”Vi måste ompröva välfärden”: MDU-forskare om teknik, åldrande och framtidens omsorg
Sverige åldras – och det går snabbt. År 1970 var 14 procent av befolkningen över 65 år. Idag har siffran passerat 20 procent, samtidigt som födelsetalet har sjunkit till rekordlåga 1,5 barn per kvinna. Denna demografiska förändring är inte bara en statistisk fråga – det är en strukturell utmaning för välfärdsstaten.
I en ny rapport undersöker MDU-forskarna Sasan Sadrizadeh och Michela Cozza hur digitala teknologier och artificiell intelligens (AI) kan bidra till ett mer hållbart och inkluderande äldreomsorgssystem.
Vi hör ofta att AI ska lösa allt men för äldre personer – särskilt de som bor på landsbygden – kan tekniken lika gärna bli ett hinder som en lösning
, säger Sadrizadeh.
Forskarna lyfter fram potentialen i välfärdsteknologier som smarta hem, distansvård och AI-baserad hälsomonitorering. Dessa verktyg kan möjliggöra tidigare upptäckt av sjukdomar, minska belastningen på vårdpersonal och öka tryggheten för äldre. Men de innebär också risker: höga kostnader, etiska dilemman och risken för ökad social isolering.
En av de största utmaningarna är den digitala klyftan. Om vi inte ser till att äldre inkluderas i den digitala omställningen riskerar vi att fördjupa befintliga ojämlikheter
, förklarar Cozza.
För att möta detta pekar forskarna på Center för välfärdsförändring vid MDU – en ny satsning som ska främja samverkan mellan forskare, beslutsfattare, vårdgivare och allmänheten.
Centret handlar inte bara om innovation. Det handlar om att skapa en arena för dialog, samskapande och ökad medvetenhet. Vi vill bygga en bro mellan behoven och hur vi kan förverkliga dem
, säger Sadrizadeh.
Deras rekommendation är tydlig: Sverige måste investera i digital inkludering, etiska ramverk och sektorsövergripande samarbete. Först då kan tekniken verkligen bidra till en värdig och jämlik framtid för alla generationer.