Hur ska vi förstå skillnaden mellan generationerna?

Att generalisera om generationernas särarter kan vara riktigt roligt, som generation Y:s vurm för ankelstrumpor eller att medlemmar av generation Z verkar märkligt fästa vid sina vattenflaskor. Men generationsgeneraliseringar kan bli problematiska när bredare karaktärsdrag framställs som självklara sanningar, som om de vore åldersrelaterade naturlagar.

Hela krönikan som pdf Pdf, 4 MB.

Är du en boomer (född 1946-1964), handfallen när det gäller att hantera digital kommunikation, men ändå bekväm i din lägenhet eller villa inhandlad till reapris, långt före de senaste decenniernas bostadsrally?

Eller är du en generation X-slacker (1965-1980) som krånglar till varje konversation med lager på lager av ironi? Bättre då än en ängslig och övercurlad millennial (1981-1996), också känd som generation Y. Alla dessa tre generationer gör sig gärna lustiga över generation Z (1997-2012), som hjärntvättats sedan barnsben av smartphones och surfplattor, och kräver säkra rum och triggervarningar för att inte känna sig kränkta.

Sociologer är intresserade av generationernas olika karaktärer eftersom dessa säger något om hur stora samhälleliga förändringar påverkar livsstil och identitet. För att förstå generationernas särart sätter sociologer dem i deras sociala och historiska kontext.

Boomers var ekonomiskt framgångsrika inte för att de var särskilt egoistiska utan för att stora ekonomiska satsningar gjordes för att säkerställa freden och återhämtningen efter det att andra världskriget dödat mellan 3 och 4 procent av världens befolkning. Generation X hade fog för sin ironiska inställning på grund av den tidens politiska klimat, med Vietnamkriget och apartheidregimen i Sydafrika, liksom 80-talets råa kapitalism och överkonsumtion. Med det i minnet är det inte konstigt att föräldrarna till nästa generation, generation Y, var överbeskyddande. Men trots curling bidrog generation Y till att göra feminism, hbtq-rättigheter och antirasism till en del av det breda samtalet.

Att generation Z anses ha auktoritetsproblem är kanske också ett hälsotecken - deras krav på säkra rum har starka kopplingar till det maktmissbruk som avslöjades under #metoo. Dessutom har ingen generation före Z talat så öppet om psykisk ohälsa och neuropsykiatriska funktionsvariationer, vilket har varit ett viktigt steg bort från hämmande tabun. Deras mobilberoende kan dessutom hänföras till påtvingad internetundervisning och online-samvaro under covidpandemin.

Det blir mycket svårare att skratta åt varje generations egenheter när det blir tydligt att deras olika sätt att vara kan ses som verktyg för att stå ut med väpnade konflikter, orättvisor, ekonomiska kriser och förtryckande normer.

Ungdomsbarometern har i år försökt ge en bild av hur nästa generation, generation Alpha (2013-2025), kan karaktäriseras. Undersökningen, som varje år frågar 15 000 personer mellan 15 och 24 år om deras livsstil, värderingar och vanor, har i år identifierat ett tydligt skifte.

Dagens ungdomar sätter den egna ekonomin framför samhällsfrågor, omfamnar traditionella könsnormer och endast en minoritet vill uppfattas som öppna och toleranta. Medan bara 25 procent ser ljust på samhällets framtid är det 76 procent som ser positivt på den egna framtiden. Andelen som ser sig som miljövänner har sjunkit drastiskt, till endast 13 procent.

Hur kan vi förstå den här förändringen? Jacob Strandell, Ungdomsbarometerns forsknings- och utvecklingschef och doktor i sociologi, säger i sin analys att det handlar om att unga vänder sig [] till väletablerade, förutsägbara livsstilsmanualer när framtiden är osäker.

Det är inte märkligt att unga söker sig till trygga, etablerade relationsmönster med blodiga krig i Ukraina och Palestina, och världsledare som offrar avgörande politiska frågor till förmån för ansvarslös populism och självförhärligande personkult. Självklart fokuserar unga på att säkra sin egen ekonomi när arbetslösheten i januari uppgick till 8,9 procent, att jämföra med 7,8 procent första kvartalet 2009, ett år efter den värsta börskraschen sedan Wall Street 1929.

Lönen är en viktig faktor för den som ska välja utbildning.

Dessutom verkar politikerna ha gett upp försöken att stävja klimatkrisen - för en del nationalkonservativa europeiska politiker är det viktigare att skydda folk från Prideparaden än från en klimatkollaps. Mot den bakgrunden är det inget mysterium varför unga hoppas mer på sin privata utveckling än samhällets.

Mälardalens universitet har i år publicerat medianlöner för olika utbildningar tre år efter examen - en strategi som kanske tilltalar generation Alpha. Det är transparent och tydligt: lönen är en viktig faktor för den som ska välja utbildning. Men om ungas ekonomifokus i grunden handlar om oro för världsläget, då krävs fler strategier. Företagsekonomiska kurser om hur klimataktivism kan organiseras? Sociologiutbildningar med normkritiska perspektiv på sociala medier? Psykologikurser om klimatångest?

Universitetets roll är inte bara att rusta studenter för sin framtid - utan också att ge dem verktyg att värna samhällets.