Centret på Vitalis – samkunskapande nyckel i arbetet med digitalisering och hållbar utveckling

Hur kan digital teknik, forskning och praktiskt arbete tillsammans bidra till en mer hållbar välfärd? Den frågan stod i centrum när Centret genomförde sitt programspår under Vitalis i maj. I fokus stod också samkunskapande – ett arbetssätt där kunskap och lösningar utvecklas gemensamt av forskare, verksamheter och användare. I en tid präglad av ökade behov och begränsade resurser lyfts detta fram som en avgörande väg framåt för att skapa verklig nytta i komplexa organisationer som välfärden.

Digital mötesplats ska bryta äldres ensamhet

Ett av de projekt som presenterades var Tillsammans på distans, som genomförs i Hallstahammars kommun. Här testas en digital mötesplats för äldre personer med hemtjänst – en grupp där många upplever ensamhet och begränsad delaktighet i samhälle.

Bakgrunden är tydlig: en åldrande befolkning, ökat vårdbehov och begränsade resurser kräver nya sätt att arbeta. Samtidigt saknar många äldre både digital kompetens och tillgång till teknik, vilket förstärker utanförskapet.

Genom den digitala plattformen Bubblan kan deltagare vara med på aktiviteter hemifrån – allt från digital fika till rörelsepass och samtalsgrupper. Plattformen är särskilt anpassad för äldre användare och kombineras med stöd från hemtjänstpersonal.

Projektet bygger på samproduktion, där både äldre och personal deltar i utveckling och utvärdering. Målet är att skapa en modell som kan spridas till fler kommuner.

– “Det handlar ytterst om att skapa möjligheter till gemenskap och livskvalitet – även när avstånd eller hälsa begränsar”, säger Viktoria Zander, lektor i hälso-och välfärdsteknik vid Center för välfärdsförändring.

Ny syn på rehabilitering: individen i centrum

Det andra projektet som presenterades handlar om digital rehabilitering och hur vården kan bli mer personcentrerad. Forskning visar att patienter tolkar och hanterar fysisk aktivitet på olika sätt – trots att de ofta får samma råd.

I ett doktorandprojekt undersöks hur patienter med knäartros uppfattar fysisk aktivitet och hur dessa uppfattningar påverkar deras beteende. Resultaten tyder på att synen på aktivitet varierar kraftigt – från något som upplevs som belastning till något meningsfullt eller utvecklande.

Detta får konsekvenser för vården. En viktig slutsats är att det inte räcker att anpassa själva behandlingen – även kommunikationen och stödet behöver individanpassas.

Digitala vårdlösningar kan möjliggöra denna typ av skräddarsydd vård genom kontinuerlig uppföljning och datadriven anpassning.

– “För att lyckas med rehabilitering behöver vi förstå hur varje individ uppfattar sin situation och anpassa stödet därefter” menar Johan Söderberg, doktorand vid center för välfärdsförändring.

Digitaliseringens potential – och utmaningar

Det tredje projektet som presenterades gav en mer övergripande bild av välfärdens utmaningar. En åldrande befolkning, fler kroniskt sjuka och minskade resurser gör att behovet av innovation är stort.

AI och digital teknik pekas ut som viktiga verktyg – med potential att förbättra diagnostik, effektivisera arbetssätt och öka patienters engagemang.

Men forskningen visar också att teknikens effekter inte är självklara. Det finns ofta ett glapp mellan den nytta som förväntas och den som faktiskt uppnås i praktiken.

I ett europeiskt forskningsprojekt, TechConnect, har forskare bland annat vid Center för välfärdsförändring studerat hur digital teknik används i vårdens vardag. Resultaten visar att personal ofta behöver utföra så kallat “bridging work” – informella anpassningar och extra insatser för att få systemen att fungera i verkligheten.

Detta arbete är ofta osynligt, men avgörande för att digitalisering ska bli framgångsrik.

– “Tekniken i sig skapar inte förändring – det är hur den används och anpassas i praktiken som avgör nyttan” säger Anette Hallin, professor i företagsekonomi vid Center för välfärdsförändring.

Mot en mer inkluderande och hållbar välfärd

Sammantaget visar projekten hur digitalisering kan vara en del av lösningen – men bara om den utvecklas tillsammans med dem som ska använda den.

Som lyftes i seminariets inledning och avslutning handlar detta ytterst om samkunskapande: att gå bortom traditionella roller och i stället skapa kunskap i gemenskap, där ansvar, perspektiv och erfarenheter delas.

Från digitala mötesplatser för äldre till individanpassad rehabilitering och nya sätt att organisera vårdarbete pekar initiativen mot samma mål: en mer inkluderande, effektiv och mänskligt centrerad välfärd.