Diskriminering och trakasserier

Sexuella trakasserier räknas också som diskriminering utöver de sju diskrimineringsgrunderna:

• Kön. Betyder att någon är kvinna eller man, juridiskt. Innefattar även någon som har ändrat/planerar att ändra sin könstillhörighet.
• Könsöverskridande identitet eller uttryck. Det sociala könet, vilket innebär den självupplevda könsbilden. Kan uttrycka sig på olika sätt utifrån personens identitet så som klädsel.
• Etnisk tillhörighet. En persons nationella eller etniska ursprung, hudfärg hör också till den här diskrimineringsgrund.
• Religion eller annan trosuppfattning. Någons religiösa åskådning så som kristendom, islam, judendom eller trosuppfattning som buddism eller ateism.
• Funktionsnedsättning. En funktionsnedsättning avser en begränsning av någons funktionsförmåga. Nedsättningen är varaktig och antigen psykisk, fysisk eller intellektuell. Tillfälliga nedsättningar hör inte hit i lagens mening.
• Sexuell läggning. Homosexualitet, heterosexualitet samt bisexualitet.
• Ålder. Hur gammal en person är.
  

Situationer där diskriminering kan ha förekommit:

• En tentamensvakt frågar en student om den gömmer en fusklapp i sin religiösa klädnad utan att ställa samma fråga till övriga studenter. Förklaring: Det skulle kunna röra sig om diskriminering eftersom det finns en koppling till diskrimineringsgrunden religion eller annan trosuppfattning.
• En lärare har vid flera tillfällen gjort narr av din funktionsnedsättning, trots att du har förklarat att det inte är okej så har beteendet fortsatt. Förklaring: Det skulle kunna röra sig om trakasserier då det finns en koppling till diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning. Du har dessutom klargjort för läraren att det inte är okej men beteendet har fortsatt.
  

Situationer där diskriminering förmodligen inte har förekommit:

• Du har fått underkänt på en tenta och examinator motiverar det med att du använder talspråk och inte uppfyller målen för akademiskt skrivande. Förklaring: Det finns många kurser där akademiskt skrivande är en del av lärandemålen samt betygskriterierna för examinationen. Att din tenta inte uppfyller kriterierna för ett godkänt betyg har inte koppling till någon diskrimineringsgrund.
• Examinator har nekat dig en mer utförlig motivering till varför du har fått underkänt och hänvisar till sina tidigare kommentarer. Förklaring: Examinators skyldighet att motivera ett beslut om betyg är mycket begränsad, vilket framgår av lag. Examinators agerande är inte kopplat till någon diskrimineringsgrund.

Särskilt gällande neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF-diagnoser)

Om du har en bestående funktionsnedsättning, antingen fysisk eller neuropsykiatrisk, kan du få en rekommendation om anpassning av din studiesituation. Det är inte ovanligt att studenter med en NPF-diagnos har svårt att uttrycka sig i skrift. Det kan kännas orättvist om du får underkänt för att du har svårt att formulera dig i text. Men det är viktigt att komma ihåg att rekommendationerna inte står över lärandemålen. Därför kan examinator aldrig bortse från lärandemålen vid sin bedömning.

Med trakasserier menas ett agerande som på ett märkbart och tydligt sätt kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Det kan till exempel handla om att någon säger något hånfullt om din sexualitet, skriver något nedlåtande om din religion eller gör elaka gester kopplade till din funktionsnedsättning. För att det ska räknas som trakasserier måste personen som utsätter dig dessutom förstå att du upplever dig kränkt. Därför är det i regel viktigt att du säger ifrån till personen.

Med sexuella trakasserier menas ett ovälkommet agerande av sexuell karaktär. Det kan till exempel handla om tafsande, närgångna blickar, komplimanger eller bilder som skickas till dig. Sexuella trakasserier behöver inte ha en koppling till någon av diskrimineringsgrunderna.

Utredningen startar när en anmälan eller annan uppgift inkommer till universitetet. Den inleds utifrån din upplevelse och dina uppgifter. Beslut baseras på den samlade utredningen och utgår från tillämplig lagstiftning, i huvudsak diskrimineringslagen.

Utredningen leds av universitetsjurist som är opartisk i förhållande till dig och den anmälde. Akademichef och avdelningschef får information om ärendet och är oftast med under utredningens gång. Det är för att de har ansvar över din studiemiljö.

Utredningen sker i första hand skriftligen men samtal kan också bli aktuellt. Vid samtal har du rätt att ha en stödperson med dig. Stödpersonen får inte ha någon egen koppling till ärendet utan närvarar enbart för att stötta dig.

Handlingarna i ett ärende rörande diskriminering blir allmänna senast då utredningen avslutas. Känsliga uppgifter kan omfattas av sekretess. Beslut om sekretess kan överklagas till domstol, vilket innebär att universitet inte kan garantera sekretess för någon uppgift.

Du har rätt att ta del av och bemöta information som läggs till i ärendet. Det innebär också att den anmälde får veta när du lägger till något och ge sin syn på saken.

När utredningen är klar fattar universitetet beslut i ärendet.

Om utredningen inte visar att det var diskriminering kan det ändå finnas problem som behöver hanteras av din akademi. De kan till exempel handla om din studiemiljö.

Om utredningen visar att det var diskriminering är universitetet skyldig att vidta åtgärder för att säkerställa att något liknande inte händer igen.