstuderande

• visa brett kunnande och en systematisk förståelse av forskningsområdet innovation och design, samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och
• visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det aktuella områdets metoder i synnerhet.

Färdighet och förmåga

För doktorsexamen ska den forskarstuderande

• visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes, samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer,
  
• visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete,
  
• med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till
  kunskapsutvecklingen,
  
• visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt,
  
• visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och
  
• visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning, som i andra kvalificerade professionella sammanhang, bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.
  

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För doktorsexamen ska den forskarstuderande

• visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra
  forskningsetiska bedömningar, och
  
• visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.
  

Antagning

Antagning till utbildningen regleras enligt antagningsordningen i Studiehandbok för utbildning på forskarnivå.

Den ansvarige för antagningsprocessen utses av gruppen av forskningsledare vid institutionen.

Behörighet

Den grundläggande behörigheten för att antas till utbildning på forskarnivå regleras i
Högskoleförordningen 7 kap 39 §: 39 § Grundläggande behörighet till utbildning på forskarnivå har den som har

1. avlagt en examen på avancerad nivå,
2. fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller
3. på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper.
   

Fakultetsnämnden får för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet, om det finns särskilda skäl. Förordning (2006:1053).

För behörighet att antas i forskarutbildning i Energi- och miljöteknik gäller som särskilda behörighetsvillkor att studenten ska ha examen motsvarande minst 160 högskolepoäng inom Energiteknik eller ett ämne inom miljöområdet (exempelvis miljöteknik, ekologisk ekonomi och miljöjuridik) eller byggområdet (exempelvis brandteknik eller energi i byggnader) eller motsvarande kunskaper.

Slutligen krävs att studenten bedöms ha den förmåga som behövs för att klara utbildningen.

Urval

Urval bland behöriga sökande görs enligt följande kriterier:

• relevanta förkunskaper för det aktuella forskningsprojektet, och
  
• samarbetsförmåga.
  

Utbildningens innehåll och upplägg

För varje forskarstuderande ska det upprättas en individuell studieplan där utbildningens uppläggning planeras i detalj. Studieplanen ska uppdateras och granskas vid varje större förändring av utbildningens uppläggning och minst en gång per år, senast den 30 juni.

Kurser

I utbildningen ska det ingå kurser omfattande 45/90 högskolepoäng för licentiat- respektive doktorsexamen. I den individuella studieplanen ska bland annat anges vilka kurser som för den enskilde forskarstuderande ska eller får ingå i utbildningen samt hur många poäng varje kurs därvid ska räknas som. Härvid kan även kurser som ges vid forskarskolor eller vid andra universitet och högskolor tas med.

Kurserna ska företrädesvis utgöras av kurser på forskarnivå. Endast undantagsvis får kurser på grundnivå ingå i examen. Maximalt 30/60 högskolepoäng från grund- eller avancerad nivå får tillgodoräknas i licentiat- respektive doktorsexamen.

Kursdelens innehåll bestäms av huvudhandledaren efter samråd med den forskarstuderande och biträdande handledare. Det ska finnas utrymme inom utbildningen att träna färdigheter i projektledning, flervetenskapligt samarbete, användning av IT-verktyg, samt muntlig och skriftlig kommunikation på svenska och engelska. Forskarstuderande deltar regelbundet i institutionens
forskningsseminarier.

Kurser såsom Vetenskapsteori och Forskningsmetoder rekommenderas till alla forskarstuderande. I övrigt väljs kurser som kompletterar inriktningen för avhandlings-arbetet i samråd med huvudhandledaren. För att underlätta samarbete med doktorander/forskare inom närliggande ämnen är det en fördel om en del av kurserna i licentiatexamen kan väljas från andra ämnen. Institutionens forskningsinriktning har en karaktär av tillämpad IT varför kurser inom detta område rekommenderas om sådana inte ingår i grundutbildningen. Detta inkluderar t ex att lära sig matematisk modellering och simulering av olika processer.

Handledning

Rätten till handledare och handledning regleras i Studiehandbok för utbildning på forskarnivå.

Varje forskarstuderande ska ha en huvudhandledare och minst en biträdande handledare. Prefekt eller forskningsledare föreslår handledare till fakultetsnämnden efter förslag från handledarkollegiet i samband med antagningen av varje forskarstuderande. För att vara behörig som huvudhandledare krävs docentkompetens eller motsvarande. Den som bedöms lämplig kan utses till biträdande handledare men bör vara disputerad eller ha motsvarande kompetens.

Handledare utses beroende på det aktuella forskningsprojektets innehåll, inriktning och karaktär. Handledare som är godkända som huvudhandledare av fakultetsnämnden återfinns på webbsidan http://www.mdh.se/forskning/forskarutbildningen/forskarutbildningen/huvudhandledare/index.shtml.

Av högskoleförordningen följer att forskarstuderande har rätt att byta handledare. Fråga om byte av handledare kan väckas av varje forskarstuderande hos respektive forskningsledare, hos prefekt, hos studierektor för utbildning på forskarnivå och hos dekanus.

Förhandsgranskning

Om den forskarstuderande inte önskar avlägga licentiatexamen ska istället ett halvtidsseminarium genomföras och där presentera ett preliminärt underlag till en kommande doktorsavhandling, i form av en halvtidsrapport.

Licentiatexamen/halvtidsseminarium

Följande fyra granskningssteg ska genomföras av licentiatuppsatsen:

• Uppsatsen lämnas till huvudhandledaren och den biträdande handledaren för
  områdesspecifik granskning (Energi- och miljöteknik).
  
• Uppsatsen lämnas till gruppen av forskningsledare vid institutionen för en ämnesspecifik granskning.
  
• Uppsatsen lämnas till en extern granskare för en överordnad kvalitetsbedömning. Den externa granskaren ger ett preliminärt utlåtande att uppsatsen håller tillräcklig klass för att läggas fram på ett offentligt seminarium. Huvudhandledaren träffar avtal med lämplig extern granskare.
  
• När uppsatsen är preliminärt godkänd anmäls önskemål om licentiatseminarium till dekanus. Detta sker på en särskild ansökningsblankett, senast sex veckor före planerat datum. Huvudhandledaren föreslår tid och plats för seminariet och dekanus beslutar. Till anmälan ska fogas en reviderad och fastställd individuell studieplan för licentiatexamen samt en populärvetenskaplig beskrivning av arbetet.
  

Granskningen av licentiatuppsatsen sker i fyra steg som vart och ett beräknas ta tre till fyra veckor men delvis kan de olika stegen genomföras parallellt. Licentiatseminariet äger rum tidigast när arbetet motsvarar hälften av doktorsavhandlingen och licentiatuppsatsen bör grundas på minst 2-3 internationella publikationer med peer-review förfarande.

Följande fyra granskningssteg ska genomföras av halvtidsrapporten:

• Halvtidsrapporten lämnas till huvudhandledaren och den biträdande handledaren för en områdesspecifik granskning.
  
• Halvtidsrapporten lämnas till gruppen av forskningsledare vid institutionen för en ämnesspecifik granskning.
  
• Halvtidsrapporten lämnas till en extern granskare för en överordnad kvalitetsbedömning. Den externa granskaren ger ett preliminärt utlåtande att halvtidsrapporten håller tillräcklig klass för att läggas fram på ett offentligt seminarium. Huvudhandledaren träffar avtal med lämplig extern granskare.
  
• När halvtidsrapporten är preliminärt godkänd anmäls önskemål om ett halvtidsseminarium till prefekten. Detta sker senast två veckor före planerat datum. Huvudhandledaren föreslår tid och plats för seminariet och prefekten beslutar. Till anmälan ska fogas en reviderad och fastställd individuell studieplan för halvtidsseminarium.
  

Granskningen av halvtidsrapporten sker i fyra steg som vart och ett beräknas ta tre till fyra veckor men delvis kan de olika stegen genomföras parallellt. Halvtidsseminariet äger rum tidigast när arbetet motsvarar hälften av doktorsavhandlingen.

Doktorsexamen

Följande fyra granskningssteg ska genomföras av doktorsavhandlingen:

• Avhandlingen lämnas till huvudhandledaren och den biträdande handledaren för
  områdesspecifik granskning.
  
• Avhandlingen lämnas till gruppen av forskningsledare vid institutionen för en ämnesspecifik granskning.
  
• Avhandlingen lämnas till en extern granskare för en överordnad kvalitetsbedömning. Den externa granskaren ger ett preliminärt utlåtande att avhandlingen håller tillräcklig klass för att läggas fram vid en offentlig disputation. Huvudhandledaren träffar avtal med lämplig extern granskare.
  
• När avhandlingen är preliminärt godkänd anmäls önskemål om disputation till dekanus. Detta sker på en särskild ansökningsblankett, senast tio veckor före planerat datum. Huvudhandledaren föreslår tid och plats för disputationen och dekanus beslutar. Till anmälan ska fogas en reviderad och fastställd individuell studieplan för doktorsexamen samt en populärvetenskaplig beskrivning av arbetet.
  

Granskning av doktorsavhandlingen sker i fyra steg som vart och ett beräknas ta tre till fyra veckor men delvis kan de olika stegen genomföras parallellt. Doktorsavhandlingen och bör grundas på minst 5-6 internationella publikationer.

Internationalisering

Den forskarstuderande bör delta vid minst en internationell konferens före
licentiatexamen/halvtidsseminarium. Före doktorsexamen bör den forskarstuderande delta vid ytterligare minst en internationell konferens och där bidra med eget anförande, poster eller annan aktiv insats.

Examination

Utbildning på forskarnivå avslutas med doktorsexamen, eller om studenten så önskar med licentiatexamen. Studenten har också rätt, men inte skyldighet, att avlägga licentiatexamen som en etapp i utbildningen på forskarnivå.

Licentiatexamen

Riktlinjer för licentiatexamen ges i Studiehandbok för forskarutbildning. Inom Energi- och miljöteknik gäller dessutom följande.

Kurser såsom Vetenskapsteori och Forskningsmetoder rekommenderas till alla forskarstuderande.

Dessa kurser kompletteras med kurser som är specifikt inriktade mot aktuella forskningsområden och individuella fördjupningar. Det är önskvärt att den forskarstuderande deltar i någon eller några kurser från de övriga områden, d.v.s. de områden där den forskarstuderande inte själv bedriver sina studier.

För licentiatexamen krävs

• godkända kurser om 30 högskolepoäng,
  
• godkänd vetenskaplig uppsats vars omfattning motsvarar studier om 90 högskolepoäng.
  

Licentiatuppsatsen ska examineras vid ett licentiatseminarium. Riktlinjer för seminariets utformning och val av examinator framgår av Studiehandboken för utbildning på forskarnivå.

Doktorsexamen

Riktlinjer för doktorsexamen ges i Studiehandbok för forskarutbildning. Inom Energi- och miljöteknik gäller dessutom följande.

Kurser såsom Vetenskapsteori och Forskningsmetoder rekommenderas till alla forskarstuderande.

Dessa kurser kompletteras med kurser som är specifikt inriktade mot aktuella forskningsområden och individuella fördjupningar. Det är önskvärt att den forskarstuderande deltar i någon eller några kurser från de övriga områden, dvs de områden där den forskarstuderande inte själv bedriver sina studier.

För doktorsexamen krävs

• godkända kurser om 60 högskolepoäng,
  
• godkänd avhandling vars omfattning motsvarar studier om 180 högskolepoäng.
  

Doktorsavhandling ska examineras vid en offentlig disputationsakt. Riktlinjer för aktens utformning och betygsnämndens sammansättning framgår av Studiehandboken för utbildning på forskarnivå.

Vetenskapligt arbete

I utbildningen ska ingå ett vetenskapligt arbete dokumenterat i en licentiatuppsats eller en doktorsavhandling. Allmänna riktlinjer framgår av Studiehandbok för utbildning på forskarnivå.

Inom ämnet innovation och design beskrivs forskningsprocessen och arbetet med avhandlingen i fem steg, A-E, se nedan.

Steg A – start

Under steg A (startfasen) läser den forskarstuderande in sig på sitt forskningsområde och jobbar med en ”SOTA”, en ”State of the art report”. Denna rapport kartlägger forskningsområdet och visar att den forskarstuderande har läst in och behärskar den ledande litteraturen inom sitt område. Rapporten blir stommen till kapitlet ”Related work” i avhandlingen. I många fall är det lämpligt att börja samla in nödvändiga empiriska data redan under steg A. Den forskarstuderande bör även genomföra en eller ett par kurser under steg A.

Steg B – disposition

Under steg B skriver den forskarstuderande antingen en ”Lic proposal” eller gör ett motsvarande arbete med en disposition som ska presenteras vid ett halvtidsseminarium. I båda fallen ska arbetet motsvara D 30 % av en doktorsavhandling. Det är 9–12 månader kvar till licentiatexamen eller alternativt halvtidsseminariet för dem som inte har för avsikt att ta ut en licentiatexamen. Det är dock en stark rekommendation att den forskarstuderande satsar på en licentiatexamen. Den forskarstuderande bör även genomföra en eller ett par kurser under steg B.

Dokumentet beskriver i stort avhandlingen och dess inriktning och omfattar:

• introduktion
  
• bakgrundbeskrivning, SOTA
  
• forskningsproblem och forskningsfrågor
  
• syfte
  
• eget forskningsbidrag, slutsatser från empiri
  
• innehållsförteckning i den kommande avhandlingen
  
• tidplan för återstående arbete
  
• färdiga moment
  
• kvar att göra
  
• tankar om framtida forskning
  

Dokumentet ska utformas på ett sådant sätt att det, när det är aktuellt, går att återanvända för kappan till licentiatuppsatsen. Dokumentet ska godkännas av gruppen av forskningsledare.

Steg C – avhandling/rapport

Under steg C skriver den forskarstuderande antingen färdig en licentiatuppsats eller gör motsvarande arbete i form av en halvtidsrapport som redovisas vid ett öppet seminarium. I båda fallen ska arbetet motsvara D 50 % av en doktorsavhandling. Minst 2–3 internationella publikationer rekommenderas som grund till en licentiatuppsats. Den forskarstuderande bör även genomföra en eller ett par kurser under steg C.

Steg D – PhD proposal

Under steg D skriver den forskarstuderande en ”PhD proposal”. Det är 12 månader kvar till
doktorsexamen. På samma sätt som för lic proposal beskriver detta dokument avhandlingen och dess inriktning. Arbetet ska motsvara D 80 % av en doktorsavhandling.
Dokumentet beskriver i stort avhandlingen och dess inriktning och omfattar samma moment som vid steg B. Dokumentet ska utformas på ett sådant sätt att det går att återanvända för kappan till doktorsavhandlingen. Dokumentet ska godkännas av gruppen av forskningsledare. Den forskarstuderande bör genomföra resterande kurser under steg D.

Steg E – examen

Doktorsavhandling blir färdig. Minst 5–6 internationella publikationer med peer-review förfarande rekommenderas som grund till avhandlingen.