Virtual Reality ger ökad glädje till personer med demenssjukdom

Forskare vid MDU har undersökt om Virtual Reality (VR) kan vara ett alternativ för behandling av personer med demenssjukdom inom vård och omsorg. Resultatet visar att VR ger ökad glädje och energi till personerna. VR ses därför som ett värdefullt komplement till andra icke-farmakologiska behandlingar så som musik, dans och sång.

Forskarna genomförde studien i samarbete med Eskilstuna kommun, föreningslivet och näringslivet. Personerna på vård- och omsorgsboendet erbjöds 11 filmer som visade olika miljöer och situationer som personerna befunnit sig i tidigare eller kände sig trygga med. De fick sedan välja två till tre och kunde bland annat besöka en gammaldags livsmedelsbutik, ett museum, ett bergslandskap i Österrike, en farm med höns, ett apotek, café eller en kyrka.

– Hos samtliga personer väcktes gamla minnen till liv av VR-filmerna och de delade sina upplevelser med anhöriga, andra personer med demenssjukdom på boendet och omsorgspersonalen. Det ledde till ökad glädje hos dem, vilket ibland också ledde till mer energi och alerthet, säger Annelie Gusdal, forskare inom vårdvetenskap och hälso- och välfärdsteknik vid Center för välfärdsförändring vid MDU.

VR används som ett resultat av studien

Utöver att undersöka effekterna på personerna med demenssjukdom tittade forskarna på omsorgspersonalens erfarenheter av deras upplevelser samt VR-teknikens användbarhet och genomförbarhet i omsorgen på vård- och omsorgsboendet.

– Vi såg inga betydande skillnader i minskning av demenssjukdomens symtom eller på patienternas livskvalitet eller läkemedelsanvändningen. Men omsorgspersonalen fann ändå att VR-tekniken var användbar i deras omsorg, säger forskare Annelie Gusdal.

Utifrån det positiva resultatet har samtliga vårdenheter på vård- och omsorgsboendet en mobil VR-enhet som används dagligen idag av personer med demenssjukdom.

Demenssjukdomens symtom och dess konsekvenser

Majoriteten av personer med demenssjukdom utvecklar olika grader av beteendemässiga och psykiska symtom som ett led av sjukdomen. Det kan yttra sig i exempelvis oro, ångest, apati, aggressivitet, sömnstörningar och vandringsbeteenden och leder ofta till fysiska skador och försämrad livskvalitet. Även anhöriga och omsorgspersonal påverkas i form av psykologisk belastning. Idag är den vanligaste behandlingsmetoden för att minska sjukdomens symtom att använda läkemedel, vilket har begränsad effekt och ibland allvarliga biverkningar.

Detta belyser behovet av att utvärdera icke-farmakologiska behandlingsalternativ som kan minska personernas beteendemässiga och psykiska symtom och förbättra livskvaliteten, samtidigt som de avlastar anhöriga och omsorgspersonal.

Läs vetenskaplig artikel

Virtual Reality in the Care of People with Dementia: A Single-Case Research Study Länk till annan webbplats. (Open Access Pub)