Medvetenheten om skadligt importberoende måste öka

I en tid när världens största ekonomi, USA, utvecklas i en oförutsägbar och auktoritär riktning blir ekonomiskt utbyte med Kina sannolikt viktigare för Europa och Sverige. Samtidigt är handel med världens största diktatur självklart förknippad med risker.

Hela krönikan som pdf

I sin årsbok från 2024 har Säpo lyft fram kinesiska investeringar och olovlig kinesisk teknikanskaffning som två potentiella hot mot Sveriges ekonomiska säkerhet. En säkerhetspolitisk utmaning som hittills fått mindre uppmärksamhet är det faktum att Sverige är starkt importberoende av Kina inom strategiskt viktiga områden. Sveriges offentliga sektor, företag och privatpersoner måste ta ett större ansvar för att undvika denna typ av beroenden.

Riskerna med ett stort importberoende från en geopolitisk rival illustreras av utvecklingen efter Rysslands invasion av Ukraina. För Europa har den största ekonomiska konsekvensen av kriget inte varit relaterad till ryskt ägande utan snarare till att många länder varit starkt beroende av att importera gas, olja, mat och konstgödsel från Ryssland och Ukraina. När kriget ledde till att utbudet av dessa produkter minskade skapades dramatiska prisökningar på mat och energi i Europa vilket kontinenten fortfarande lider av. Eftersom Kinas ekonomi är tio gånger större än Rysslands skulle effekterna av en kinesisk invasion av Taiwan sannolikt bli betydlig mer omfattande.

Europas beroende av Kina är stort, inte minst när det gäller import av grön teknik. Enligt en nyutgiven rapport av Henrik Wachtmeister äger statskontrollerade kinesiska företag 10,4 procent av den svenska vindkraftsproduktionen. Eftersom kraftverken fysiskt ligger i Sverige är riskerna med det stora ägandet dock relativt begränsade. Vid en mycket allvarlig konflikt med Kina kan svenska staten i värsta fall konfiskera vindkraftverken. Ett större problem är att Kina dominerar marknaden för många reservdelar. Exempelvis tillverkar Kina 80 procent av kraftverkens växellådor och 73 procent av deras generatorer. Om Kina stoppar exporten av dessa reservdelar till Sverige får våra vindkraftverk förr eller senare problem.

Det europeiska importberoendet av Kina är kanske mest kritiskt inom området sällsynta jordartsmetaller. Kina har ofta en särskilt hög marknadsandel när det gäller produkter där metallerna ingår. Ett exempel är permanenta magneter som är en viktig komponent i elfordon och vindturbiner. Enligt en rapport från Patrik Andersson står Kina för 63 procent av brytningen av sällsynta jordartsmetaller men 93 procent av produktionen av permanenta magneter. Om Kina skulle sluta exportera permanenta magneter till Europa kommer det få stora konsekvenser eftersom vår kontinent står för mindre än 1 procent av världsproduktionen.

Precis som att få experter hade förstått att ett storkrig mellan Ryssland och Ukraina skulle leda till brist på konstgödsel är det inte lätt att på förhand få en heltäckande bild över de områden där det finns skadliga importberoenden från Kina.

Innan covid-19-pandemin bröt ut i Europa våren 2020 var det exempelvis få som bekymrade sig för att Kina producerade 50 procent av världens munskydd. Under covid-pandemins första år försökte Kina använda sin dominans kring produktionen av munskydd och annan medicinsk utrustning för att stärka sin globala position. Politiken verkar dock ha haft blandat resultat. Medan Serbiens ledare kysste den kinesiska flaggan som tack för det medicinska stödet från Kina uttryckte andra europeiska ledare kritik mot Kinas försök att exploatera pandemin för politiska syften. Inte desto mindre hade ett förbud av kinesisk export av medicinsk utrustning till enskilda länder i pandemins inledningsskede kunnat få allvarliga konsekvenser.

Kinesiska exportrestriktioner mot Europa och Sverige är ingen fantasi. Kina har exempelvis haft ett förbud mot att exportera vissa grafitprodukter till Sverige sedan 2020. Enligt tidningen Economist verkar syftet med förbudet vara att hindra utvecklingen av Europas batteriindustri. Det är svårt att veta om dessa restriktioner bidragit till problemen för enskilda svenska batteriföretag som Northvolt. Det är dock inget tvivel om att Northvolt har ett stort och potentiellt skadligt beroende av Kina. Northvolt är exempelvis alltjämt beroende av att importera kinesiskt katodmaterial till sin fabrik i Skellefteå.

Import från Kina behöver inte vara dåligt utan kan gynna alla inblandade parter. Samtidigt måste Sverige arbeta aktivt för att undvika ett allt för stort importberoende från Kina inom strategiskt viktiga områden. Beslut för att minska skadliga beroenden av Kina fattas ofta på lokal nivå och därför är ett första steg att öka medvetenheten om potentiella risker.