Text

Ämnen på forskarnivå

Vid Mälardalens universitet bedrivs utbildning på forskarnivå inom universitetets fyra akademier. På den här sidan finner du våra forskarutbildningsämnen och de tillhörande allmänna studieplanerna. I de allmänna stuieplanerna kan du läsa mer om vad som ingår i det specifika forskarutbildningsämnet, vilken behörighet som krävs för att kunna bli antagen och övergripande upplägg av utbildningen.

Arbetslivsvetenskap vid Mälardalens universitet är ett flervetenskapligt ämne som har sin bas i samhällsvetenskap och humaniora (beteendevetenskap, ekonomi, folkhälsa, historia). Arbetslivsvetenskap innefattar vetenskapliga studiet av sociala processer i arbetet och av villkor och möjligheter i arbetslivet över tid - ur individens, arbetsplatsens, organisationens och samhällets perspektiv. Arbetets betydelse för människors utveckling, välbefinnande och hälsa är centralt. Delaktighet ses som ett centralt begrepp i detta sammanhang och genusperspektiv har en särskild betydelse för studier i och utanför välfärdtjänstesektorn. Globalisering, etnisk, kulturell och social mångfald är andra processer av central betydelse i dagens arbetsliv.

Arbetslivsvetenskaplig forskning omfattar teorier och metoder för studier av sociala processer som rör individer, grupper och organisationer i arbetslivet, liksom beroendet av berörda sammanhang (t ex samhälle kultur). Forskningen har ett tvärprofessionellt intresse som omfattar utveckling, förändring såväl som förebyggande åtgärder.

Arbetslivsvetenskaplig forskning har beröringspunkter med forskning inom folkhälsovetenskap, vårdvetenskap och socialt arbete vilket möjliggör synergieffekter i forskningsresultat och därmed vidgar förståelsen av det aktuella forskarutbildningsområdet.

Tidigare versioner:

Vill du veta mer

Forskarutbildningsledare: Helena Blomberg

Ämnet datavetenskap är ett brett ämne som omfattar de teoretiska och empiriska studierna av datorsystem, deras konstruktion och tillämpningar. Ämnet behandlar metoder och teorier för datorer och deras tillämpningar.

Tidigare versioner

Vill du veta mer:

Forskarutbildningsledare: Federico Cicozzi


Didaktik handlar om frågor som rör utbildning, undervisning och lärande inom förskola, skola, vuxenutbildning och lärarutbildning. Barns, ungdomars och vuxnas olika behov, erfarenheter och livsvillkor står i fokus, liksom styrning, ledarskap, lärarprofession och skolutveckling. Didaktisk forskning har beröringspunkter med forskning inom pedagogik och specialpedagogik. Det kan leda till synergieffekter i forskningsresultaten vilket kan öka förståelsen för forskningsområdet didaktik.

Tidigare versioner

Vill du veta mer:

Forskarutbildningsledare: Louise Sund

Elektronikämnet spänner över ett stort område, alltifrån kvantfysik till informationsteknik. Ämnet är en viktig del inom forskningsinriktningen Pålitliga smarta system och representeras av delområdena tillförlitlig datainsamling, speciellt av fysiologiska signaler, signalbehandling av mätdata och artefakter samt trådlös kommunikation av sensordata för tillförlitlig och säker kommunikation.

Vill du veta mer:

Forskarutbildningsledare: Federicco Cicozzi

Ämnet energi- och miljöteknik är byggs upp och utvecklas av forskningen inom forskningsinriktningen Framtidens energi. Forskarutbildningen är i huvudsak teknisk inriktad mot förnybar energi samt energi- och resurseffektivisering i processindustri och byggnader. Studier som utförs inom ämnet är experimentellt eller teoretiskt inriktade.

Forskningen inom Framtidens energi fokuserar på förnybar energi i form av biogas, solenergi och biomassa, effektivare energianvändningen och minskade utsläpp inom både industrin och för hushållen, samt smartare modellering för optimering, beslutsstöd och styrning.

Tidigare versioner

Allmän studieplan energi- och miljöteknik gällande antagna före 2014-09-30 Pdf, 511.8 kB.

Vill du veta mer:

Forskarutbildningsledare: Konstantinos Kyprianidis

Inom forskarutbildningsämnet folkhälsovetenskap studeras levnadsvanors, miljöns, samhällsstrukturens, arbetslivets och hälso- och sjukvårdssystemets betydelse för befolkningens hälsa.

Detta med särskilt fokus på hållbar livsstil och hälsa utifrån i de globala hållbarhetsmålen (Agenda 2030). I ämnet ingår även också studier för att främja en jämlik hälsoutveckling. Folkhälsovetenskap är tvär- eller mångvetenskapligt och använder särskilt begrepp, metoder och teorier från epidemiologi samt från samhälls- och beteendevetenskap. I forskningen används såväl kvantitativa som kvalitativa metoder och kombinationer av de båda.

Folkhälsovetenskaplig forskning har beröringspunkter med forskning inom vårdvetenskap, fysioterapi, arbetslivsvetenskap och socialt arbete. Det kan leda till synergieffekter vilket kan öka förståelsen för aktuellt forskarutbildningsområde.

Tidigare versioner:

Vill du veta mer:

Forskarutbildningsledare: Helena Blomberg

I fysioterapi med beteendemedicinskt perspektiv arbetar man med ett förhållningssätt som utgår ifrån klienten där man tar hänsyn till biologiska, psykologiska och sociala faktorer som kan påverka klientens hälsa, livsstil och välrfärd. Människans beteende, som också omfattar tankar och känslor, i relation till rörelse och aktivitet studeras.

Beteendemedicinska principer är grundläggande, det vill säga kunskaper om hur beteendet påverkar kroppens strukturer, rörelser och funktioner och hur sjukdom eller skada påverkar beteendet. Ämnet kännetecknas av synen på människan som biologisk, tänkande, kännande och social varelse. Kunskaper om interaktion och kommunikation i beteendeförändring är viktiga komponenter i ämnet. Evidensbaserade beteendeförändringstekniker, tillsammans med andra fysioterapeutiska behandlingsmetoder, används och är del av den unika kompetensen i beteendemedicin inom fysioterapi.

Forskningen inom fysioterapi fokuserar på frågeställningar relaterade till hälso- och sjukdomstillstånd inom det biopsykosociala området och utifrån ett beteendemedicinskt perspektiv.

Tidigare versioner:

Vill du veta mer:

Forskarutbildningsledare: Helena Blomberg

Företagsekonomi är ett vetenskapsämne som är inriktat mot att studera hur företag och andra organisationer försöker hantera problemet med begränsade ekonomiska, sociala och miljömässiga resurser på bästa sätt för att skapa värde, både internt och i relation till externa aktörer. I svensk
tradition är företagsekonomi ett mångvetenskapligt vetenskapsämne med ett flertal underdiscipliner såsom: redovisning och ekonomistyrning, marknadsföring, strategi, internationellt företagande, entreprenörskap, organisationsstudier och ledarskap.

Vill du veta mer:

Forskarutbildningsledare: Linda Höglund

Inom Industriell ekonomi och organisation sammanförs forskning i teknik, ekonomi och samhällsvetenskap. Forskningen fokuserar särskilt på industriell förnyelse, ett område med stor samhällsekonomisk betydelse med tanke på den omstrukturering av ekonomin som globalisering och teknisk utveckling medför. Forskningen bedrivs i nära samverkan med näringslivet och samhället i övrigt.

Tidigare versioner

Vill du veta mer:

Forskarutbildningsledare: Linda Höglund

Forskningen inom industriella system berör framtagningen av hållbara produkter, produktionssystem, tjänster och tillhörande digital teknik. Forskningen inom industriella system kräver tvärvetenskaplig kompetens och omfattar inslag från både datavetenskap och produkt- och produktionsutveckling. Forskningen har ett ingenjörsperspektiv och handlar om att undersöka möjligheter, utmaningar och lösningar som rör både anpassning, integrering och införande av teknik såväl som organisations- och ledningsfrågor inom de industriella systemen. I ämnet ingår utveckling av arbetssätt, metoder, modeller, tekniker och verktyg för industriella
system.

Vill du veta mer:

Forskarutbildningsledare: Ulrika Florin

Innovation och design är en tvärvetenskaplig forskarutbildning vid MDU där kunskap utvecklas om utvecklingsprocessen från idé till färdig produkt, med en profilering mot teknik och ofta med ett industriellt fokus. Exempel på våra områden är ledning för innovationssamverkan mellan olika aktörer, kommunikations- och informationsprocesser, samt utveckling och drift av hållbara produktionssystem och dess gränssnitt mot produkt­utveckling. Målsättningen är bland annat att genom samproduktion åstadkomma globala beskrivningar av utvecklingsprocesser eller att utveckla metoder, arbetssätt och förutsättningar för att genomföra förbättringar.

Tidigare versioner

Vill du veta mer:

Forskarutbildningsledare: Ulrika Florin

Matematikens betydelse har under de senaste decennierna ökat ytterligare på grund av den snabba utvecklingen inom datatekniken, tillsammans med en tilltagande medvetenhet om matematikens tillämpbarhet inom livsvetenskap, humaniora och samhällsvetenskap. Detta har även gett upphov till nya matematiska forskningsproblem som tillsammans med inomvetenskapliga frågeställningar bidrar till att driva matematiken framåt.

Forskarutbildningsämnet matematik/tillämpad matematik omfattar hela det matematiska forskningsområdet, inklusive matematisk analys, geometri, algebra, logik, diskret matematik, beräkningsmatematik, sannolikhetsteori och statistik. Forskarutbildningsämnet inkluderar även sådana tillämpningar inom andra ämnesområden som lämnar ett substantiellt bidrag till den matematiska teorin. Sådana tillämpningar kan vara inom miljö-, energi- och resursoptimering men även inom andra områden.

Tidigare versioner

Vill du veta mer:

Forskarutbildningsledare: Louise Sund

Socialt arbete är ett samhällsvetenskapligt ämne som studerar social förändring av samhälleliga förhållanden och problemlösning i mänskliga relationer. Syftet är att främja människors välfärd.

Inom forskarutbildningsämnet socialt arbete görs studier av människors hälsa och välfärd. Forskningen omfattar personer i alla åldrar och av olika kön som befinner sig i socialt utsatta situationer eller har särskilda behov. I socialt arbete studeras samhälleliga villkor för människors välfärd, individers eller gruppers utsatthet och resurser för att bevara eller återvinna en välfungerande livssituation.

Forskning i socialt arbete omfattar olika teorier och metoder för studier i sociala, kulturella och organisatoriska sammanhang. Forskningen kan beskrivas och problematiseras ur ett individ-, grupp-, samhälls- och globalt perspektiv och har ett tvärprofessionellt intresse som omfattar reaktiva och skyddande men även förebyggande, stödjande, omvårdande och rehabiliterande/ habiliterande åtgärder.

Forskning i socialt arbete har beröringspunkter med forskning inom folkhälsovetenskap, arbetslivsvetenskap och vårdvetenskap. Det kan leda till synergieffekter vilket kan öka förståelsen för aktuellt forskarutbildningsområde.

Tidigare versioner:

Vill du veta mer:

Forskarutbildningsledare: Helena Blomberg

Inom forskarutbildningsämnet vårdvetenskap är människors hälsa och vårdande under hela livscykeln i fokus. I vårdvetenskap studeras individens och gruppers möjligheter att bevara eller få tillbaka en god hälsa, liksom förmågan att hantera förändringar av hälsan. Samspelet och relationen mellan individen och/eller deras anhöriga och berörd personal samt vårdens möjligheter att stödja individen och anhöriga är viktiga perspektiv. Forskningen beskrivs och problematiseras ur ett individ-, grupp- eller samhällsperspektiv och har ett tvärprofessionellt intresse där det ingår förebyggande, stödjande, omvårdande och rehabiliterande/ habiliterande åtgärder.

Vårdvetenskaplig forskning har beröringspunkter med forskning inom folkhälsovetenskap, arbetslivsvetenskap och socialt arbete. Det kan leda till synergieffekter vilket kan öka förståelsen för aktuellt forskarutbildningsområde.

Tidigare versioner:

Vill du veta mer:

Forskarutbildningsledare: Helena Blomberg