Vikten av att känna sig sedd kan börja med en parkeringsbot

Folkhälsovetenskap har i sin grund en strävan efter jämlikhet. Det innebär att skapa förutsättningar för att leva ett gott liv som bland annat involverar delaktighet genom inkludering.

Hela krönikan som pdf pdf, 154 kB.

Det är komplexa frågor detta med att skapa ”förutsättningar”. Det vi, i detta fall folkhälsovetare, dock vet är att många inblandade aktörer berörs i detta ”skapande”, men också som bevakar att denna iver att skapa och möjliggöra för människor att vara inkluderade, känna delaktighet och makt över sina egna liv, inte förloras på vägen genom en ogenomtränglig vägg av informationsöverflöde.

Jag, som relativt van att navigera genom en mängd information i mitt dagliga arbete ser i värsta fall en avsiktlig distansering till de individer som informationen ska tjäna. I bästa fall ”att med de bästa ogenomtänkta intentioner” är syftet att effektivisera information genom ensidig kommunikation. Toppen, toppen kan man tänka, då kan jag uträtta mina ärenden helt själv och styra mitt liv utan att behöva hjälp av någon utomstående part. Det borde ju leda till en känsla av egenmakt som i sin tur är positivt för hälsan. Japp, så är det ju... INTE! Forskning har visat att detta informationsöverflöde har koppling till bland annat stress, utmattning, och att kvalitén på beslut påverkas. Här misstänker jag att kvalitén på besluten inte är bättre. Framför allt inte då jag just nu i skrivande stund är för trött att ens söka information och vetenskapliga bevis på att så är fallet.

Vadan denna trötthet undrar ni som orkat läsa ända hit. Jo, parkeringsboten jag hade på vindrutan i dag utlöste denna trötthet i kombination med frustration. Alla ni som fått en låååång gul lapp på vindrutan vet att ”nu är det kört”. Även, om ni faktisk har betalat avgiften, men i tröttheten, stressen, distraktionen, glömt att ange rätt registreringsnummer. Ja, men då är det väl bara att kontakta den som utfärdat boten? Jodå, när det finstilta läses på låååånga gula lappen inser man att det är tre olika alternativ beroende på vad du önskar veta om boten. Dagen till ära så är det första alternativet inte möjligt då telefonsvararen anger planeringsdag, återkom imorgon. Andra alternativet leder mig till en webbsida med så mycket information så jag känner tårar i ögonvrån. Jag uppmärksammar dock att jag måste betala boten innan någon överklagan kan göras. Jag inser snabbt att all denna information inom en millisekund har en avskräckande effekt på att överklaga. Det belopp som jag ska överklaga, och med viss sannolikhet inte kommer få beviljat, kommer säkert ”kosta” mer i stress och irritation över att det ska vara så obegripligt krångligt att överklaga i sig. Jag känner ingen egenmakt vill jag bara betona i detta läge. Så, vad är då min poäng? Jo, att effektivisera bort den personliga kontakten med myndigheter och samhällsviktiga institutioner, och anta att det per automatik underlättar för medborgaren att uträtta sina ärenden genom att tröska igenom ett överflöd av information på egen hand är ett väl positivt synsätt för det som kommuniceras en alltmer komplex värld.

Men visst, det kan fungera under förutsättningen att vi alla är lika, tänker lika, har samma kognitiva förmåga, inte har problem med minnet, och har tid att navigera genom ett massivt flöde av information. Utifrån ett lätt pessimistiskt synsätt så riskerar krångligheten att skapa en känsla av maktlöshet, frustration och brist på inkludering. En känsla av att inte vara hörd. Det i sig går emot en strävan efter jämlikhet, inkludering, mångfald, egenmakt och social hållbarhet. Jag ska nu ändå försöka avsluta denna krönika i en positiv anda – låt oss hoppas att någon beslutsfattare, ansvarig kommunikatör eller liknade inser att den personliga kontakten inte helt kan ersättas med informationsöverflöd utifrån en djupare insikt om att viktiga samhällsfunktioner är till för medborgaren och inte tvärtom. Då byggs eller vidmakthålls också tillit och förtroende för viktiga samhällsfunktioner, institutioner och organisationer.

Så där ja, nu avslutar jag denna ensidiga kommunikation och information med lärdomen och uppropet till er alla: kontrollera att det är rätt registreringsnummer som anges i parkeringsappen så har ni besparat er frustration och onödiga kostnader. Det är bra för hälsan och alla runt omkring dig!