Normmedvetna rum för lek och lärande i förskolan

Forskning visar hur inomhusmiljöns betyder mycket för hur leken och lärandet formas i förskolan. Det här projektet handlar om att utveckla nya, innovativa vägar i förskolans (genus)pedagogiska arbete utifrån ett arbete med vad vi kallar normkritisk arkitektonisk utformning av inomhusmiljön. Det betyder att vi tittar närmare på hur inomhusmiljön är byggd och utformad. Funkar den så bra som möjligt för att barnens lek ska bli så inkluerande som möjligt? Det finns lite gjort och forskat på detta område. Det långsiktiga målet med projektet är att ta fram vad vi kallar standarder för förskolebyggen så att förskolor kan garantera en inomhusmiljö som ger möjligheter för inkluderande lek och lärande.

I äldre förskolor byggda på 60- och 70-talen är det inte ovanligt att rummen hindrar kommunikation och interaktion, begränsar lek till vissa rum och gör att leksaker eller rumsliga praktiker inte främjar läroplanen för förskolans mål om alla barns tillgång till utvecklande, kreativ lek och en jämställd, normmedveten verksamhet.

Genom att kombinera kunskap och erfarenhet från pedagogik, arkitektur, normkritik och design tror vi att vi kan hitta nya kunskapskombinationer, att ha en interaktiv ansats och genom att Västerås stad implementerar projektets resultat kan vi testa om det fungerar.

Projektets mål är att bygga om tre förskolors fysiska rum tillsammans med förskolans personal och barn. I en lärandeprocess ska vi tillsammans granska, analysera, samtala om och förändra normer som finns på förskolan som hindrar alla barns jämställda, jämlika lek. Barnens röster kommer särskilt att fokuseras som en central del i projektet.

Målgrupperna för olika typer av verktyg och kunskap som utvecklas i projektet är förskollärarstudenter, förskollärare, barnskötare och annan förskolepersonal, skolhuvudmän, arkitekter, designers, stadsplanerare och förskolechefer.
Projektets syfte är att, med grund i interaktiv metod och kunskapssyntetisering, bygga om tre förskoleavdelningar i Västerås stad, och utifrån det arbetet ta fram ett antal standarder för hur skolhuvudmän (kommuner och fristående förskolor) kan bygga och bygga om förskolor så att inomhusmiljön på ett ändamålsenligt sätt främjar och stödjer barns mångsidiga lek och lärande, fri från normer som begränsar.

Projektets fem arbetspaket

Det första arbetspaketet är förarbete och framtagande av provotyp och i det ligger också skisser för ombyggnation. Barnen på avdelningarna kommer att göras delaktiga i alla delar av processen eftersom forskning visar att barn sällan aktivt tillfrågas avseende förskolans organisering trots att barn enligt både förskolans läroplan (Skolverket, 2010) och skollagen (SFS 2010:800,) tydligt menar att barn ska ha inflytande över sin vardag i förskolan. Projektets första arbetspaket kommer att använda foto-eliciterad intervju som bygger på att användaren av ett rum får berätta sin berättelse om rummet genom fotografier som barnen själva tar tillsammans med en forskare (Schaeffer & Carlsson, 2014, Epstein et al. 2006). Förutom analyser av detta material, samtal med personal och barn samt behovsägare sammanställs tidigare av forskning. Samtalen med personalen kommer också att ha vissa kunskapshöjande inslag kring normkritik i förskolan, eftersom utgångspunkten är att rummen tillsammans med personalens medvetenhet bidrar till att bredda barnens lekrepertoar. Resultatet av detta första arbetspaket blir både en 3D-illustrativ provotyp av en exkluderande förskola som är tänkt ska mana till reflektion men också riktiga skisser för ombyggnationen som sker i arbetspaket två. Arbetspaketet genomförs våren 2017.

Arbetspaket två innebär tre parallella ombyggnationsprocesser vid tre förskoleavdelningar, något som möjliggör identifiering av likheter och skillnader samt olika slags lärdomar utifrån varje förskolas specifika förutsättningar. Tre typer kommer att genomföras: en liten, en medelstor, och en mer omfattande process i tre olika prisklasser. Detta är centralt för att projektresultaten ska bli användbara oavsett en förskolas specifika behov och förutsättningar. Arbetspaketet pågår sommaren 2017.

Det tredje arbetspaketet utgörs av interaktiv följeforskning som innebär att forskare följer förskolorna som ska bli och som blir, och har blivit ombyggda. Metoden är av etnografisk karaktär med ett fokus på lek, normkritik och lärande. Det innebär att man följer händelser på förskolan och dokumenterar och analyserar vad som händer och hur personal och barn förstår leken före och efter ombyggnationen. I interaktiv följeforskning ingår också att delge deltagarna analyser och detta kommer att göras vid ett antal tillfällen. Detta arbetspaket pågår våren 2017-hösten 2018.

Arbetspaket fyra är skapandet av en interaktiv webbutställning av processen. Här kommer webbdesigner Minna Wallin och fotograf Elisabeth Olsson Wallin att anlitas för att ta bilder av alla förskolor både före, under och efter ombyggnationen och också göra en webbutställning av detta där utställningsbesökare ska få möjlighet att kommentera och också bidra med bilder och processbeskrivningar från egna liknande erfarenheter. Projektdeltagarna och nyckelpersonerna kommer också att lägga till egna fotografier från arbetet. Arbetspaketet pågår från våren 2017-hösten 2019.

Uppföljningsprocessen av de olika arbetspaketen kommer att göras kontinuerligt i projektet, minst en gång per termin. Till detta kommer också vetenskapliga publikationer och också en handboksliknande slutprodukt för projektets målgrupper. Allt kommer att dokumenteras så att det kan genomföras på liknande sätt vid andra förskolor och Västerås stad som behovsägare kommer att använda dessa vid både ombyggnation och nybyggnation av förskolor.