Digital kompetens är avgörande för äldre i dagens Sverige

Att bli äldre i dagens Sverige är att möta en digitaliserad värld där tillgång till internet och digitala resurser blir avgörande för att hantera sin hälsa och sitt välbefinnande.

Hela krönikan som pdf Pdf, 4 MB.

Digitaliseringen av vården ökar tillgängligheten för många, men samtidigt riskerar de äldsta som inte använder teknik att bli uteslutna. Detta skapar en ojämlikhet i tillgången till vård och stöd, och är emot principerna om lika tillgänglighet för alla.

Med tanke på denna ojämlikhet är det viktigt att undersöka hur allmänhetens syn på digitala och tekniska hjälpmedel för äldre stämmer överens med de verkliga behoven och möjligheterna för användning inom äldreomsorgen. Därför frågade jag och mina forskarkollegor från Mälardalens universitet 1 000 svenskar mellan 18–84 år om deras syn på digitala och tekniska hjälpmedel inom äldreomsorgen.

För många äldre har tekniken kommit in sent i livet, vilket innebär att digitaliseringen kan leda till utanförskap. Digitala vårdmöten är inte alltid realistiska alternativ för de äldsta, som ofta föredrar mänsklig närvaro för att bryta sin ensamhet. Som min mormor Gerd, 90 år, uttryckte det: ”Människor behöver människor och det är viktigt att ha en mänsklig närvaro och umgänge, inte bara digitala lösningar. Äldre personer drömmer inte om digital tillsyn; de längtar efter mänsklig interaktion och närhet”. Det stämmer väldigt väl med svaren vi fick in från undersökningen, nämligen att 89 procent av svenskarna var positiva till personliga möten med vårdpersonal, ansikte mot ansikte.

Digitala och tekniska hjälpmedel kan vara en viktig del av äldreomsorgen, särskilt för yngre äldre som är mer bekanta med digital teknik, som till exempel sociala medier och bankID. Genom att integrera tekniska hjälpmedel kan äldre personer få hjälp att upprätthålla sin självständighet längre och känna sig tryggare i sina hemmiljöer. Ett exempel som 61 procent från vår undersökning var positiva till är läkemedelsautomater, som kan vara särskilt användbara för äldre personer. De erbjuder en praktisk och säker metod för att hantera medicinering och minskar risken för felaktig dosering. Genom att förenkla hanteringen av läkemedel kan sådana hjälpmedel öka de äldres autonomi.

För att dessa tekniska hjälpmedel ska användas på effektiva och etiska sätt krävs att vi omvärderar synen på digitala verktyg och deras funktion i äldreomsorgen. Det är viktigt utifrån vår undersökning där endast 11 procent svarade att de trodde att det kommer få hjälp av digitala eller tekniska hjälpmedel inom äldreomsorg. Tekniken bör inte bara ses som en lösning på äldreomsorgens problem utan som ett komplement.

En stor utmaningarna är att säkerställa att tekniken är tillgänglig och användarvänlig för alla äldre, oavsett digital kompetens eller ekonomiska förutsättningar. Därför krävs investeringar i digital kompetensutveckling och stöd för att säkerställa att de äldre kan dra nytta av existerande tekniska hjälpmedel, utan att förlora den mänskliga dimensionen i äldreomsorgen. Vårdpersonalen måste fortsätta att vara närvarande och lyhörda för de äldres behov och önskemål, även när tekniska hjälpmedel används.

Genom att lyssna på äldre personers behov och preferenser kan vi forma en äldreomsorg som är både tekniskt avancerad och mänskligt hanterbar.

Tekniken kan förbättra livskvaliteten och öka de äldres självständighet i dag och i morgon, men endast om den används på ett sätt som respekterar varje individs värdighet och autonomi. Precis som min mormor också sa ”Så länge man har huvudet med sig ska man få bestämma över sig själv”.

I en framtid där tekniken spelar en allt större roll inom äldreomsorgen är det viktigt att vi inte glömmer bort att de äldres välbefinnande och behov alltid måste vara i fokus. Därför behöver forskningen framåt fokusera på att utveckla tekniska och digitala stöd som äldre känner sig hjälpta av, inte utsatta för.