Solenergi är på stark frammarsch i världen

Solenergi kommer inom några årtionden att bli världens viktigaste källa för elproduktion. Inget annat kraftslag kan konkurrera med solenergi när det gäller tillgången på energi.

Hela krönikan som pdf Pdf, 7.1 MB.

Den årliga solinstrålningen mot jordens landyta är 1 000 gånger högre än världens energianvändning. En väsentlig fördel för solenergi är också att den strålar in mot oss gratis, utan något behov av utvinning, raffinering, anrikning eller transport.

Den fotovoltaiska effekten som är grunden för att vi ska få el från solceller upptäcktes redan 1839 av Edmond Becquerel. Men det är först på 2000-talet som installationer av solceller tagit fart i världen.

I Sverige installerades i fjol 55 333 solcellsanläggningar med en total effekt på 797 megawatt. Jämfört med tidigare rekordåret 2021 är det en ökning med 108 procent i antal anläggningar och 60 procent i installerad effekt. Totalt fanns det 147 692 anläggningar med en installerad effekt av 2,38 gigawatt vid årsskiftet, vilket gör 227 watt per invånare. Bäst i världen är Australien med 1 166 watt per invånare. Det är inte anmärkningsvärt med tanke på Australiens soltillgångar. Anmärkningsvärt är dock att Nederländerna med 1 040 watt per invånare är tvåa i världen. Vi åker inte på solsemester till Nederländerna, där den årliga solinstrålningen bara är lite högre än i exempelvis Mälardalen.

Under 2022 beräknades att solel svarade för 6 procent av världens elanvändning enligt International Energy Agency. I Sverige svarade solel med 2 terawattimmar i fjol för 1,2 procent av Sveriges elproduktion. Det är en blygsam siffra, men en ökning av solelproduktionen med 75 procent under fjolåret jämfört med föregående år. Intressant är att på timbasis svarar solel för mer än 10 procent av Sveriges elanvändning under timmarna med högst andel solel.

En stark trend under de senaste två-tre åren är att intresset för att bygga solcellsparker på mark har ökat rejält. Bara under 2021 till och med oktober 2022 fick länsstyrelserna in 470 anmälningar om samråd för markbaserade solcellsanläggningar. Det kan jämföras med att det vid årsskiftet fanns bara 64 större anläggningar med en installerad effekt på minst 1 megawatt. De flesta vill bygga solcellsparker på jordbruksmark eftersom det ger förhållandevis enkla installationer med lägsta investeringskostnad. Här finns dock en inneboende konflikt. Ska vi använda jordbruksmark till jordbruk för att kunna bättra på Sveriges självförsörjningsgrad på livsmedel eller ska vi använda marken till att producera mera solel för att kunna bidra till att elektrifiera våra transporter och industri?

Vår forskning vid Mälardalens universitet visar att vi inte behöver välja det ena eller det andra. I ett solsambruk kan jordbruk och solelproduktion samsas på samma mark. Jordbruksmarken får därmed ett bättre utnyttjande. Dessutom förbättras lönsamheten då man får dubbla intäkter, vilket är en nog så viktig faktor om vi vill öka livsmedelsproduktionen och dess lönsamhet i Sverige. Vid Kärrbo prästgård utanför Västerås finns Sveriges första forskningsanläggning för solsambruk. Intresset för den har varit väldigt stort hos jordbrukare, solcellsföretag och media. Vår forskning där fortsätter och ett nytt forskningsprojekt är under uppstart vid Solvallen i Vässlingby, utanför Fellingsbro, där Linde Energi låtit bygga en 635 kilowatt stor solcellsanläggning för solsambruk. Vilka grödor och design på solcellsanläggningen som passar bäst vid solsambruk är viktiga forskningsfrågor.

Intresset att installera solceller är väldigt stort hos husägare. Vi kommer att se en stark ökning i år också. Svensk Solenergi tror enligt ett nyhetsbrev att det kan bli 100 000 nya solcellsanläggningar i år. Min tro sedan jag började med solceller för 20 år sedan är att vi kommer att se solceller på i stort sett varje hus i framtiden. Nytt är att antalet solcellsparker kommer att öka kraftigt även i Sverige. Om tillståndsprocesserna löser sig för solcellsparker bör vi passera 10 procent solel i vår elmix till 2030.