Pedagogisk meritering

Meriterad lärare

Följande kriterier ska uppfyllas för att en lärare ska anses vara meriterad.

• Läraren har en bred undervisningserfarenhet.

Pedagogisk skicklighet kan bara utvecklas genom en betydande mängd övning, beprövad erfarenhet och förankring i pedagogisk teori. För detta krävs tid. När det gäller undervisningens omfattning finns des en tradition att räkna antalet undervisningstimmar eller lektorstimmar. Mängden undervisning är dock inget säkert mått på pedagogisk skicklighet, även om den ofta kan ge en fingervisning. Hur mycket tid som krävs är dock svårt att sätt ett mått på, varför vi avstått från att göra det här.

Undervisningserfarenhet kan delvis beskrivas genom tillämpning av flera olika undervisningsmetoder. Den kan även beskrivas med en specifik, fördjupad och utvecklad undervisningsstrategi som ställs i relation till lärarens erfarenheter av andra undervisningsformer. Undervisningserfarenheten bör i första hand vara hämtad från högskolan och baseras på undervisning på grund-, avancerad och/eller forskarnivå. Även uppsats- och forskarhandledning faller in under begreppet undervisningserfarenhet. I vissa fall finns strukturella begränsningar som gör att en lärare bara haft möjlighet att undervisa på en av nivåerna. Sådana (eller liknande) strukturella begränsningar ska tas hänsyn till och inte hindra en positiv bedömning. Beakta att flera generella förmågor anses kunna utvecklas oavsett vilken skolform och nivå undervisningserfarenheterna inhämtats från.

Eftersom det finns ramfaktorer som ibland begränsar lärares möjligheter till att variera sin undervisning (med avseende på t ex undervisningsformer, kursnivå, ämnesbredd, möjlighet till undervisningstimmar) är det viktigt att ta hänsyn till den kontext läraren befinner sig i.

• Läraren stödjer studenternas lärande genom att utveckla sig själv och sin undervisning på ett medvetet och reflekterande sätt.

Läraren har ett uppdrag att verka för studenternas lärande och utveckla sin undervisning och måste därför också själv utvecklas i en egen lärprocess.

Utveckling av undervisningen och stöd för studenternas lärande kan visas genom olika former av pedagogiskt arbete. Oavsett typ av läraranställning förväntas läraren förhålla sig till och uppdatera sin undervisning i relation till (1) högskolepedagogisk teori och forskning, (2) vetenskapliga framsteg inom undervisningsämnet samt (3) intern och extern verksamhet som på olika sätt påverkar den utbildning man är involverad i. Exempel på intern verksamhet kan vara utveckling av kurser/program, examinationsformer, undervisningsformer eller ämnesöverskridande samarbeten. Extern verksamhet kan exempelvis vara samarbete med arbetslivet, kontakt med övningsskolor, vårdinrättningar och näringsliv.

• Läraren beskriver och problematiserar sin undervisningspraktik i relation till beprövad erfarenhet och pedagogisk teori.

Den sökande ska ha en väl utvecklad pedagogisk förmåga och egen reflektion kring pedagogiska/didaktiska frågeställningar. I normalfallet innefattar detta bl.a. att den sökande har visat god förmåga att planera och genomföra undervisning på grund- och/eller forskarutbildningsnivå. Det krävs att läraren redovisar åtminstone någon teoretisk bakgrund som har relevans för sitt resonemang och sin förståelse inom det aktuella området. De teoretiska kunskaperna och tillämpningen av dessa, bör kunna artikuleras efter genomgången högskolepedagogisk utbildning. Nivån på de teoretiska kunskaperna förväntas alltså ligga på minst 10 veckors högskolepedagogisk utbildning eller motsvarande.

• Läraren bedriver ett internt samverkansarbete för högskolepedagogisk utveckling

En väl fungerande lärare måste samverka och interagera på en rad olika nivåer inom universitetet. Kravet på samverkan gäller alla nivåer - från studenter och kollegor, till administratörer och ledning. Vissa lärare har tjänster som kan vara mer utåtriktade än andra, till exempel kliniska adjunkter på vårdutbildningarna och VFU-samordnare på lärarutbildningarna. Andra har på grund av olika ramfaktorer begränsade eller utökade möjligheter att samverka utåt i organisationen. Beakta därför kriteriets grundtanke ­ en väl fungerande lärare som på ett självklart sätt samverkar när det behövs, när det är aktuellt. Möjligen kan det anses det vara självklart att läraren fungerar och samverkar på lämpligt sätt i organisationen. Kriteriet anses dock behövas för att synliggöra denna ofta outtalade förväntan, så att rätt lärare meriteras.

Excellent lärare

• Läraren uppfyller kriterierna för Meriterad lärare

Nivån excellent lärare bygger på nivån meriterad lärare. Detta innebär att samtliga kriterier för nivån meriterad lärare måste vara uppfyllda samtidigt som kriterierna för excellent lärare är det. Det ska finnas en tydlig utveckling och progression mellan de båda meriteringsnivåerna. Meningen är att kriterierna för excellent lärare ska fånga upp detta.

• Läraren stödjer studenternas lärande genom att undersöka och systematiskt utveckla den egna pedagogiska praktiken, genom praktisk tillämpning och teoretisk reflektion

Kriteriet åsyftar pedagogiskt utvecklingsarbete där fokus är att skapa så goda betingelser som möjligt för studenternas lärande. Högskolepedagogisk teori och praktik integreras för att utveckla bästa möjliga undervisning. Stora krav (i jämförelse med den meriterade nivån) ställs bland annat på teoretisk förankring, systematik och strategisk utveckling mot specifika och uttalade mål. Det finns även krav på dokumentation – se nästa kriterium.

• Läraren har ett vetenskapligt förhållningssätt till sin utbildningspraktik och dokumenterar och kommunicerar sina högskolepedagogiska kunskaper

Kriteriet syftar på lärarens akademiska lärarskap – ett undersökande, utvecklande och vetenskapliga förhållningsätt med avseende på den egna praktiken (motsvarar det engelska begreppet Scholarship of teaching and learning). Läraren har högskolepedagogisk och ämnesdidaktisk kunskap, både erfarenhetsbaserad och teoretisk, som görs offentlig och tillgänglig för andra. Teori och praktik integreras och analyseras på ett medvetet och reflekterande sätt och kunskapen kommuniceras och sprids medvetet. Det finns inga exakta krav på hur spridningen ska ske, men till exempel skrifter, olika typer av rapporter, konferensbidrag och artiklar i nationella och/eller internationella tidskrifter motsvarar förväntningarna på kvalitet och dokumentation.

• Läraren bedriver ett externt samverkansarbete för högskolepedagogisk utveckling

Samverkan antas ha en stor betydelse för kunskapsutbyte och spridning av resultat. För att uppnå så stor spridning som möjligt ses gärna olika former av samverkan med andra ämnesområden, högskolor och/eller omgivande samhället. Lärarens arbete och excellenta kunskaper inom utbildning och undervisning ska komma ämnesområdet, institutionen och/eller universitetet till nytta, så att det kan leda till (eller redan har lett till) pedagogisk utveckling. Det är inte omfattningen på olika samverkansprojekt som är avgörande – utan kvaliteten, förhållningssättet och spridningen.

1. Min pedagogiska grundsyn

Den pedagogiska grundsynen representeras av de värderingar, uppfattningar och erfarenheter som ligger till grund för ditt arbete som lärare. Grundsynen är avgörande för hur du bemöter dina studenter och du förväntas därför beskriva vilka utgångspunkter, mål och ramar som påverkar din lärargärning. Hur ser du på kunskap, utbildning och kunskapsutveckling? Hur uppfattar du utbildningens relation till det omgivande samhället och hur reflekterar du över aspekter som till exempel jämställdhet, genus och likabehandling i undervisningssammanhang?

Var noga med att i hela ditt dokument synliggöra, gärna med konkreta exempel, hur den pedagogiska grundsynen avspeglar sig i ditt lärararbete så att meritportföljen förmedlar en logisk och pedagogisk helhet.

Referera gärna till relevant litteratur som stödjer din pedagogiska grundsyn.

2. Hur jag arbetar med studenternas lärutveckling

Studenternas lärutveckling kan beskrivas som att de utvecklar en förmåga att lära och erfara, planera och ta ansvar för sin utbildning, göra självständiga och kritiska bedömningar, självständigt urskilja, formulera och lösa problem samt söka information och kommunicera med olika medier. Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, även utveckla förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, följa kunskapsutvecklingen och utbyta kunskaper med personer utan specialkunskaper inom området . På så sätt ges studenterna en beredskap att möta förändringar i samhället och det kommande arbetslivet.

Genom att skildra ett urval av pedagogiska erfarenheter och reflektera över konkreta undervisningssituationer kan du visa hur du stödjer utvecklingen av studentens förmågor och hur målsättningarna i högskolelagen uppnås. Som underlag för din reflektion kan du göra ett urval av de pedagogiska erfarenheterna och verifiera dem med konkreta exempel från till exempel kursutvärderingar , förändringsarbete utifrån kursutvärderingar, studiehandledningar, läraktiviteter och/eller examinationer. Visa med några få ingående exempel hur du arbetar och tänker i din pedagogiska gärning, med svar på frågorna vad, hur, varför och med vilket resultat i samklang med din egen pedagogiska grundsyn.

Det bör i texten tydligt framgå hur du aktiverar studenterna till eget lärande och hur du väcker studenternas engagemang och intresse för det aktuella ämnet. Beskriv gärna hur du strukturerar och organiserar kunskapsmassan i olika kurser och hur kommunikationen med studenterna ser ut. Visa på din variation, bredd och kreativitet i undervisningssammanhang och hur du genom egen reflektion utvecklar undervisningen.

Om möjligt knyter du din beskrivning av undervisningen till pedagogiska modeller och aktuella teorier kring lärandet.

3. Hur jag arbetar med min egen lärutveckling

Din egen lärutveckling handlar om hur du planerar och tar ansvar för din professionella utveckling som lärare eller handledare inom grund-/forskarutbildning. Genom att reflektera över dina erfarenheter kan du säkert peka ut eventuella utvecklingsbehov och sätta upp framtida mål.

Vilka faktorer har påverkat din förmåga att strukturera och organisera undervisningen i olika kurser? Hur vill du utveckla den egna lärarrollen och vad krävs för att du vid behov ska kunna förnya din undervisning? Beskriv gärna hur du utvecklat din lärarroll och hur du vill möta framtidens krav på universitetets lärare. Du kan till exempel kommentera förändringar i tänkandet som kan kopplas till kursutvärderingar, tidsanda, egen mognad eller forskning på området.

Det är viktigt att även din egen utveckling beskrivs i samklang med den pedagogiska grundsynen, gärna med stöd från konkreta exempel, litteratur och forskning.

4. Hur jag bidrar till den organisatoriska utvecklingen

En pedagogiskt skicklig lärare medverkar till den organisatoriska kunskaps- och lärutvecklingen vid det egna lärosätet men har kanske även externa kontakter med det omgivande samhället. Läraren utvecklar visioner, bygger upp strategier, kommunicerar utbildning och undervisning, motiverar, inspirerar samt stödjer initiativ till samverkan och förändring . Detta kan ske genom att dela erfarenheter, lyfta frågor och vitalisera den pedagogiska debatten inom kurser, program och fakulteter.

Hur samverkar du med andra lärare i din strävan att utveckla både din egen och andras undervisning? Publicerar du ditt pedagogiska arbete i form av till exempel rapporter, föredrag, konferensbidrag eller seminariearbeten? Är du kanske nyskapande i någon pedagogisk fråga och/eller i utvecklingen av kurser, program och handledningsstrategier? I så fall bidrar du säkert till universitetets organisatoriska lärutveckling och bör med dessa frågor som utgångspunkt redogöra för ditt arbete och dina reflektioner.​​

Övriga fack – för dina bilagor

I den pedagogiska meritportföljens huvudtext hänvisas till dokumentationen i portföljens övriga fack. De olika facken används för att systematisera och styrka den verksamhet/process som beskrivs i huvudfacket genom att bifoga olika typer av intyg och dokumentation i form av bilagor och består av mer kvantitativa meriter.

Du behöver inte alltid utnyttja alla dokument som samlas i portföljen. Det kan vara aktuellt att utesluta vissa fack eller punkter, men du bör sträva efter en så allsidig pedagogisk meritering som möjligt. För att minska mängden dokument rekommenderas du att göra ett kvalitativt urval av dokumenten. Upprätta en lista på de övriga dokumenten under respektive fack. De listade dokumenten ska kunna visas upp på anmodan. Kom ihåg att det är du själv som avgör vad som är en merit.

Facken används för dokumentation av:

A. Undervisningsinsatser
B. Pedagogisk utbildning
C. Utvecklingsarbete och forskning om utbildning
D. Utveckling av läromedel och undervisningsmedier
E. Erfarenhet av utbildningsplanering och utbildningsadministration
F. Populärvetenskapligt arbete
G. Övrigt

Innehållet i facken ska kunna ge underlag för bedömning utan hänvisningar till ytterligare dokument eller webbsidor, även om sådana naturligtvis kan nämnas för fördjupad läsning.

Fack A: Undervisningsinsatser​

Under denna flik redogör du för mer kvantitativa data från din undervisning. Hur ser dina undervisningsinsatser och erfarenheter ut? Hur uppfattas undervisningsinsatserna av studenterna eller andra utomstående,? Ta gärna hjälp av nedanstående exempel för att kunna göra en så heltäckande redovisning som möjligt.

• Studenters kursvärderingar
• Dokumenterade förändringar utifrån kursutvärderingar
• Dokumentation från undervisningsplanering
• Handledning inom grundutbildning och forskarutbildning
• Pedagogiska utmärkelser
• Utlåtande från prefekt eller studierektor
• Undervisningserfarenheternas omfattning
• Undervisningserfarenheternas bredd (variation, olika nivåer, olika målgrupper, olika ämnen)

Undervisningsresultaten som beskrivits i huvudfacket styrks till exempel genom att bifoga sammanställningar av kursutvärderingar, statistik på studentgenomströmning, dokumenterade förändringar utifrån till exempel kursutvärderingar eller andra erfarenheter. Bifoga gärna utmärkelser, utlåtanden och tjänstgöringsbetyg från prefekt eller studierektor från berörd institution eller andra intyg som styrker din sammanställning.

Fack B: Pedagogisk utbildning

Pedagogisk utbildning och vetenskaplig utbildning i undervisningsämnet är naturligtvis alltid meriterande. Här redovisar du dina formella pedagogiska och ämnesmässiga utbildningar som är relevanta för meriteringen, se nedanstående exempel:

• Utbildning i högskolepedagogik
• Lärarutbildning
• Akademisk utbildning med pedagogisk relevans
• Annan utbildning med pedagogisk relevans
• Akademisk utbildning i undervisningsämnet/ämnena

Exempel på dokumentation är kursintyg, betyg, utbildningsbevis samt rapporter och uppsatser som framställts i samband med pedagogisk utbildning.

Fack C: Utvecklingsarbete och forskning om utbildning

Här dokumenterar du din utveckling och/eller forskning inom det pedagogiska området, till exempel deltagande på studieresor eller konferenser med pedagogiskt syfte. Flera exempel på utvecklingsarbete och forskning om utbildning är:

• Kurs- och programutveckling
• Försöksverksamhet och utvecklingsprojekt
• Studieresor
• Pedagogiska konferenser
• Pedagogiska och didaktiska rapporter
• (Forsknings)artiklar
• Internationella/nationella/interna/externa uppdrag som har anknytning till utbildningsfrågor
• Deltagande i nationellt eller internationellt lärarutbyte

Dokumentationen kan bestå av projektbeskrivningar, erhållna projektmedel, kursplaner, ansökningar om ekonomiska kursutvecklingsmedel, intyg, konferensprogram, rapporter, artiklar publicerade i olika tidskrifter, anslagsbeslut och omdömen från referenspersoner. Var noga med att dokumentationen beskriver både typ av arbete, omfattning och grad av självständighet.

Fack D: Utveckling av läromedel och undervisningsmedier

Har du utvecklat läromedel eller andra former av undervisningsmedier? Då samlar du dessa meriter i detta fack. Exempel på läromedel och undervisningsmedier är:

• Läroböcker, kompendier, kursmaterial, självstudiematerial
• Laborationsinstruktioner
• Nätbaserade kurser
• Film, video- och ljudproduktion, åskådnings- och träningsmaterial

Bifoga som dokumentation till exempel ett urval av läromedel av olika karaktär, en länk till en kurshemsida, en CD-skiva med aktuellt material eller yttranden så som recensioner och intyg.

Fack E: Erfarenhet av utbildningsplanering och administration

Erfarenheterna från utbildningsplanering och/eller undervisningsadministration beskrivs i den pedagogiska meritportföljens huvudfack. Här redovisar du dokumenten som belyser och intygar en utveckling och administration av utbildningar, så som:

• Uppdrag som studierektor eller motsvarande, ledningsgruppsverksamhet, studievägledare, kursansvarig och liknande.
• Självständigt ansvar: ledning, planering, genomförande av högskolepedagogiska utvecklingsprojekt.
• Utvärderingar och utredningar, till exempel programutvärderingar och genomströmningsstudier.
• Nämnd- eller andra typer av förtroendeuppdrag.

Exempel på dokumentation är utbildningsplaner och intyg som styrker det du tidigare beskrivit i huvudfacket, förordnanden, utredningar, rapporter, skrivelser. Se till att din dokumentation även beskriver arbetsuppgifter, omfattning och tidpunkter.

Fack F: Populärvetenskapligt arbete

Universitetet har som uppdrag att nå ut till allmänheten och informera om sin verksamhet. Detta kan ske genom populärvetenskaplig information som framförs lättfattligt och enkelt och inte riktar sig direkt till fackmän. Har du varit med och arbetat med sådana uppdrag dokumenterar du detta här.

Exempel på populärvetenskapligt arbete kan vara presentationer, information, beskrivningar eller artiklar i olika former av tidskrifter.

Som dokumentation tjänar bland annat intyg, yttranden, rapporter och artiklar publicerade i dagspress eller populärvetenskapliga tidskrifter.

Fack G: Övrigt

I detta fack redovisas olika typer av aktivt deltagande i den pedagogiska debatten som inte passar in under något annat fack, till exempel:

• Uppdrag utanför universitetet
• Förtroendeuppdrag
• Kontakter/samarbete med studerandeorganisationer
• Mentorskap
• Samverkan med det omgivande samhället