Problemet med jobbiga, påträngande elever och föräldrar i skolan

Att vara lärare är mycket givande, och det inkluderar merparten av all den interaktion som sker med elever och vårdnadshavare. Om betyg, närvaro/frånvaro, och en massa annat.

Hela krönikan som pdf Pdf, 5 MB.

De flesta elever är nöjda med sina betyg och tycker att de i stort sett är rättvisa. Föräldrar förstår att deras barn måste lämna ifrån sig mobilen och att desamma måste anstränga sig för att klara prov i matematik, geografi eller fysik, eller att det inte duger att skriva texter med hjälp av ChatGPT.

Men naturligtvis finns det, parallellt, även ett problem med påträngande elever och föräldrar i skolans värld. Ibland är det bara eleverna och ibland mest föräldrarna; ibland både och (the gruesome twosome). Det handlar om tonåringar som vill ha betyg de ”har gjort sig förtjänta av” eller ”blivit lovade”, om millimeterrättvisa. Varför fick Johanna A i biologi men jag ”bara” B, trots att vi båda fick samma betyg på NP?

De är dock sällan eller aldrig nöjda med ”snällbetyg” som de kanske inte förtjänar utan de riktar in sig på de marginella meritpoängen som är ack så viktiga för att komma in på ”drömgymnasiet” eller helt enkelt bara kunna mäta sig med bästa vännerna. Varför fick hon men inte jag? Kan du inte bara ändra i efterhand så att jag får ett C istället för D? Jag hörde i klasschatten att du ändrat Pelles betyg – då ska du väl även ändra mitt?

Detta beteende är påträngande om det sker i skriftlig form, via till exempel mejl eller Teams. Men det blir synnerligen påfluget, ja rentav ett arbetsmiljöproblem, om det kombineras med ett fysiskt kontaktsökande. Den klassiska att söka upp läraren under arbetstid, gärna i kombination med e-postmeddelande till rektor och idoga krav på möte. Gärna på stört. Inte sällan oanmält.

Problemet är inte bara att detta sker överhuvudtaget utan att det är ganska vanligt. Både i skolor, till exempel grundskolans senare år, där meritpoängen är mer genomsnittliga eller i sådana där de är desto högre. Ibland är de mest högpresterande skolorna värst därvidlag. Eller kanske rättare sagt de som har bestämt sig för att barnen är eller måste vara högpresterande och lärare ska rätta sig därefter. (Tänk om jag bestämde mig för att jag minsann ska bli basketproffs och trängde mig in i NBA-lagens omklädningsrum.)

I min bok Förstå och förklara skolresultat (Studentlitteratur, 2024) genomlyste jag en mängd faktorer som påverkar skolresultat. Faktum är att det är individfaktorer som påverkar skolresultat, betyg och nationella prov, allra mest. Kognitiv förmåga, personlighet och ansträngning. Inte lärares undervisningsmetoder eller klasstorlekar. Sannolikt sätter redan lärare, generellt, lite för höga betyg. Om något borde vårdnadshavare alltså tacka lärare för att de ofta är alldeles för snälla. Hade de varit storsinta hade de rentav bett dem ändra i nedåtgående riktning.

Kanske är enda lösningen på problemet att lärare helt sonika besöker vårdnadshavare på deras arbetsplatser. Ställer några frågor om varför eleverna inte presterar bättre. Stjäl deras arbetstid. Är allmänt jobbiga och påträngande.

Är eleverna över 16 kan de i sin tur få sig en visit på sommarjobbet. Quid pro quo.