Lugn, AI kommer inte att ta över ditt jobb

Samtalet vi hade med en vän som är utbildad ingenjör, hettade till: ”Det är väl lika bra att ni lägger ner ekonomutbildningen, i framtiden kommer ändå alla ekonomer ha ersatts av AI.” Han hade, med stor entusiasm, pratat om den nya intelligenta teknikens möjligheter, och vi kom in på frågan om hur sådan teknik kommer att påverka arbete i framtiden.

Hela krönikan som pdf Pdf, 5.4 MB.

Som involverade i Sveriges största och mest populära utbildningsämne räknat i antalet studenter – företagsekonomi – är det kanske inte konstigt att vi reagerade. Eftersom vi dessutom i DIGMA-gruppen, en forskargrupp på Mälardalens universitet, i många år forskat om digitaliseringens konsekvenser för arbete, höll vi verkligen inte med vår vän.

Idén att AI, artificiell intelligens, kommer att ta över våra jobb är inte ny. Människor har, genom historien, ställt samma fråga om all ny teknik. Hela poängen med att utveckla nya tekniska lösningar är ju att det arbete vi människor gör ska bli lättare, eller att vi ska slippa sådant arbete som är fysiskt tungt, men när man förstår att en maskin kan göra en del av ens arbete är det inte särskilt konstigt att man blir orolig.

Vår vän ingenjören menade att AI är annorlunda än annan icke-digital teknik. Och det stämmer – om man tittar på AI utifrån ett tekniskt perspektiv. Men för att förstå vilka konsekvenser AI kommer att ha på arbete räcker inte det. Man måste också förstå vad arbete är och hur det görs.

I dag är det vanligt att arbete ses som en serie uppgifter som utförs över tid. Först gör medarbetaren x, sedan y, osv. För att göra arbetsuppgift x krävs en viss typ av kunskap och material, och för att göra y krävs något annat. När man ser på arbete på det sättet kan man skapa listor över arbetsuppgifter, man kan skapa processkartor och man kan kartlägga vilka kompetenser och resurser som krävs för att genomföra enskilda uppgifter.

Men även om den här mekanistiska synen på arbete stämmer på en nivå, ser vi som forskar om vad folk faktiskt gör när de arbetar att arbete är MER än summan av de där listorna, eller mer än processkartan. Oavsett om vi talar om det arbete som utförs av en undersköterska, en journalist, en operatör i fabriken eller av oss som forskare inbegriper det arbete vi utför ett djupt kunnande som är specifikt för oss som människor. Vi har ett kunnande som vi använder när vi arbetar och som innebär att vi kan göra bedömningar och värderingar på ett sätt som AI inte kan.

När vi människor utför arbete är vi nämligen involverade i ett meningsskapande kring vad som händer omkring oss. I praktiken innebär det att vi hela tiden, utifrån den kunskap och erfarenhet vi har, fattar beslut om hur vi ska göra saker. Beslutsfattandet sker inte nödvändigtvis medvetet – ibland sitter kunnandet i kroppen på oss. Vi ’bara gör’. Men i den här processen finns också känslor och värderingar som gör arbete till det det är och som skapar värde. Undersköterskan som impulsivt klappar den äldre personen hon besöker på kinden gör det för att hen bryr sig; journalisten som noggrant väljer sina ord gör det för att hen har en känsla för vilka konsekvenser fel ord kan få; och operatören som lyssnar in hur det låter när stålet går igenom valsen gör det för att hen har lärt sig känna igen ’hur det ska låta’, och känner en stolthet i att använda det kunnandet för vara med och producera en produkt med hög kvalitét.

Inget av detta kunnande går helt att fånga i de algoritmer som AI består av.
AI är programmerad till att söka efter mönster och korrelationer och fattar beslut utifrån en analys av dessa i förhållande till den uppgift den programmerats till att utföra. Men AI kan inte själv visa empati, omdöme eller förståelse. För det krävs känslor, ställningstaganden och levda erfarenheter.

Så det enkla svaret på frågan ”kommer AI att ta våra jobb?” är alltså nej. AI kommer inte att ta våra jobb, för vi människor behövs. Att, rakt av, oreflekterat, ersätta människor med AI kan till och med vara förödande.

Men det betyder förstås inte att AI inte kommer att förändra våra arbeten. Precis som all annan teknik kan AI hjälpa oss och förbättra det arbete vi gör. Ekonomerna vi utbildar vid MDU kan, precis som andra, använda sig av AI för att till exempel bli mer effektiva och göra säkrare ekonomiska prognoser. Och det är bra.

Men effektivitet och träffsäkerhet är inte de enda värden som behövs när vi människor utför arbete. Våra ekonomer kommer, precis som alla andra människor i arbete, att fortsätta berika det arbete som utförs med sina känslor, värderingar och ställningstaganden.