Gränsland, broar och passageriter. Att förstå barns vägar till lärande från förskola till skola

Det finns en oro i dagens Sverige över att svenska barn inte uppnår lika bra resultat i internationella jämförelser som tidigare. Oron grundar sig i jämförande bedömningar av resultaten i PISA och TIMMS. Kan de försämrade resultaten bero på att svenska barn börjar skolan vid sju års ålder? Skulle resultaten förbättras om Sverige följde trenden med tidigare skolstart? Förskoleklassen infördes 1998 med syfte att kombinera pedagogiska metoder och traditioner från förskola och skola, tänkt fungera som en bro för att underlätta skolstarten. Trots införandet av förskoleklassen har resultaten snarare försämrats. Vissa pekar på att bron snarare blev till ett dike och att förskoleklassen blev ett tionde skolår. Andra förändringar har skett i styrdokumenten. I 2011 års revidering av läroplanen för förskolan sätts barns läs och skrivutveckling och barns matematiska utveckling i första rummet, medan tidigare fokus var på social och personlig utveckling. En motsvarande utveckling har skett i grundskolan. Som exempel kan nämnas genomförandet av nationella prov för alla barn i årskurs tre, som infördes år 2009. Som beskrivits ovan har det inom det svenska skolsystemet skapats tre sinsemellan olika pedagogiska miljöer med olika förutsättningar och metoder som barn förväntas hantera. Ett resultat av detta är att två institutionella övergångar har skapats för barn att passera under loppet av drygt ett år.

Vi menar att det finns ett behov av att fördjupa kunskapen om betydelsen av dessa olika pedagogiska miljöer och övergångarna dem emellan, för barn, föräldrar och lärare, med avseende på den inverkan de har på barns lärande och delaktighet. Syftet med projektet är att fördjupa förståelsen av vad vägen för lärande från förskola till skola innebär för barn med olika förutsättningar och erfarenheter, och vilken inverkan olika pedagogiska miljöer och övergångar har på barns lärande och deltagande över tid. Projektet kommer att tillämpa en tolkande ansats, där olika tolkningsperspektiv kommer att användas: verksamhetsteori, teorier om passageriter och ett relationellt perspektiv.

Viktiga begrepp kommer att vara gränsområden, broar, passageriter och vägar till lärande. Studien kommer att bedrivas som ett etnografiskt fältarbete i sex olika grupper från sista terminen i förskolan till första terminen i skolan (två år). Under motsvarande period från förskola till skola kommer det att genomförs fallstudier av barns vägar till lärande, där barnen och deras föräldrar intervjuas. I projektet kommer det att genomföras intervjuer med enskilda lärare och skolledare samt även återkommande gruppintervjuer med blandade grupper av lärare. Internationella studier inom området domineras av forskning som handlar om att underlätta barns övergång från informella system som hem eller förskola till det formella skolsystemet. I huvudsak utgår dessa studier från ett institutionellt perspektiv med fokus på att främja barns lärande av teoretiska kunskaper. Under senare år har en viss förskjutning skett mot mer av forskning baserad på deltagarnas erfarenheter. Effekterna av hur övergången från en undervisningsmiljö till en annan är upplevs vad gäller välbefinnande och möjligheter till lärande finns dokumenterat, och flera studier framhåller dessa övergångar som viktiga händelser, framför allt studerat utifrån ett här- och nuperspektiv. De flesta studier undersöker hur organisationen av övergångar stödjer barns lärande och deltagande på ett generellt plan. Få studier granskar övergångar som kritiska händelser för barn med olika erfarenheter och förutsättningar. Det finns också förhållandevis få longitudinella och komparativa studier. Således skulle longitudinella och jämförande studier av barn med olika erfarenheter och förutsättningar och vad deras vägar från förskolan och in i skolan betyder vara av stor betydelse för forskningsområdet. Det sökta projektet kommer att utgöra en del av en sådan komparativ studie, där ett motsvarande forskningsprojekt nyligen inletts i Nya Zeeland.

Båda dessa projekt är del av en strategi för att formera komparativ forskning inom området övergångar mellan förskola och skolans tidiga år. Bakom denna strävan står huvudsökanden och fem andra ledande akademiker inom området från Australien, Island, Nya Zeeland och Skottland, vilka formaliserat sitt forskningssamarbete i gruppen POET (Pedagogies of Educational Transitions) och där det i varje land finns en nationell POET-forskargrupp.