En etnografisk fallstudie om språkutvecklande undervisning för flerspråkiga elever i årskurs 3

Kunskap skapas och inlärning sker genom språk, den produceras och reproduceras genom språk samt värderas genom språk. (Norberg Brorsson & Lainio, 2015:12).

Andelen elever med utländsk bakgrund har ökat markant under de senaste decennierna. Många elever har migrerat hit från krigsdrabbade länder, medan andra har flyttat till Sverige på grund av globaliseringen och en allt rörligare arbetsmarknad. En tredje grupp elever är födda i Sverige men talar ett annat förstaspråk än svenska i hemmet. Gruppen elever med annat förstaspråk än svenska är mycket heterogen. Sociala, personliga och individuella faktorer spelar en viktig roll vid andraspråksinlärning. Olika kulturer, olika språk och olika bakgrunder sitter samlade i samma klassrum. Denna heterogenitet kräver hög lärarkompetens.

En av skolans uppgifter är att socialisera in barnen i skolkulturen, dvs. stötta dem i tillägnandet av skolspråkandet. Elevernas olika bakgrunder och förutsättningar kräver olika anpassningar för att individerna ska kunna nå skolans mål.

I min etnografiska fallstudie belyses faktorer som främjar språk-, skriv- och läsutveckling hos flerspråkiga elever på en skola i en klass i årskurs 3. Syftet är att undersöka språkutvecklande undervisning och läs- och skrivundervisningen i en klass sammansatt av elever med olika språkliga och kulturella bakgrunder. Klassens elever uppger sig tala 11 olika språk. Även skolans övergripande organisation och praktiska arbete med att stötta elevernas språkutveckling belyses. Genom min fältstudie vill jag försöka beskriva en detaljerad del av en verklighet som arbetar dagligen med utmaningen att ge alla barn stöd och stimulans:

I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. (Skollag 2010: 1 kap. 4 §)

Jag beskriver hur personalen samarbetar med varandra över yrkesgränserna för att stötta eleverna och deras familjer på ett holistiskt sätt. Genom deltagande observationer, fältanteckningar, intervjuer och deltagargenererat material belyser och analyserar jag hur en av lärarna i årskurs 3 arbetar för att utveckla elevernas kunskaper i svenska och svenska som andraspråk. Hur utformar hen sin undervisning så att den blir språkutvecklande? Vilka strategier använder hen? Hur stöttar hen eleverna?

Norberg Brorsson, Birgitta & Lainio, Jarmo (2015). Flerspråkiga elever och deras tillgång till utbildning och språk i skolan – Implikationer för lärarutbildningen. Uppföljningsrapport till EUCIM-TE-projektet. Litteratur och språk nr 10. Mälardalens högskola.

Skollag (2010). SFS 2010:800. Stockholm: Utbildningsdepartementet.