Vi behöver fler regnbågsflaggor – inte färre

Sommar betyder Pridesäsong, och varje år vid den här tiden tänker jag på Budapest Pride, som jag besökte 2017 för att spela in en dokumentär till ett forskningsprojekt.

Hela krönikan som pdf Pdf, 7.3 MB.

Victor Orbán, Ungerns premiärminister, sätter den traditionella ungerska kärnfamiljen i centrum för sin nationalkonservativa retorik. Enligt Orbán är västerländsk liberalism, invandring och hbtqi-personer de största hoten mot den nationella gemenskapen.

Hbtqi-personer har svårt att leva öppet i Ungern och de riskerar att utsättas för hot och våld. I Ungern får samkönade par inte gifta sig, något som 2011 fördes in i grundlagen för att säkerställa att äktenskapet förblir en heterosexuell institution. Budapests Prideparad har varit kontroversiell i Ungern sedan den hölls för första gången 2007.

I forskningsprojektet följde jag och mina kollegor Annika Skoglund och Karin Berglund det ungerska teknikföretaget Prezi, mest känt för att ha utvecklat ett digitalt presentationsverktyg. Företaget engagerar sig också i flera kontroversiella samhällsfrågor, och vi ville undersöka vad som händer när ett icke-politiskt företag försöker bidra till att förändra samhället. Prezi var det första företaget som deltog i Budapests Prideparad och har sedan bidragit till att locka fler företag till paraden. Det har gjort att paraden vuxit – 2017 deltog 22 000 personer – men det har också lett till kritik om ”pinkwashing”, det vill säga en oro att företagen använder paraden för att framställa sig som progressiva utan att faktiskt bidra till positiv förändring.

Många av de vi intervjuade på företaget såg på paraddeltagandet som en form av teambuilding – en chans att umgås med kollegor, festa och dansa i paradtåget. Men flera underströk också att de ville göra världen bättre – däribland grafikern Igor, som själv identifierade sig som homosexuell. Han uppskattade inte den glättiga inställning till Prideparaden som han tyckte sig se hos en del kollegor. Igor hade deltagit i Prideparader i flera länder och menade att det vilade ett särskilt allvar över paraden i Budapest på grund av motståndet där. När han deltog i Budapest Pride påmindes han om att Prideparaden ursprungligen inte var en folkfest utan en protestmarsch.

Deltagarna i Budapest Pride har varit utsatta för hot och våld vid upprepade tillfällen, något som de vi intervjuade också bevittnat. Under många år stängdes kvarteren kring Budapests Prideparad av, vilket innebar att ingen kunde se paraden. Därför bestämde de som organiserade paraden 2017 att den skulle avvika från den rutt som anvisats av polisen. Paraden fortlöpte utan störningar, så när som på en liten grupp från en högerextrem ungdomsorganisation som gjorde ett misslyckat försök att ta sig in bland paraddeltagarna.

Stämningen efter paraden 2017 var hoppfull. Kanske var de uteblivna protesterna en indikation på en breddad social acceptans för hbtqi-personer i Ungern? Följande år visade tyvärr på motsatsen. 2020 förlorade transpersoner möjligheten att ändra sin officiella könsidentitet. 2021 förbjöds ”homosexuell propaganda”, vilket i praktiken bland annat innebär att barnböcker med hbtqi-tema inte får säljas öppet och att en åldersgräns införts för filmer och tv-program som på något sätt skildrar homosexualitet.

Ofta jämförs situationen för hbtqi-personer i östra Europa med de nordiska ländernas öppna klimat. Men även här i Sverige har politiker försökt ta politiska poäng de senaste åren genom hbtqi-fientliga utspel. Under flera år hissade Sölvesborgs kommun ingen regnbågsflagga under Pride – något dåvarande kommunalrådet Louise Erixon (SD) motiverade med att Priderörelsen ”politiserats”. I år försökte kultur- och fritidsnämndens tillträdande ordförande Magnus Isgren (SD) stoppa en sagostund med dragartister på Trelleborgs bibliotek, i strid med principen om politikens armslånga avstånd till kulturen.

Svenska Prideparader är inte heller fredade zoner. Sedan medlemmar av en högerextrem organisation utsatte Stockholms Prideparad för en våldsam attack 2003 har flera Pridebesökare hotats, trakasserats och misshandlats genom åren. Detta är en del av en större problembild: unga hbtqi-personer i Sverige löper högre risk att utsättas för våld och trakasserier än andra, och unga transpersoner är särskilt utsatta.

Mellan 29 juni och 1 juli äger Västerås Pride rum. Utvecklingen i Ungern, liksom situationen för många hbtqi-personer i Sverige, visar att Pridefestivalen behövs, både som folkfest och manifestation. Vi behöver fler regnbågsflaggor, inte färre. Att delta i paraden på lördag, som en i tåget, som åskådare, eller som volontär för föreningen Västerås Pride, är ett sätt visa sitt stöd. Ett annat sätt är att sätta en regnbågsflagga på balkongen eller husknuten. Att vi kan ha en Prideparad i vår stad är tack vare alla personer som står upp för frihet och mänskliga rättigheter – här, i Sverige, och i andra länder.