Program och abstracts

Anna Ambrose och Sofia Ågren, Södertörns högskola

Studien undersöker universitetslärares undervisningspraktiker och behov av stöd för ett breddat deltagande vid ett mindre svenskt lärosäte. Genom en kombination av enkätundersökning och fokusgruppsintervjuer analyseras hur lärare kan skapa en mer inkluderande lärmiljö. Tidigare forskning identifierar en rad utmaningar kring genomströmningen av studenter (se ex. Andersson, Andersson Chronholm et al. 2012; Burke 2012; Burke 2015; Katerevich and Aruguete 2017) samt att befintliga strukturer inom högre utbildning kan riskera att bidra till att studenter exkluderas (Burke et al. 2016). Våra prelimära resultat indikerar att lärares habitus (Bourdieu 1977) påverkar deras syn på vikten av att arbeta med inkluderande undervisning. En reflektion över det egna habitus framstår som betydande för att öka medvetenheten om normer och förgivet taganden. Vidare tycks ett erkännande och uppvärderande av studenters tidigare erfarenheter vara viktigt för en mer inkluderande lärmiljö. Ett erkännande som kan innebära vissa utmaningar i praktiken då vissa kapitalformer (Bourdieu 1984) värderas högre inom högre utbildning. Lärarna beskriver universitetsmiljön som ett fält (Bourdieu 1993) inom vilket de måste navigera och hantera motstånd från kollegor och institutionella strukturer. En medvetenhet om ett subtilt symboliskt våld (Bourdieu 1984) framträder i form av språkbruk och undervisningsmetoder som kan riskera att marginalisera vissa studentgrupper. De fortsatta analyserna syftar till att närmare belysa de komplexa sociala processer som påverkar universitetslärares arbete med inkludering med en förhoppning att slutsatsen så småningom kan bidra till mer rättvisa och inkluderande undervisningspraktiker.

Referenser

Andersson, S., et al. (2012). Avhopp och genomströmning: Hur ser det ut och vad kan man göra? I Gunnlaugsson, G. (red.) Universitetspedagogisk utveckling och kvalitet- i praktiken. Uppsala, Uppsala universitet: 127-146.

Bourdieu, P. (1977). Outline of a Theory of Practice. Cambridge University Press

Bourdieu, P. (1984). Distinction: A Social Critique of the Judgement of Taste. Harvard University Press

Bourdieu, P. (1983). The Field of Cultural Production. Columbia University Press

Burke, P. J. (2012). The right to higher education beyond widening participation. Milton Park, Oxon, Routledge.

Burke, P. J. (2015). Re/imagining higher education pedagogies: gender, emotion and difference. Teaching in Higher Education 20(4): 388-401.

Burke, P. J., et al. (2016). Changing Pedagogical Spaces In Higher Education: diversity, inequalities and misrecognition. . London, Routledge. .

Katerevich, A. V., & Aruguete, M. S. (2017). Recognizing Challenges and Predicting Success in First-Generation University Students. Journal of STEM Education: Innovations and Research

Sara Andersson, Lunds universitet

Jag föreslår härmed en paperpresentation med syfte att belysa den potential som berättelsebaserad professionsutbildning har att synliggöra och erkänna studenters erfarenhetsbaserade kunskap. Ett sådant synliggörande och erkännande är tätt förbundet med inkludering genom att bakgrunder och erfarenheter som annars ofta betraktas som belastande i stället kan lyftas fram som en tillgång, professionellt sett för den enskilde och pedagogiskt sett i utbildningssammanhanget.

Med berättelsebaserad professionsutbildning avses här läraktiviteter på professionsprogram som bygger på att läsa och diskutera, alternativt skriva och diskutera, berättelser. Dessa kan vara av fiktiv eller (själv)biografisk typ: det väsentliga är att de erbjuder möjlighet att erfara miljöer, situationer och händelseförlopp genom en fokalisator, d.v.s. en ’karaktär’ genom vars sinnliga erfarenheter och kognito-emotionella förståelse berättelsen kanaliseras.

Det finns en rik tanketradition på detta område inom professions- och vuxenutbildning. Den litteratur som finns behandlar bl.a. förhållandet mellan skönlitterärt läsande/skrivande och egen erfarenhet, mellan livsberättelse, identitet och självbestämmande, mellan erfarenhet och professionell kompetens, och mellan empatisk och analytisk läsning/framställning av egna och andras berättelser och professionell kompetens.

Jag vill jag konkretisera hur den pedagogiska potential som teoretiseras i denna litteratur kan ta sig uttryck genom att kort redogöra för ett par exempel från min egen undervisning och forskning. Ett sådant exempel hämtas från en kurs i kreativt skrivande för lärare och lärarkandidater på sista etappen av sin utbildning och ett annat från ett kursmoment i vilket socionomstudenter fick utgå från självbiografisk litteratur för att enskilt och i grupp reflektera kring den egna livserfarenhetens professionella relevans och påverkan.

Presentationen avslutas med några reflektioner om betydelsen av denna typ av erkännande under utbildningen för personer som själva ska verka för social hållbarhet i sin professionella roll, men också om begränsningarna i att arbeta med denna typ av pedagogik.

Referenser

Bernhardsson, K., Lundin, I. & Stenbeck, E. (2021). Litteratur & Läkekonst: Nio seminarier i medicinsk humaniora. Makadam förlag.

Gunnarsson, M. (Red.) (2019). Att utforska praktisk kunskap: Undersökande, prövande och avtäckande metoder. Södertörn Studies in Practical Knowledge #10.

Jarvis, C. & Gouthro, P. (2019). Professional Education with Fiction Media: Imagination for Engagement and Empathy in Learning. Palgrave Macmillan.

Rosenblatt, L.M. (2002). Litteraturläsning som utforskning och upptäcktsresa. Studentlitteratur.

Lawrence, Randee L. (2012). Transformative Learning Through Artistic Expression. I The Handbook of Transformative Learning (red. E. Taylor & P. Cranton). Jossey-Bass.

Jenny Antonsson och Daniel Jakobsson, Högskolan Väst

Vi vill presentera en högskoleförberedande kurs Introduktion till högskolestudier (ITH 101) som syftar till att främja inkludering och social hållbarhet inom högre utbildning. Kursen är utformad för att ge studenter från olika bakgrunder en grund för akademiska studier och att stärka deras självförtroende och färdigheter. Genom att integrera perspektiv på bildning, utbildning, hållbar utveckling och akademiskt självförtroende strävar kursen efter att skapa en inkluderande lärmiljö som stödjer studenternas akademiska och personliga utveckling.

Inkludering och social hållbarhet är centrala teman inom högre utbildning. Kursen bidrar till dessa mål genom att erbjuda en strukturerad och stödjande inlärningsmiljö för studenter från olika bakgrunder i Dalsland. Kursen är ett exempel på hur lärosäten kan arbeta för att bredda rekryteringen och deltagandet i högre utbildning.

Kursen omfattar 15 högskolepoäng och är uppdelad i fem delkurser som täcker olika aspekter av högskolestudier: olika perspektiv på bildning och studiestrategier, perspektivtagande och läsning, grundläggande hållbarhet och skrivande fördjupning, analys och reflektion och kritiskt tänkande. Varje delkurs är utformad för att ge studenterna de nödvändiga verktygen för att lyckas i sina akademiska studier och att utveckla en djupare förståelse för hållbar utveckling och dess betydelse inom utbildningskontexten. I kursen används en kombination av föreläsningar, seminarier och självständiga studier för att engagera studenterna och främja aktivt lärande. Seminarierna kräver att studenterna lämnar in seminariebiljetter som förberedelse, vilket säkerställer att de är förberedda och kan bidra konstruktivt till diskussionerna.

Vår utvärdering under kursens gång samt i slutet visar att studenter som genomgår kursen utvecklar en starkare känsla av akademiskt självförtroende och en djupare förståelse för hållbar utveckling.

Kursen Introduktion till högskolestudier är ett exempel på hur högre utbildning kan arbeta för att främja inkludering och social hållbarhet. Genom att erbjuda en strukturerad och stöttande inlärningsmiljö kan kursen bidra till att bredda rekryteringen och deltagandet i högre utbildning och därmed skapa en mer rättvis och hållbar framtid.

Referenser

Davidsson & Andersson (2022) Studieframgång och en känsla av tillhörighet i Inkluderande högre utbildning: breddad rekrytering, breddat deltagande och studentaktivt lärande

Gee, James Paul (2015). Social Linguistics and Literacies. Ideology in discourses.Fifth edition. Oxfordshire:Routledge

Holmberg (2020) Högre utbildning och hållbar omställning – En reflektion över studenternas roll i Högre utbildning.

Ivanič, Roz (2004). Discourses of writing and learning to write. In Language and education, Vol. 18(3). P. 220-245. Universitets- och högskolerådet (2016). Kan excellens uppnås i homogena studentgruper?

https://www.uhr.se/globalassets/_uhr.se/publikationer/2016/uhr-kan-excellens-uppnas-i-homogena-studentgrupper.pdf

Anette Atencio, Camilla Larsson och Sara Landerdahl Stridsberg, Mälardalens universitet

En informationskompetent person kan lokalisera, värdera och använda information, och därmed fatta välgrundade beslut. Det bidrar till en rättvis och hållbar framtid. Hur kan vi undervisande bibliotekarier vid Mälardalens universitetsbibliotek lägga grunden till att våra studenter kan göra detta?

Vi har ett pågående utvecklingsarbete som grundar sig i en skrivelse vilken vi har formulerat utifrån vårt lärosätes vision, ”att vara ett progressivt och samverkande universitet där vi tillsammans formar en hållbar framtid”. I skrivelsen beskrivs sex aspekter av informationskompetens som relateras till de olika delarna av visionen: nyfikenhet, innovationsförmåga, kritiskt tänkande, livslångt lärande, samverkan och hållbarhet.

Till visionen har vi också knutit forskning och internationella ramverk för informationskompetens. Ett exempel är ramverket från Association of College and Research Libraries, ACRL. Det exemplifierar hur undervisning i informationskompetens kan utformas i samarbete mellan bibliotek och akademi (ACRL, 2016). Vidare beskrivs i Högskolelagen (1992) att alla studenter ska utveckla förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå.

Den här skrivelsen ligger nu till grund för vår integrerade undervisning. Våra undervisningspaket inom färdigheterna Söka, Läsa, Värdera och Referera bokas av undervisande lärare inom ramen för ordinarie kurser. Utvecklingsarbetet är påbörjat relativt nyligen och kommer att utvärderas. Vår grundtanke är: om alla studenter på alla våra program genom dessa insatser får samma grundläggande och likvärdiga informationskompetens bidrar det till att de i sin tur kan verka för en mer rättvis och hållbar framtid.

Bibliotek och dess arbete har bäring på flera av FN:s hållbarhetsmål (Cyr & Connaway, 2020). En förhoppning är dock att skrivelsen på sikt inte bara ska vara universitetsbibliotekets, utan att den ska lyftas fram och slutligen antas av hela lärosätet. Det skulle leda till att vi tillsammans kan arbeta ännu mer för visionen, för studenterna, för framtiden.

Referenser

Association of College and Research Libraries (ACRL). (2016). Framework for Information Literacy for Higher Education. https://www.ala.org/acrl/sites/ala.org.acrl/files/content/issues/infolit/framework1.pdf

Cyr, C., & Connaway, L. S. (2020). Libraries and the UN Sustainable Development Goals: The past, present, and future. Proceedings of the Association for Information Science and Technology, 57(1), e237. https://asistdl.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/pra2.237

Högskolelagen (SFS 1992:1434). Utbildningsdepartementet. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434

Cecilia de Bernardi, Linköpings universitet

När jag fick diagnosen som vuxen tog jag det svåra beslutet att ta en skarp vändning i min karriär för att fokusera på ett av mina mest kära intressen: pedagogisk utveckling.

Medan jag navigerar min nya karriärväg möts jag ständigt av mina begränsningar. Saker som är naturliga för många, känns extremt svåra för mig. Forskning visar att personer med uppmärksamhetsstörning upplever begränsningar som anställda, eftersom uppgifter i allt högre grad är beroende av sociala färdigheter och högre kognitiva processer (Coetzer, 2016). Dessutom uppvisar personer inom autismspektrumet beteenden i sociala sammanhang som upplevs som utanför normen. Ett exempel är att verka arg (Bury et al., 2021). Eftersom jag upplever dessa svårigheter är det inte alltid lätt att prata med andra om sina begränsningar. Personer inom autismspektrumet har visat sig avslöja sin diagnos på grund av negativa upplevelser (Romualdez et al., 2021). Anledningen till att jag berättade öppet för personer utanför min arbetsplats var för att ge ett exempel på de svårigheter som kan upplevas i läraryrket. Detta var dock inte utan mycket självtvivel och upplevd otillräcklighet.

Detta har inspirerat mig att fokusera på att hitta nya och kreativa sätt att vara mer inkluderande. Att vara pedagogisk utvecklare innebär många sociala kontakter. Det är bra för oss att träffa andra, både på plats och online för att utbyta våra färdigheter. Sedan undervisar vi också. Kan vi då vara bra pedagogiska utvecklare samtidigt som vi upplever vissa begränsningar? Jag tror att det är möjligt om man tänker på sociala aktiviteter på ett annorlunda sätt. Samma kvalitet kan levereras med små förändringar. Jag kommer att presentera mitt arbete med design och planering av sociala aktiviteter med fokus på några praktiska såväl som teoretiska överväganden kring undervisning och pedagogisk utveckling.

Referenser

Bury, S. M., Flower, R. L., Zulla, R., Nicholas, D. B., & Hedley, D. (2021). Workplace Social Challenges Experienced by Employees on the Autism Spectrum: An International Exploratory Study Examining Employee and Supervisor Perspectives. Journal of Autism and Developmental Disorders, 51(5), 1614–1627. ERIC.

Coetzer, G. H. (2016). Researching Autism Spectrum Disorder in the Workplace: Lessons Learned from Researching the Relationship between Adult Attention Deficit Disorder and Organizational Behavior. Journal of Business and Management, 22(1), 39–70. https://doi.org/10.1504/JBM.2016.141235

Romualdez, A. M., Heasman, B., Walker, Z., Davies, J., & Remington, A. (2021). “People Might Understand Me Better”: Diagnostic Disclosure Experiences of Autistic Individuals in the Workplace. Autism in Adulthood, 3(2), 157–167. https://doi.org/10.1089/aut.2020.0063

Linda Dahlberg, Lunds universitet

Den här presentationen syftar till att ge en inblick i hur SI-PASS, ett program för peer learning, kan bidra till social inkludering och hållbarhet inom högre utbildning. SI-PASS (Supplemental Instruction - Peer Assisted Study Sessions) är en internationellt väletablerad modell för kollaborativt lärande som har använts på mer än 1500 lärosäten i nästan 30 länder sedan 1970-talet (Martin, 2008). Ursprungligen utvecklades modellen för att öka genomströmningen bland studenter, särskilt de som var nya inom högre utbildning (Martin, 2008). Studier visar att SI-PASS inte bara förbättrar genomströmning och studieresultat (Dawson et al., 2014; Malm et al., 2015), utan även främjar utvecklingen av generella färdigheter som kritiskt tänkande, problemlösning och samarbetsförmåga (Malm et al., 2017). Dessa färdigheter bidrar till studenternas möjligheter att kunna delta i framtida studier, arbete och i samhället i stort, vilket kan sägas bidra till långsiktig social hållbarhet och inkludering.

Presentationen kommer att ge en överblick över SI-PASS-modellens grundpelare och de fyra nyckelaktörerna inom modellen (European Centre for SI-PASS, 2018). Vidare kommer data från en utvärdering (Malm et al., 2023) att presenteras för att belysa hur SI-PASS upplevs bidra till studenternas förståelse av kursinnehåll och utvecklingen av generella färdigheter. Genom att fokusera på hur SI-PASS ger möjlighet för studenterna att utveckla förmågor som kritiskt tänkande, förmåga att framföra sina åsikter, aktivt lyssnande, samarbete och problemlösning, kommer presentationen att visa på modellens potential att skapa social inkludering och hållbarhet inom och bortom högre utbildning.

Referenser

Dawson, P., van der Meer, J., Skalicky, J. & Cowley, K. (2014). On the Effectiveness of Supplemental Instruction: A Systematic Review of Supplemental Instruction and Peer-Assisted Study Sessions Literature between 2001 and 2010. Review of Educational Research 84 (4), 609–639. https://doi.org/10.3102/0034654314540007.

European Centre for SI-PASS. (2018). Supervisor Training Manual for SI-PASS. Lund University

Malm, J., Bryngfors, L. & Mörner, L-L. (2015). The potential of supplemental instruction in engineering education: creating additional peer-guided learning opportunities in difficult compulsory courses for first-year students. European Journal of Engineering Education, 41(5), 548–561. https://doi.org/10.1080/03043797.2015.1107872

Malm, J., Holmer, A., Bryngfors, L., Mörner, L.-L., Augustinsson, A., Bangura Arvidsson, M., Davidson, M., Fredriksson, J., Gagnemo Persson, R., Hellmark, T., Hillman, M., Honoré, P., Iten, S., Kruzela, P., Ouattara, L., Persson, S., Rosendahl, S., Rosenlind, I., Tapani, C., ... Åström, I. (2017). UTVÄRDERING AV SI-VERKSAMHETEN VID LUNDS UNIVERSITET 2016/17. Lunds universitet, Media-Tryck.

Malm, J., Dahlberg, L., Mörner, L-L., Honoré, P., Rosendahl, S., Holmer, A., Johansson, N., Lethin, C., Stenkula, K., Augustinsson, A., Gagnemo Persson, R., Gårdling, J., Wingren, U., Elvén Eriksson, H. & Spannel Brnelic, C. (2023). Utvärdering av SI-verksamheten vid Lunds universitet 2022/23. Europeiskt Centrum för SI-PASS. https://www.si-pass.lu.se/sites/si-pass.lu.se/files/2023-12/Utv%C3%A4rderingsrapport%20SI_LU_22_23_webb.pdf

Martin D. (2008). Foreword. Australian Journal of Peer Learning. Vol 1 (1). Available at: http://ro.uow.edu.au/ajpl/vol1/iss1/2

Pernilla Fröjdh, Pernilla Tejera och Lotta Wogensen , Malmö universitet

Mau Reads är bokcirklar och författarsamtal för studenter och arrangeras av biblioteket och Kultursamverkan vid Malmö universitet. Fokus är det rekreativa läsandet och mötet mellan studenter.

I bokcirklarna träffas studenter och samtalar utifrån en skönlitterär bok. Bokcirklarna leds av bibliotekspersonal i ett frivilligt, prestationsfritt och lustfyllt sammanhang. Mau Reads är läsfrämjande, relationsskapande och en viktig del av bibliotekets funktion som social infrastruktur.

Akademisk litteracitet inbegriper bland annat förmågan att läsa, förstå och kunna bearbeta texter av olika genrer. Läsförståelse är, enligt PISA (2019), att förstå, använda, utvärdera, reflektera över och engagera sig i texter för att uppnå mål, utveckla kunskap och delta i samhället. Att utvecklas som läsande människa är en livslång process, men många studenter saknar en god läsvana och kämpar med läsning av akademiska texter. Här tror vi att skönlitteratur kan överbrygga ett läsmotstånd. Det finns positiva samband mellan en stabil läsvana och akademisk framgång (Camargo-Rojas 2024) och forskning har även visat att elever som läser skönlitteratur presterar signifikant bättre i lästest än de som läser andra typer av texter (Jerrim & Moss 2017).

Mau Reads vill skapa en välkomnande atmosfär där alla fritt kan dela sina tankar och åsikter. Vi ser att Mau Reads främjar det engagemang som är en del av läsförståelsen och grunden för ett aktivt deltagande i ett demokratiskt samhälle. Studenterna uttrycker att bokcirklarna främjar en tillhörighetskänsla på universitet. Mau Reads blir på så sätt ett verktyg för att stärka läspraktik, akademisk litteracitet och social tillhörighet.

I det empatiska utforskande som kan uppstå när man läser skönlitteratur får studenterna en fördjupad förståelse för olika samhällsfrågor och livsvillkor. Vår förhoppning är att bokcirklarna genom dess möten mellan studenter från olika utbildningar och bakgrunder, kan bidra till att främja social hållbarhet och stärka gemenskapen och samarbetet inom och mellan olika grupper i samhället.

Referenser

Camargo-Rojas, L. (2024). Recreational reading promotion and academic libraries mission. A systematic review. Ocnos. Revista de estudios sobre lectura, 23(1). https://doi.org/10.18239/ocnos_2024.23.1.388

OECD (2019), PISA 2018 Assessment and Analytical Framework, PISA, OECD Publishing, Paris.

https://doi.org/10.1787/b25efab8-en

Jerrim, John and Moss, Gemma (2019). “The Link between Fiction and Teenagers’ Reading Skills: International Evidence from the OECD PISA Study”, British Educational Research Journal, 45(1), s. 181–200. doi:10.1002/berj.3498

Sofia Grunér, Uppsala universitet

Frågor som rör tillgänglighet inom högre utbildning är en ständigt aktuell fråga utifrån allt från breddad rekrytering till högre genomströmning och inkludering. Det finns dock en osäkerhet hos många universitetslärare om hur tillgänglig utbildning kan uppnås, exempelvis gällande hur studenter med funktionsnedsättning kan bemötas vilket bland annat Eriksson Gustavsson och Holme (2009) belyser i en fokusgruppsstudie med lärare på Linköpings universitet. Larsson (2019) visar i en enkätstudie från Göteborgs universitet att endast hälften av de tillfrågade lärarna kände till de stödfunktioner som finns för studenter med funktionsnedsättning och att mindre än hälften upplevde sig ha de pedagogiska verktyg eller förutsättningar som krävs för att undervisa tillgängligt. Melander (2020) visar i en intervjustudie med universitetslärare att viljan att tillgängliggöra undervisningen är stor men att kunskapsutvecklingen ofta får stå tillbaka för mer forskningsrelaterad verksamhet. Det finns alltså ett behov av en kunskapsutveckling rörande tillgänglig undervisning samtidigt som möjligheten till detta ofta är en utmaning för universitetslärare. Podcast som format för pedagogisk utveckling utifrån detta läge lyfts bland annat av Pickus (2022) som både uppskattat och användbart, då formatet möjliggör lyssning utifrån egenvalda tillfällen.

I ljuset av detta startades podcasten Röster om tillgänglighet i juni 2024. Podcasten drivs av Sofia Grunér, pedagogisk utvecklare vid Enheten för universitetspedagogik vid Uppsala universitet och innehåller i dagsläget ett tiotal avsnitt där bland annat studenter med olika funktionsnedsättningar, lärare som arbetar med tillgänglig undervisning samt personer som arbetar på universitetets olika stödenheter får ge röst åt de utmaningar och möjligheter som tillgänglig undervisning inom högre utbildning kan innebära. Syftet med detta bidrag är att sprida information om podcasten, att i kunskapsutvecklande syfte belysa framträdande teman från samtalen, samt att skapa engagemang i frågor som rör tillgänglighet inom högre utbildning.

Referenser

Eriksson Gustavsson, A. & Holme, L. (2009). Att göra olika lika. Universitetslärares uppfattningar om och erfarenheter av funktionshindrade studenter. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, LiU-PEK-R-254

Larsson, C. (2016). Högre utbildning och inkluderande undervisning ”Studenten kan bidra med något eget – något viktigt”. En kartläggning av inkluderande undervisning vid Göteborgs universitet. Göteborg: Göteborgs universitet.

Melander, S. (2020). Att göra högre studier tillgängliga – ett lärarperspektiv. Högre utbildning, 10(2), 37-49.

Pickus, K. (2022). Podcasting as professional development. International Journal for

Academic Development, 27(4), 348–349. https://doi.org/10.1080/1360144X.2022.2161214

Jonna Hollén, student, Mälardalens universitet

Eftervåld, som innefattar de långvariga psykologiska, psykosociala och strukturella konsekvenserna av våldspräglade relationer, utgör ett dolt hinder för social mobilitet och hållbar utveckling. Det påverkar individers möjlighet att tillgodogöra sig högre utbildning, vilket i sin tur är centralt för att bryta generationsöverskridande utsatthet (Ehrensaft et al., 2003; Meinck et al., 2023). Syftet med denna studie är att analysera eftervåldets effekter på utbildning med stöd av Bronfenbrenners ekologiska modell och teorier från utvecklingspsykologi, analytisk psykologi, salutogent biopsykosociala perspektiv, posttraumatisk tillväxt (PTG), traumateori och sociokulturell teori.

Studien använder en systematisk analys av de fyra nivåerna i Bronfenbrenners ekologiska modell. På mikronivån belyses kognitiva och emotionella hinder kopplade till trauma med hjälp av Piagets teori om tankescheman, salutogent biopsykosociala teorier om individens utveckling, posttraumatisk tillväxt och Jungs komplexteori (Tedeschi & Calhoun, 1996; Skoog Waller, 2020; Jung, 1921). Mesonivån undersöks genom intersektionella teorier, salutogent biopsykosociala perspektiv och traumateori som framhäver institutionella brister och otillräckligt stöd för våldsutsatta studenter (Freud, 1920; O'Doherty, Sleath & Carter, 2024). Exonivån analyserar lokalsamhällets strukturer och deras bristande resurser med stöd av salutogent biopsykosociala teorier om resiliens och sociokulturell teori (Meinck et al., 2023; Vygotsky, 1978). På makronivån granskas utbildningssystemets oförmåga att utnyttja de unika nyckelkompetenser som våldsutsatta individer utvecklar, såsom resiliens, emotionell intelligens och komplex problemlösning – vilka är ovärderliga för akademisk och samhällelig utveckling (Meinck et al., 2023; Skoog Waller, 2020; Thomas, 2012; Jung, 1939).

På mikronivå framkommer att PTSD och ångest kraftigt försämrar utbildningsmöjligheter (Meinck et al., 2023). Mesonivån visar hur brister i lärosätenas stödstrukturer förstärker exkludering (O'Doherty et al., 2024). Exonivån identifierar att lokalsamhällets bristande resurser hämmar social mobilitet, medan makronivån avslöjar att utbildningssystemet misslyckas med att främja våldsutsattas potential, vilket underminerar samhällelig och akademisk utveckling (Thomas, 2012).

För att bryta generationsöverskridande utsatthet och främja social hållbarhet föreslår studien trauma-informerad pedagogik, flexibla stödstrukturer och intersektionella ramverk som stärker utbildningsmöjligheterna för våldsutsatta.

Referenser

Björklund, E., Magnusson, LO, & Fernström, I. (2023). Lärares perspektiv på breddat deltagande i högre utbildning: Mångfald, omsorg och merarbete. Högre utbildning. https://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:1756888

Dalsgaard, L. (2023). Ett skifte inom högre utbildning i Sverige under Covid-19-pandemin. [Examensarbete: Magisterexamen]. Research portal. chrome-extension://efaidnbmnnnibpcajpcglclefindmkaj/https://researchportal.hkr.se/files/50075584/Ett_skifte_inom_ho_gre_utbildning_i_Sverige_under_Covid_19_pandemin_Skiftets_innebo_rd_fo_r_campus_och_distansstudenters_syn_pa_utbildningen_och_betydelsen_av_self_efficacy.pdf

Fraser, N. (2013). Feminismens förmögenhet: Från statsstyrd kapitalism till nyliberal kris. Verso. https://books.google.com/books?hl=sv&lr=&id=TOhOEAAAAQBAJ

Moulier-Boutang, Y. (2011). Kognitiv kapitalism. Polity Press. https://books.google.com/books?hl=sv&lr=&id=myWqF31_ImkC

von Thiele Schwarz, U., Hansson, A., & Markström, U. (2024). Erfarenhet Vetenskap Kunskap: För den kritiskt tänkande socionomen. Natur & Kultur.

Kristoffer Holmquist, Lunds universitet.

Studentunderlaget i Sverige är på god väg mot att spegla samhällets mångfald i stort. Ett breddat deltagande i högre utbildning förutsätter dock explicit undervisning om akademins normer och praktiker (Wingate 2015). Alltjämt är universitetslärare grindvakter (Eklund Heinonen & Nyroos 2023) och avgör vem och vad som kan anses höra hemma i den akademiska miljön och inte. Språket är den viktigaste framgångsfaktorn under skolgången och förblir det i högre utbildning, vilket ställer särskilda krav på studenter som talar svenska som andraspråk (Staaf 2015). Studenter med utländsk bakgrund läser i hög grad professionsutbildningar och är emellanåt i majoritet (UKÄ 2024) men mer forskning behövs om universitetslärares syn på såväl andraspråksutveckling som fackspråkliga kompetenser.

Exakt vad studenter behöver leva upp till präglas av lärares ämnesspecifika diskurser som artikuleras i såväl kursmaterial som kollegiala samtal. I en av mina delstudier ger jag en bild av diskurser som artikuleras i samtal mellan lärare om undervisning av ett breddat studentunderlag och påvisar vilka språkliga attityder och ideologier som formar förväntningar på och förgivettaganden om studenter. I min pilotstudie har jag genomfört en fokusgruppsintervju med universitetslärare i socialt arbete. Samtalet har undersökts med verktyg för kritisk diskursanalys (Idevall Hagren & Westberg 2024). I mitt material framträder att lärarna upplever sig sakna såväl resurser som kompetenser att dels undervisa explicit i sina ämnesspråk, dels möta andraspråkstalare där de befinner sig i sin utveckling. Dessutom uttrycks attityder till vad lärare kan förväntas göra och på vilka sätt studenter med olika bakgrunder bör vara förmögna att ta ansvar för sin utveckling själva. Sammantaget leder såväl institutionella ramar som ideologiska föreställningar till att utbildningen saknar helhetsgrepp om studenters språkutveckling, vilket riskerar att leda till att högre utbildning upprätthåller och förstärker sociala skiljelinjer och bidrar till etniskt och språkligt utanförskap. Hållbarhetsaspekten berörs dessutom av ineffektiv resursanvändning och risk för minskat förtroende för högre utbildnings integrationsuppdrag.

Referenser

Eklund Heinonen, M. and Nyroos, L. (2023) ‘Respons i fokus. Lärares normer och attityder till andraspråksdrag i studenttexter’, Högre utbildning, 13(3). Available at: https://doi.org/10.23865/hu.v13.3864.

Idevall Hagren, K. and Westberg, G. (2024) Kritisk diskursanalys. Studentlitteratur.

Staaf, P. (2015) Som man frågar får man svar – Andraspråksstudenter möter lärares krav i hemtentor. Malmö universitet.

UKÄ (2024) Universitet och högskolor - årsrapport 2024. Available at: https://www.uka.se/download/18.52d65a4c1900c4ad8efde/1718773126556/UK%C3%84%20%C3%A5rsrapport%202024.pdf (Accessed: 20 June 2024).

Wingate, U. (2015). Academic Literacy and Student Diversity: The Case for Inclusive Practice. Multilingual Matters.

Magnus Hoppe, Mälardalens universitet

This paper highlights insights from our anthology project published in February 2025, which is focused on inclusion and diversity in academia but not particularly on sustainability and education. It might still be an interesting reference point for discussion at the conference.

Academic misfitting is a multifaceted experience often felt by those on the academic path. It involves navigating the journey from outsider to insider, continuously adapting to fit various academic roles. Misfitting arises from the clash between personal aspirations and the realities of academia, making it a deeply personal and circumstantial experience.

Our anthology explores personal stories of growth, change, and the pursuit of inclusivity within academia. It questions the existence of a singular, tangible academic "inside" and highlights the social construction of academia. Misfitting reveals insights into how academia can improve, embracing deep diversity and reflecting on its ideals.

Academia is often idealised as a bastion of free thought and democratic ideals. However, the reality includes politics, financial constraints, and administrative challenges. Academia faces pressure from traditional insider norms and external political and managerial influences. This dual pressure can create misfits but also signifies the persistence of academic ideals. Misfitting can be a sign of resistance and adherence to these ideals. Understanding the true nature of academia holds the potential to create one's own academic space.

The anthology celebrates diverse expressions and the human side of academia. It argues for the inclusion of alternative expressions and the importance of human values in academic work. Misfitting, ultimately, is about staying true to one's values and aspirations, contributing to a more inclusive and humane academia.

References

Czarniawska, B. (2008). Humiliation: A standard organizational product? Critical Perspectives on Accounting, 19(7), 1034-1053.

Foucault, M. (1973). The Order of Things: An Archaeology of the Human Sciences. 1966. New York: Vintage, 32-50.

Foucault, M. (2019). Power: the essential works of Michel Foucault 1954-1984: Penguin UK.

Hoppe, M., Siegert, S., Temiz, S., Seifan, F., & Hasselgren, A. (2023). Academic misfits. In S. Robinson, A. Bristow, & O. Ratle (Eds.), Doing Academic Careers Differently - Portraits of Academic Life (pp. 196-204). Routledge. https://doi.org/https://www.taylorfrancis.com/chapters/edit/10.4324/9781003267553-32

Hoppe, Magnus; Hasselgren, Anton; Seifan, Fatemeh; Siegert, Steffi, and Temiz, Serdar (2025). Academic Misfits – Questioned Belongings in Higher Education. Routledge. https://doi.org/10.4324/9781003387961

Pernilla Hultberg, Göteborgs universitet och Maria Nylén, Umeå universitet

Vi blir äldre, vi förväntas arbeta längre och det blir allt vanligare att man byter bana under ett långt yrkesliv. Detta avspeglar sig i lärosätenas utbildningsutbud som även riktar sig till personer med erfarenhet från yrkesliv, andra studier och från ”livet” i stort. Satsningen på omställningsstudiestödet är ett exempel på detta, som syftar till att stärka arbetstagares ställning på arbetsmarknaden genom att vidareutbilda sig, inom sitt yrke eller inom ett helt annat. Vi har också en stor grupp människor som kommer till Sverige med olika bakgrund, vilka behöver komplettera utbildning och komma in på arbetsmarknaden.

Ett långt, hållbart arbetsliv ställer också krav på lärosätena att erbjuda ett mer flexibelt och inkluderande utbildningsutbud. Det är här validering kommer in.

Under presentationen kommer sambanden mellan validering, breddad rekrytering och ett livslångt lärande att presenteras, liksom individens rättigheter - för att bli behörig till en utbildning och för att tillgodoräkna sig tidigare lärande.

Vi kommer att presentera validering som ett verktyg, för vidareutbildning, omskolning och kompetensförsörjning. Vi kommer att presentera lagstiftning, rekommendationer och hur dessa tillämpas, ibland olika, på lärosätena.

Med detta seminarium vill vi öka kunskapen om validering och dess möjligheter. Vi kommer att exemplifiera olika situationer där validering kan vara aktuellt, visa på likheter och skillnader i lärosätenas arbetssätt samt diskutera varför det är så svårt att göra lika.

Referenser

Valideringsdelegationens slutbetänkande: "Validering - för kompetensförsörjning och livslångt lärande" SOU 2019:69
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2020/01/sou-201969/

Valideringsförordningen:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/valideringsforordning-20221549_sfs-2022-1549/

Omställningsstudiestöd:

https://www.csn.se/bidrag-och-lan/omstallningsstudiestod.html

Högskoleförordningen:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskoleforordning-1993100_sfs-1993-100/#K6

Rekommendation för arbetet med att validera reell kompetens för tillträde till högskoleutbildning, SUHF
https://suhf.se/app/uploads/2023/03/SUHF-rekommendation-2023_2-om-validering-av-reell-kompetens-for-tilltrade.pdf

Europeiska rådets rekommendation om validering av icke-formellt och informellt lärande,
https://pjp-eu.coe.int/en/web/youth-partnership/european-policy-developments/-/asset_publisher/n1K0ZPKppk5X/content/council-recommendation-on-the-validation-of-non-formal-and-informal-learning

Europeiska rådets rekommendation om validering av icke-formellt och informellt lärande, Cedefop
https://www.cedefop.europa.eu/en/projects/validation-non-formal-and-informal-learning

Pia Häggblom , Maria Asklund och Jennie Roos, Högskolan Kristianstad

Den breddade rekryteringen är en möjlighet och en utmaning (Brommesson,

Nordmark och Ödalen, 2024). Konceptet Universal Design for Learning (UDL; CAST, 2024) har lyfts fram som en möjlig strategi för att öka tillgängligheten och flexibiliteten i lärmiljöer, med tillämpning främst inriktad på just undervisning.

Quirke & McCarthy (2020) lyfter fram idén att utbilda och stödja inte bara lärare utan även administrativ personal i att förstå och implementera UDL (CAST, 2024), för att skapa studiemiljöer präglade av inkludering, hållbarhet och bildning.

Under 2024 genomförde Mary Quirke vid Trinity College i Dublin, en UDL-kurs för studie- och karriärvägledare med målet att förankra UDL-strategier nationellt inom studie- och karriärvägledning vid högre utbildning. Något vi tog del av vid ett Erasmus+, utbyte (2024, Trinity College Dublin, Irland)

Med inspiration från Quirkes arbete och avhandling, There has to be more than one way: How the learning experience of people with disabilities can inform career guidance (2024) och Quirkes nationella UDL-kurs för studie- och karriärvägledare påbörjades under våren 2025 på Högskolan Kristianstad ett utvecklingsprojekt med målet att på ett svenskt lärosäte använda UDL inom fler yrkeskategorier än inom den undervisande sektorn (Quirke, 2024; Quirke & McCarthy, 2020; Quirke, Mc Guckin & McCarthy, 2024).

Målet har varit att genom samverkan mellan samordnare för riktat pedagogiskt stöd och studie- och karriärvägledare och workshops om UDL implementera kunskap om funktionsnedsättning och principer för UDL för att skapa än mer inkluderande vägledningsprocesser för alla studenter.

Vid ett rundabordssamtal vill vi delge våra resultat hittills och dela erfarenheter, insikter och perspektiv mellan flera yrkesgrupper inom akademien om hur UDL kan användas för att ytterligare främja inkluderande lärmiljöer. Problem som adresseras är övergång från teori till praktik, hållbarheten i implementeringen och eventuell attitydförändring (Quirke, Mc Guckin & McCarthy, 2024).

Referenser

CAST (2024). Universal Design for Learning Guidelines version 3.0. Hämtad från https://udlguidelines.cast.org

Brommesson, D., Nordmark, S., & Ödalen, J. (2024). Massuniversitetets utmaningar för kvaliteten på högre utbildning. SNS Förlag. https://doi.org/10.1234/567890

Quirke, M. C. (2024). There has to be more than one way: How the learning experience of people with disabilities can inform career guidance [Doktorsavhandling, Trinity College Dublin]. Trinity's Access to Research Archive.

Quirke, M., Mc Guckin, C., & McCarthy, P. (2024). Adopting a UDL Attitude within Academia: Understanding and Practicing Inclusion Across Higher Education. Routledge, Taylor & Francis Group. https://doi.org/10.4324/9781003137672

Quirke, M., & McCarthy, P. (2020). A Conceptual Framework of Universal Design for Learning (UDL) for the Irish Further Education and Training Sector. Where Inclusion is Everybody’s Business. SOLAS. https://www.solas.ie/f/70398/x/70f9ce9dc6/a-conceptual-framework-of-universaldesign-for-learning-for-the-irish-fet-sector.pdf

Marta Koc-Januchta, Linköpings universitet

Science centers som erbjuder möjligheter till informellt lärande för allmänheten har potential att vara inkluderande platser för alla människor. Utmaningar som historiska och samhälleliga fördomar och ojämlikheter utgör dock hinder för att uppnå verklig inkludering (Feinstein, 2017).

En ministudie undersökte science center besökares interaktion med ett digitalt system utformat för att presentera statistik om den svenska befolkningen. En grupp på 20 personer, av olika ålder, kön och erfarenhet av digitala verktyg utförde fem uppgifter av ökande komplexitet. Deras interaktioner loggades, och efteråt fyllde de i en enkät med frågor om deras kognitiva engagemang (Rotgans & Schmidt, 2011), användarnöjdhet (Lewis et al., 2013) och attitydinlärning (Watson et al., 2018).

Vi fann att kvinnor (M = 4,02; SD = 0,60) i högre grad än män (M = 3,39; SD = 0,80) kände att systemet kunde förändra deras uppfattningar om den svenska befolkningens samansättning, t(18) = -2,00; p = 0,061. Dessutom var yngre deltagare mer nöjda med interaktionen med systemet (M = 5,77; SD = 1,08) än äldre deltagare (M = 4,67; SD = 0,79), t(18) = 2,56; p = 0,020. Yngre deltagare använde också systemet annorlunda än de äldre, till exempel genom att skapa färre datavisualiseringar (M = 2,55; SD = 0,47) än äldre användare (M = 3,09; SD = 0,67), t(18) = 2,12; p = 0,048. Dessutom korrelerade erfarenhet av digitala verktyg positivt med kognitivt engagemang, inspiration och användartillfredsställelse (r ≥ 0,51; p < 0,05). Resultaten, även om de baseras på ett mycket litet urval, tyder på att interaktion med systemet inte var lika givande för alla besökare och gynnade yngre och mer erfarna användare. Det finns ett behov av att ytterligare undersöka faktorer som är avgörande för att öka jämlikhet och inkludering på science centers.

Referenser

Feinstein, N. W. (2017). Equity and the meaning of science learning: A defining challenge for science museums. Science Education, 101(4).

Lewis, J. R., Utesch, B. S., & Maher, D. E. (2015). Measuring perceived usability: The SUS, UMUX-LITE, and AltUsability. International Journal of Human-Computer

Interaction, 31(8), 496-505.

Rotgans, J. I., & Schmidt, H. G. (2011). Cognitive engagement in the problem-based learning classroom.Advances in health sciences education, 16, 465-479.

Watson, S. L., Watson, W. R., & Tay, L. (2018). The development and validation of the Attitudinal Learning Inventory (ALI): A measure of attitudinal learning and instruction. Educational Technology Research and Development, 66, 1601-1617.

Ingrid Lennartsson Hokkanen och Alexis Engström, Mittuniversitetet

Akademisk litteracitet är en nyckelkompetens för att kunna studera i högre utbildning. För att lyckas med sina studier behöver studenter kunna läsa och skriva enligt de förväntningar som finns inom enskilda ämnens specifika skriftkulturer.

Lärosäten tillhandahåller olika resurser för att stödja studenters litteracitetsutveckling, vanligenkompletterande skrivundervisning genom generiska kurser samt språk- och studieverkstäder. Det mest inkluderande tillvägagångssättet anses vara ämnesintegrerat skrivande, där arbetet med akademiskt litteracitet är situerat i ämneskontexten och blir en del av både undervisning och kunskapsutveckling (Edlund m.fl., 2024; Flash, 2021; Hakim & Wingate, 2024; Jacobs, 2005; Macnaught et al., 2022;). Genom att ämnesmiljöerna tar ansvar för akademisk litteracitet erbjuds samtliga studenter stöttning, inte bara de som är i behov av särskilt stöd. Trots att det finns flera studier som förordar ämnesintegrerat skrivande, är det fortfarande ovanligt att lärosäten systematiskt arbetar på detta sätt. Ett undantag är det högskolepedagogiska projektet Skrivlyftet vid Mittuniversitet där pedagogiska utvecklare och skrivdidaktiker gemensamt arbetar med att stötta ämnesintegrerat skrivande.

Skrivlyftet inleddes med en pilot och projektfas (2017–2023). Lärarlag deltog i tio skrivdidaktiska verkstäder där de med stöd av teori, forskning och praktiska exempel utforskade den egna undervisningspraktiken för att därefter utveckla och stärka läsande och skrivande i ämnet. Projektfasen var välfinansierad och alla deltagande lärare fick 100 timmar. Från 2025 integreras Skrivlyftet i den ordinarie verksamheten där skrivdidaktiskt stöd erbjuds till programmiljöer/ämnesmiljöer för att utarbeta, implementera och underhålla en plan för ämnesintegrerat skrivande (jfr writing-enriched curriculum Flash 2021, s.17 ff.). Skrivlyftsplanenutgör ett viktigt verktyg för att identifiera och utvärdera mål och visioner om utveckling av akademisk litteracitet för de aktuella utbildningarna. Utifrån arbetet med skrivlyftsplanen utformas workshoppar där skrivdidaktiker stödjer ämnesmiljöerna i arbetet med identifierade utvecklingsområden.

Under Include vill vi dela erfarenheter från Skrivlyftet och diskutera möjligheter och utmaningar i att systematiskt stödja utveckling av det ämnesintegrerade skrivandet för social hållbarhet.

Referenser

Edlund, A.-C., Engström, A., Lennartson-Hokkanen, I., & Westman, M. (Eds.). (2024). Skrivlyftet vid Mittuniversitetet - akademisk litteracitet i praktiken. Hämtad från https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-52398

Flash, P. (2021). Writing-enriched curriculum. A model for aking and ustaining change. I: Chris Anson & Pamela Flash (red.), Writing Enriched Curricula. Models of Faculty-Driven and Departmental Transformation. The WAC Clearinghouse: University Press of Colorado.

Hakim, A. & Wingate, U., (2024). Collaborative approaches to embedding academic literacy instruction in the curriculum: examples from UK universities. Studies in Higher Education. DOI: 10.1080/03075079.2024.2397695

Jacobs, C. (2005). On being an insider on the outside: new spaces for integrating academic literacies. Teaching in Higher Education, 10(4), 475– 487. https://doi.org/10.1080/13562510500239091

Macnaught, L., Bassett, M., van der Ham, V., Milne, J., & Jenkin, C. (2022). Sustainable embedded academic literacy development: the gradual handover of literacy teaching. Teaching in Higher Education, 1–19. doi:10.1 080/13562517.2022.2048369

Ulrika Lundh Snis och Hanne Smidt Södergård, Högskolan Väst

Konkurrensen om framstående forskare ökar. Sverige har en betydande utmaning i att rekrytera och behålla forskare. För att möta denna utmaning behöver högre utbildning utveckla bättre sätt att engagera fler studenter, som speglar bredden i det svenska samhället. Dessutom blir idén om att bättre integrera högre utbildning med forskning allt viktigare i europeisk politik, där EHEA[1] och Bolognaprocessen arbetar kontinuerligt med policyfrågan.

Hur kan vertikalt integrerade projektmodellen (VIP) kombineras med arbetsintegrerat lärande (AIL) för att främja breddat deltagande i forskning och forskarutbildning? Bidraget kommer att handla om Högskolan Västs (HV) innovativa utbildningsmodell VIP4WIL, som kombinerar det amerikanska VIP-konceptet med Högskolan Västs profil kring AIL.

Modellen syftar till att öka inkludering och mångfald inom forskning genom att bryta traditionella utbildningsstrukturer som kan begränsa tillgången för underrepresenterade grupper. VIP4WIL erbjuder studenter att delta i pågående forskning som forskare, vilket möjliggör praktisk lärande parallellt med traditionell utbildning. Alla studenter kan ansöka så länge det finns en ömsesidig förståelse av engagemang och intresse. Ambitionen är att VIP4WIL också kan påverka studenters attityder och perspektiv på forskarutbilding och forskning. Data från Georgia Tech visar att studenter som deltar i VIP-kurser är mer benägna att fortsätta med forskarutbildning. Presentationens syfte är att diskutera möjligheter för vidareutveckling av det internationella VIP-konceptet i en svensk kontext med kursmoduler samt att belysa hur HV implementerar konceptet i ett arbetsintegrerat lärande-format.

Under hösten 2024 och våren 2025 har första kursomgång av VIP4WIL initierats vid Högskolan Väst med fem forskningsprojekt och 30 studenter, där kurserna består av fyra moduler, vardera om 7,5 hp, och bygger på erfarenhets- och praktikbaserad pedagogik genom mentor-lärlingskap och peer-to-peer lärande mellan forskare och studenter. Lärdomar kring konceptets genomförande, dess utmaningar och möjligheter, kommer presenteras i sessionen.

Referenser

Billet (2024). Constituting integration in work-integrated education and learning. Studies in Continuing Education, 1–18.

Ferns, Rowe & Zegwaard (2021). Advances in Research, Theory and Practice in Work-Integrated Learning: Enhancing Employability for a Sustainable Future.

Sonnenberg-Klein, J., Edward J Coyle, Randal T Abler (2018), The Collaborative Network for Engineering and Computing Diversity Conference, Diversity and student persistence in the vertically integrated project (vip) course sequence, Conference CoNECD.

Sunnemark, L., Sunnemark, F., Dahlquist, K., Gahnström, E., Assmo, P., & Piper, L. (2023). Bridging theory and practice through Work-Integrated Learning (WIL): critical perspectives on the conceptualisations of WIL at a university in Sweden. Critical Studies in Education, 65(4), 403–420.

Joakim Malm/Dahlberg, Lunds universitet

I rundabordssamtalet kommer vi titta närmare på fristående kamratlärandeprogram i högre utbildning och potentialen i dessa att få nya studenter snabbt känner sig inkluderade i en akademisk miljö, få studiekamrater och träna en uppsättning av färdigheter (lagarbete, kommunikation, kritiskt tänkande mm) att nyttja i högre utbildning och i framtida yrkesliv. I den inledande presentationen kommer vi ge exempel på ett specifikt kamratlärandeprogram, Samverkansinlärning – SI, som en startpunkt för diskussion kring potentialen i dessa för att främja social och akademisk inkludering. SI är en internationellt väletablerad lärandemodell som praktiseras på flera lärosäten i Sverige. Vi kommer att börja med att titta närmare på hur SI kan främja både kort- och långsiktigt lärande, skapa ett nätverk av studiekamrater, höja studenternas självkänsla samt utveckla generella färdigheter såsom kommunikation, samarbete, problemlösning, kritiskt tänkande samt aktiva studiestrategier. Dessa observationer kommer ha sin grund i ett flertal utvärderings- och forskningsstudier, se exempelvis Malm et al. 2012, Malm et al. 2018 och Malm et al. 2023. Baserat på detta samt de deltagandes egna erfarenheter kommer vi diskutera närmare potentialen i fristående kamratlärandeprogram i att få nya studenter att snabbt känna tillhörighet i högre utbildning samt att utveckla allmänna, sociala och akademiska färdigheter som kan hjälpa studenterna både under studietiden samt efterkommande arbetsliv.

Referenser

Malm, J., Bryngfors, L., & Mörner, L. L. (2012). Supplemental instruction for improving first year results in engineering studies. Studies in Higher education, 37(6), 655-666.

Malm, J., Bryngfors, L., & Fredriksson, J. (2018). Impact of Supplemental Instruction on dropout and graduation rates: an example from 5-year engineering programs. Journal of Peer Learning, 11(1).

Malm, J., Mörner, L. L., Dahlberg, L., Holmer, A., Johansson, N. E., Eriksson, H. E., ... & Brnelic, C. S. (2023). Utvärdering av SI-verksamheten vid Lunds universitet 2022/23. Lund University.

Nina Nikku, Linköpings universitet

Breddad rekrytering inom högre utbildning innebär ett större antal studenter med olika bakgrund. Förvärvet av akademisk litteracitet, som omfattar viktiga praktiker som att förstå förväntningar, formulera svar och engagera sig i kritiskt tänkande och problematisering, kan utgöra betydande hinder för både deltagande och framgångsrikt slutförande av studier. Ett grundläggande mål inom akademiskt lärarskap är att underlätta alla studenters möjlighet till lärande och utveckling.

Som följd av samarbetet mellan den högskolepedagogiska enheten Didacticum och stödenheter som möter studenter vid Linköpings universitet har ett kritiskt dilemma identifierats angående formuleringar och tydlighet i skriftliga instruktioner för lärandeaktiviteter och examinerande uppgifter. Erfarenheter indikerar att studenter kan uppleva svårigheter att tolka dessa skriftliga riktlinjer för både lärandeaktiviteter och bedömningsuppgifter.

I ett empiriskt grundat projekt undersöks dels tillgängligheten i skriftliga instruktioner som rör studenternas lärandeaktiviteter och examinationsuppgifter men även universitetslärares didaktiska strategier. Det primära målet är att identifiera specifika behov och potentiella förbättringsvägar men även att avtäcka praktiker och bakomliggande strategier hos universitetslärare. Den metod som används bygger på engagemang av kritiska vänner - betrodda och erfarna kollegor som ger konstruktiv feedback och ställer kritiska frågor om professionella praktiker, särskilt i relation till utformningen och tydligheten av skriftliga instruktioner.

Resultaten av denna studie belyser de komplexiteter som är inneboende i språkformulering och den strukturella utformningen av lärandeaktiviteter, samt de dilemman och utmaningar som är förknippade med att främja studenternas självständighet och kreativitet. Resultaten analyseras vidare genom de teoretiska ramarna akademisk litteracitet och konstruktiv anpassning.

Referenser

Biggs, J., Tang, C., Kennedy, G. (2022) Teaching for Quality Learning at University. Open University Press. McGraw Hill.

Bjernhager, L. (2023) Akademisk litteracitet I en ny kunskapsvärld, i Stigmar, M. (red) Inkluderande högre utbildning. Breddad rekrytering, breddat deltagande och studentaktivt lärande. Studentlitteratur.

Lea, M.,L., Street, B.,V. Student writing in higher education. An academic literacies approach. Studies in Higher Education. V 23, No. 2. Pp 157-172. 1998.

Sjögren E., Kärner Köhler (2021) A The critical friend – a way to develop as a tutor in problem based learning groups. Högre utbildning vol 11, nr 3:39-48.

Sofia Nordmark, Linköpings universitet, Douglas Brommesson, Linnéuniversitetet och Jörgen Ödalen, Uppsala universitet

Utbildning har länge setts som en väg till inkludering. Sedan 1990-talet har allt fler fått möjlighet att läsa vid universitet och högskolor i Sverige, och antalet studenter har ökat kraftigt. Men fler studenter innebär samtidigt en mer heterogen studentgrupp, vilket medför utmaningar för undervisningen. Samtidigt har lärare vid svenska lärosäten mycket olika förutsättningar att erbjuda en undervisning av hög kvalitet (Brommesson, Erlingsson, Karlsson SchaIer, Ödalen & Fogelgren 2016).

Vi har studerat förutsättningar för utbildning vid olika typer av lärosäten; äldre etablerade universitet och nyare regionala högskolor, och funnit en betydande variation vad gäller studenters och lärares förutsättningar (Brommesson, Nordmark & Ödalen 2024). Vad gäller studentgruppens förutsättningar har äldre universitet exempelvis en generellt hög andel studenter med höga meritpoäng från studievana hem. Vi ser också variationer mellan olika lärosäten vad gäller studentgruppernas behov av särskilt stöd och antalet disciplinärenden. Våra resultat visar vidare att universitetslärares möjligheter att bedriva undervisning av god kvalitet, med fokus på tid för forskningsbaserad undervisning, ofta är starkt begränsade i lärartjänsternas konstruktion och varierar mellan lärosäten och utbildningar. Lärosäten med högst andel studenter med begränsad studievana har också minst forskningsresurser. Med andra ord, studenter från studieovana hem får sin utbildning i de minst forskningsintensiva undervisningsmiljöerna, samtidigt som studenter från akademiskt vana hem får sin utbildning i forskningsintensiva miljöer. Mot bakgrund av dessa resultat vill vi diskutera förutsättningar och strategier som lärosäten använder för att möta pedagogiska utmaningar med en inkluderande högre utbildning.

Referenser

Brommesson, D., Erlingsson, G., Karlsson Schaffer, J., Ödalen, J., & Fogelgren, M. (2016). Att möta den högre utbildningens utmaningar. IFAU Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

Brommesson, D., Nordmark, S. & Ödalen, J. (2024) Massuniversitetets utmaningar för kvaliteten på högre utbildning. SNS förlag

Lisa Salmonsson, Thomas Kumlin, Tanya Jukkala och Johan Carstens-Söderstrand, Mälardalens universitet

Vi vill i vår presentation samtala om de existentiella frågorna som teoretiskt ramverk i arbete med inkludering, social hållbarhet och bildning. Den existentiella hälsan i samhället är relaterad till ensamhet och isolering. I en debattartikel från Socialdepartementet 2023 skriver Jakob Forssmed att nästan 2 miljoner svenskar över 16 år besväras av ensamhet och isolering. 26 procent av barnen i årskurs 3–6 uppger att de känner sig ensamma i skolan. En av tre unga vuxna upplever besvär av ensamhet och isolering, liksom 40 procent av kvinnorna och nästan 30 procent av männen över 85 år (Regeringen.se). Ofrivillig ensamhet är ett stort lidande och det finns starka skäl att betrakta den som en samhällsutmaning och existentiella samtal är ett sätt att lyfta frågor om ensamhet och meningsfullhet.

I pressmeddelandet från socialministeriet i april 2024 säger samme socialminister att: ”Forskning visar att insatser för en god existentiell hälsa leder till ökad livskvalitet och stärker människors möjligheter att hantera livets svårigheter. Världshälsoorganisationen, WHO, ser existentiell hälsa som en viktig del av hälsobegreppet men i Sverige har vi varit sämre på att beakta den här aspekten av folkhälsoarbetet. Det är en viktig komponent som har saknats och som behövs för att se till hela människan och alla hennes behov – andliga och själsliga likaväl som materiella”. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) kan man se existentiell hälsa som bestående av åtta olika betydelsegivande aspekter som är relaterade till människors existentiella hälsa. Dessa är: 1) Harmoni och inre lugn, 2) Upplevelse av sammanhang, 3) Existentiell styrka och kraft, 4) Tillit som livskraft, 5) Meningen med livet, 6) Upplevelse av helhet. 7) Upplevelse av förundran och 8) Förhoppning.

Vår idé är att högskolor och universitet kan ta ansvar för de studenter som de utbildar och stötta dem att kunna samtala om de betydelsegivande aspekterna av existentiella hälsa med sina studentkollegor. De kan också vara viktiga i arbetet med att leda likande samtal i sina olika samhällsbärande roller i yrkeslivet efter examen. Med utgångpunkt i 1) den gedigna kunskap vi har på HVV gällande vikten av att våra studenter får läsa sig att prata om existentiella frågor, 2) uttalande ovan och 3) det uppdrag som regeringen givit Folkhälsomyndigheten har vi arbetat fram en kurs i existentiella gruppsamtal för beteendevetare som kommer att ges hösten 2025. Det är den satsningen vi vill presentera och samtala med andra om.

Mia Sas, Mälardalens universitet

Breddad rekrytering och breddat deltagande måste mötas av en inkluderande universitetsmiljö. Lärande, lärsituation och agerande behöver likaså kännetecknas av detta för att kunna stödja de insatser som idag görs för att universitet ska vara för alla. Genom upplevelsebaserat lärande och dialog kan vi bidra till ökad kunskap om inkludering och minska glappet mellan norm och icke-norm genom att skapa möten. Något vi tror följer med studenterna ut i kommande arbetsliv.

Genom att arbeta med upplevelsebaserat lärande, universellt lärande och deltagande pedagogiska tillvägagångssätt kan vi som lärare öppna upp dörrar för att öka förståelse, kunskap och överbrygga ”vi och dom”. Lärande är inte isolerat och måste skapas i dialog och genom interak0on med dem det berör. En dialog som kännetecknar det Kindeberg kallar ”The Exploring character”, vilket innebär att söka ny kunskap genom att lyssna, försöka förstå varandras perspektiv och skapa ett vi. Ett lärande som sker i rela0on, interak0on och samarbete med andra och där olika praxisgemenskaper bidrar med värderingar, begrepp och kunskap.

I presentaonen ges inblick i upplevelsebaserat lärande och vikten av dialog vad gäller 0llgänglighet och inkludering samt beskrivning av hur du kan utveckla e< pedagogiskt koncept där studenterna får teore0sk fördjupning genom prak0sk 0llämpning, upplevelse och samtal. Som exempel ges kursmoment där studenter får diskutera och 0llämpa kunskap och lagar för 0llgänglighet genom diskussioner, li<eraturkartläggningar och workshops där de får uppleva världen utan olika sinnen och 0llsammans med en person som är blind uBorska och testa universitetsmiljön för a< iden0fiera utmaningar och möjligheter. Vi vänder på perspek0vet och lyssnar och lär av och med experten, den som inte ser. Kursmomenten har inneburit e< unikt 0llfälle för kollabora0v dialog och e< auten0skt lärande och vi hoppas och tror a< de<a kan bidra 0ll e< mer öppet universitetsklimat och breddat deltagande.

Referenser

Kolb, David, Experiential Learning: Experience as the Source of Learning and Development, 2nd edition, 2015

Elmgren, Maja; Henriksson, Ann-Sofie, Universitetspedagogik, 3 uppl.: Lund: studentlitteratur, 2016

Eriksson, Yvonne,(2022) Different Perspectives in Design Thinking, Taylor Francis LTD

Kindeberg, Tina, (2011), Pedagogisk retorik: den muntliga relationen i undervisningen, Natur kultur

Levey, S, (2021), Universal Design for learning, Journal of Education 1-9, Trustees of Boston University DOI: 10.1177/00220574211031954

Mia Sas och Virginia Kallia, Mälardalens universitet

För att bidra till ett inkluderande universitet, utbildning och undervisning behöver vi inom akademin arbeta strukturerat, strategiskt och nyskapande med hela studentresan från att en person söker till utbildningen till att hen lämnar för arbetslivet. Mycket handlar om att med kreativa metoder generera kunskap, samsyn, underlag och nya pedagogiska grepp för att kunna bedriva ett aktivt inkluderingsarbete som på bästa sätt stödjer breddad rekrytering och breddat deltagande. Detta kräver inte bara ett inkluderande utbildningsutbud utan likaså ett universitetsklimat och universitetspersonal som är inkluderande.

För att kunna bedriva ett mer övergripande utvecklingsarbete har vi tagit fram en idé och ett koncept för ett verktyg som kan stödja organisationer och programteam inom akademin för att på ett systematiskt och kreativt sätt kunna bedriva utvecklingsarbete tillsammans över tid. Konceptet har inspirerats av och är baserat på bl.a. organisatoriskt och kollaborativt lärande, Gamification, Boundary object, Boundary negotiating artifacts, Design thinking och purposeful curiosity journey. Formen för verktyget är ett spel som progressivt driver och stödjer utvecklingsarbetet för inkludering genom olika steg och med olika kreativa metoder. Tanken är att det kan fungera som en ram och struktur med olika delmål och samtidigt fungera som ett forum för samsyn, kollektivt lärande, olika perspektiv och för att skapa både inblick och agerande för ett väl sammanhållet inkluderingsarbete. Innehållsmässigt kan det handla om att förstå vilka som idag inte söker våra program, vilka lagar och regler vi ska förhålla oss till, vilken teori, litteratur och pedagogiska insatser och miljöer vi behöver skapa. Vi hoppas även att formen kan bidra till motivation och engagemang.

Under konferensen skulle vi vilja presentera vår idé och koncept samt teorierna bakom och en första prototyp av spelet. Om möjligt skulle vi vilja utveckla spelet genom dialog och interaktion med deltagarna för att sedan utveckla det vidare.

Referenser

Andriopoulos, Costas, (2022), Purposeful Curiosity: How asking the right questions will change your life

Eriksson, Yvonne,(2022) Different Perspectives in Design Thinking, Taylor Francis LTD

Khodabandelou, Rouhollah et all, (2023) A systematic review of gamification in organizational learning

The learning organization, 2023-04, Vol.30 (2), p.251-272

Lee, Charlotte P, (2007), Boundary Negotiating Artifacts: Unbinding the Routine of Boundary Objects and Embracing Chaos in Collaborative Work, Computer supported cooperative work

Marie Sepulchre, Malmö universitet

Forskning har dokumenterat hur lärare och samordnare för pedagogiskt stöd ser på mångfald och tillgänglighet inom högre utbildning in Sverige (Melander, 2020; Sépulchre, 2023) och föreslagit vägar för att ändra på exkluderande strukturer (Apelmo, 2024). Hur man kan gå till väga för att åstadkomma konkret förändring inom en given institution förblir dock en öppen fråga.

Denna presentation redovisar ett projekt* om breddat deltagande på Teaterhögskolan i Malmö (som är en del av Lunds universitet) som fokuserar på funktionsvariationer och tillgänglighet. Projektet bygger på en seminarieserie, enkäter och workshopar som syftar att främja mångfald och inkludering inom scenkonsten och på Teaterhögskolan.

Projektet tar avstamp i forskning om inkludering i högre utbildning och i diskussioner inom scenkonsten i Sverige och internationellt som har uppmärksammat vikten av att ta hänsyn till funktionsvariationer och mental hälsa både under utbildningen och i yrket. Olika rapporter och konstnärliga arbeten belyser utmaningar och möjligheter samt behovet av att tänka nytt. Ett centralt budskap är att man ska gå ”bortom tillgänglighet” (On the Move, 2023) och mot en ”frigörande tillgänglighet” (Flys & Amidei, 2021; Mingus, 2017) genom att skapa arenor där alla känner sig välkomna.

Presentationen diskuterar kunskap och insikter som kom fram under reflektionscirklar med lärare på Teaterhögskolan under våren 2025.

*Projektet fick finansiering från Include-nätverket

Referenser

Apelmo, E. (2024). Cripping higher education. Difference and experience in university classrooms. Hogre Utbildning, 14(2). https://doi.org/10.23865/hu.v14.5844

Flys, E. S. V., & Amidei, A. (2021). Access and inclusion for students with disabilities in performing arts higher education. Acotaciones, 2(47), 15–44. https://doi.org/10.32621/ACOTACIONES.2021.47.01

Melander, S. (2020). Att göra högre studier tillgängliga – ett lärarperspektiv. Högre Utbildning, 10(2), 37–49.

Mingus, M. (2017). Access Intimacy, Interdependence and Disability Justice. https://leavingevidence.wordpress.com/2017/04/12/access-intimacy-interdependence-and-disability-justice/1/8

On the Move. (2023). Time To Act: Two Years On Data-led insights on Performing Arts & Disability in Europe. https://www.disabilityartsinternational.org/wp-content/uploads/2023/05/OTM_Time-To-Act-2-report_EN_final.pdf

Sépulchre, M. (2023). Intersectional Praxis and Disability in Higher Education. Social Inclusion, 11(4), 362–372. https://doi.org/10.17645/si.v11i4.7085

Christa Roux Sparreskog, Elisabeth Wullf Sahlén och Birger Eriksson, Mälardalens universitet

NN universitet har en breddad antagning och därför behöver vi universitetslärare även arbeta med ett breddat deltagande. Vi möter många studenter som är frustrerade för att de inte förmår skriva såsom lärarna förväntar sig av dem och frustrerade lärarkollegor som känner sig uppgivna för att den feedback de ger på studenternas texter inte verkar ha någon större effekt.

Vi universitetslärare bär ett ansvar för att introducera studenterna i den akademiska diskursen och stötta dem genom att ge dem adekvata språkliga verktyg för att så småningom bli autonoma akademiska skribenter (Ask, 2007). Genom stöttning och användning av medierade redskap skapar vi förutsättningar för att lotsa våra studenter från den närmaste utvecklingszonen till självständighet och således mott ett reflekterande lärande (Säljö, 2010).

Utifrån detta har vi valt att skapa en MOOC (Massive Open Online Cours) där vi introducerar korpusbaserat lärande i ett fåtal enkla steg med tillhörande övningar. Såväl MOOC:en som övningarna bygger på autentiska och vanliga fel i studenttexter. Detta induktiva arbetssätt, där studenterna själva undersöker och upptäcker språkliga mönster, torde ha en starkare effekt på deras språkutveckling än explicit undervisning om regler, samtidigt som det kan förstärka lärarens återkoppling. Mot bakgrund av den senaste tidens snabba utveckling av generativ AI är det dessutom särskilt angeläget att erbjuda utbildning som främjar aktivt lärande och kritiskt tänkande samt stimulerar till nyfikenhet och ett livslångt lärande. Ett korpusbaserat lärande kräver också ett mer aktivt lärande hos användaren än vad interaktion med t.ex. ChatGPT gör (Crosthwaite & Baisa, 2023). Med hjälp av en språkkorpus kan studenter upptäcka mönster och undersöka användarvillkor i autentiska texter. Dessutom bidrar dessa datadrivna textanalyser till att utveckla textgenremedvetenhet hos studenterna och ger dem verktygen att ta kontroll över sin egen språkutveckling (Lindberg, 2018; Römer, 2011). MOOC:en är tänkt att kunna användas av både universitetslärare och studenter.

Referenser

Ask, S. (2007). Vägar till ett akademiskt skriftspråk. Doktorsavhandling, Växjö University Press.

Crosthwaite, P., & Baisa, V. (2023). Generative AI and the end of corpus-assisted data-driven learning? Not so fast! Applied Corpus Linguistics, 3(3). https://doi.org/10.1016/j.acorp.2023.100066

Lindberg, I. (2018). På spaning efter språkliga mönster Korpusar och datorbaserade verktyg i ett språkutforskande arbetssätt. Skolverket.

Römer, U. (2011). Corpus research applications in second language teaching. Annual review of applied linguistics, 31, 205-225. https://doi.org/10.1017/S0267190511000055

Säljö, R. (2010). Lärande i praktiken - Ett sociokulturellt perspektiv (2:a uppl.). Studentlitteratur.

Karin Zetterberg och Josefin Bergfeldt, Malmö universitet

Idag tyder allt fler tecken på att gymnasieutbildning inte alltid räcker till för att klara högskolestudier (Skolinspektionen 2023). En aktuell utredning föreslår därför att betygskraven i svenska till lärarutbildningen ska höjas till D/C och att högskolor ska anordna högskoleintroducerande utbildningar för dem som inte når upp till dessa krav (Regeringskansliet 2024).

Malmö universitet har sedan länge erbjudit två högskoleintroducerande utbildningar:

1. Behörighetsgivande utbildning i svenska är en förutbildning som riktar sig till dem som har gymnasieutbildning från ett annat land och vill få behörighet i svenska som andraspråk.
2. Akademisk introduktionstermin är en utbildning på grundnivå som riktar sig till dem som undrar om de passar in i en högskolemiljö och därför vill förbereda sig.

Med hjälp av bidrag från Include har två lärarlag kunnat genomföra alumnundersökningar för att ta reda på i vilken mån dessa utbildningar verkligen är högskoleförberedande. Enkäter skickades till alla som avslutat de aktuella kurserna fr.o.m. VT 2010 (Behörighetsgivande utbildning i svenska) resp. HT 2014 (Akademisk introduktionstermin) t.o.m. VT 2023. Svarsfrekvensen blev hög: 39% resp. 42%. Dessutom har djupintervjuer genomförts där studenter utvecklar sina tankar. Enkäten visade att en hög andel av de svarande fortsatte till högre studier. I både enkätsvar och intervjuer uttrycker studenterna på båda kurser att utbildningarna i mycket hög grad har gett dem de verktyg de behöver för att klara högskolestudier. I presentationen kommer vi att redovisa resultaten mer i detalj och kritiskt reflektera över hur de kan tolkas med hänsyn tagen till selection bias (Provencher & Kassel 2019). Vi kommer dessutom att bjuda in till en forskningsbaserad diskussion om högskoleintroducerande utbildningars roll i arbete med att främja inkludering och social hållbarhet (Keane et al 2023).

Referenser

Keane, E., Heinz, M. & Lynch, A. (2023). Factors impacting on the retention of students from under-represented groups in initial teacher education in Ireland. Tertiary Education and Management 29, 5–23. https://doi.org/10.1007/s11233-022-09108-5

Provencher, Ashley & Kassel, Ruth (2019). High-Impact Practices and Sophomore Retention: Examining the Effects of Selection Bias. Journal of College Student Retention: Research, Theory & Practice, 21(2):221-241. https://doi.org/10.1177/15210251176977

Regeringskansliet (2024). Ämneskunskaper och lärarskicklighet – en reformerad lärarutbildning (SOU 2024:81). Regeringen. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2024/12/sou-202481/ [2025-01-27]

Skolinspektionen (2023). Likvärdig bedömning och betygssättning. Dnr. 2023:7451. https://www.skolinspektionen.se/beslut-rapporter/publikationer/regeringsrapporter/2024/likvardig-bedomning-och-betygssattning/ [2025-01-27]

Katriina Östensson och Shilan Segerbäck, Uppsala universitet

Breddad rekrytering till studier kan ske på flera olika vis. I denna presentation lyfts arbetslivserfarenhet som alternativt urval till studier på Uppsala universitet.

Vid Uppsala universitet finns tre utbildningar med arbetslivserfarenhet som urvalsgrupp: Ekonomie kandidatprogrammet, Socionomprogrammet och Program med inriktning mot personal- och arbetslivsfrågor. Vi tittar nämnare på de två sistnämnda. Presentationen sker utifrån studievägledningens perspektiv i arbetet med programstudenterna, före och under utbildningen. På ett av programmen har vi haft denna urvalsgrupp i många år medan urvalsgruppen är relativt ny på det andra programmet, med få examinerade kullar.

Att erbjuda alternativt urval med arbetslivserfarenhet som urvalsgrupp har fallit sig till att ge en ökad bredd av åldersgruppen bland de sökande och de antagna till utbildningarna[1] Detta alternativa urval ger en ökad möjlighet till livslångt lärande då det uppmuntrar till att återgå till studier efter en tid i arbetslivet. Det har också möjliggjort för sökande att med hjälp av arbetslivserfarenhet bli antagen till sin drömutbildning när betygen inte räckt till.

En ökad variation i ålder och erfarenheter ger positiva effekter inom utbildningen där diskussioner på t.ex. seminarier blir mer givande när studenter för med sig egna erfarenheter från arbetslivet. Kopplingen mellan studier och arbetsliv blir tajtare genom att studenterna själva bidrar till arbetslivskopplingen genom egna erfarenheter.

Utmaningen är att nå ut med information till de sökande om vilka kriterier som gäller för urvalsgruppen. Det finns större möjligheter att räkna med arbetslivserfarenhet än många förstår. Definitionen av arbete är i sig bred då det där räknas in arbete, värnplikt, eget företag och vård av barn eller vård av annan person [2].

Den statistik vi ser för Socionomprogrammet och Program med inriktning mot personal- och arbetslivsfrågor visar på att genomströmningen för studenter antagna med arbetslivserfarenhet är god. Vi visa hur statistiken förhåller sig till andra urvalsgrupper.

[2] https://www.uhr.se/studier-och-antagning/antagningsstatistik/detaljsida/?utbildningId=4F0BFB1B5B4AF444708C00B41B3F054E&astasearchperiod=VT25&astasearchfor=Socionomprogrammet%20UU&astasearchcategory Länk till annan webbplats.

[3] https://www.antagning.se/sv/anmal-dig-sa-har/ladda-upp-ratt-papper/intyg-om-arbetslivserfarenhet/#vad-r-knas-som-arbetslivserfarenhet Länk till annan webbplats..

Jenny Lindström och Sofia Scholler, UHR

Det finns många exempel på gott arbete på lärosätena med syfte att minska snedrekryteringen. I det här passet ligger fokus på utbyte av erfarenheter. Allt är av värde – smått som stort, aktuellt som gammalt, lyckat och mindre lyckat.

Passet utgår från erfarenheter från lärosätena där deltagarna berättar och lär av varandra. Du är så klart välkommen även om du inte har något exempel att dela!

Mattias Renehed, Ladokkonsortiet

Jenny Lindström och Sofia Scholler, UHR

Hur kan Bak- och framgrund användas i arbetet med breddad rekrytering och breddat deltagande?

Med hjälp av data om sin studentpopulation är det lättare att göra prioriteringar inom arbetet med breddad rekrytering. Det är underlättar också det breddade deltagandet om vi vet vilka studenter vi har på olika program.

Mattias Renehed från Ladokkonsortiet berättar vilken sorts data som finns att hämta i Bak- och framgrund och visar exempel på hur man kan ta reda på mer. Han utgår från det stödmaterial som UHR har tagit fram med hans hjälp: Fördelningstabeller för att sätta mål - Universitets- och högskolerådet (UHR).

Under passet kommer vi tillsammans diskutera vad som är bra att veta om våra studentgrupper. Inga förkunskaper krävs!