Äkta svenskt: en intersektionell analys av entreprenörskapspraktik i friluftsutrustnings- och friluftsklädindustri

Entreprenörskap är idag ett viktigt fenomen och presenteras ofta som nyckeln till ekonomisk tillväxt. Därför avsätts betydande resurser för att stimulera entreprenöriella aktiviteter på olika nivåer i samhället. Ändå finns det fortfarande grupper som inte deltar i samma utsträckning som andra i entreprenöriella projekt och/eller som blir begränsade i så kallade "entreprenöriella ghetto". Sådana grupper är kvinnor och personer som tillhör olika minoriteter, som t.ex. etniska minoriteter.

Det är därför avgörande att utveckla kunskap om entreprenöriella processer med fokus på utestängnings- och inkluderingsdynamik, något som fortfarande saknas. Den stora majoriteten av entreprenörskapsstudierna drivs nämligen av ambitionen av att hitta framgångsfaktorer för att främja entreprenörskapet utan att ifrågasätta hur vi har studerat fenomenet. Dessutom ser man entreprenörskapet som ett individuellt fenomen, vilket betyder att man ofta studerar enstaka entreprenörer. Detta leder till en snäv bild av vad entreprenörskap är och bör vara, vilket också påverkar vem som blir betraktad av olika aktörer i samhället som riktiga entreprenören. Dessutom diskuterar man inte om hur vi uppfattar själva begreppet entreprenörskap redan begränsar vilka möjligheter som finns för olika personer.

Men det finns ett växande antal bidrag som intar en mer kritisk position och som öppnar upp för möjligheten att kritiskt granska hur det har forskats om entreprenörskap och hur fenomenet har beskrivits. Detta öppnar även upp för att studera fenomenet på alternativa sätt.

Dels kan man betrakta entreprenörskap som en pågående social process, d.v.s. något som händer mellan människor, i deras interaktioner och relationer, och därmed tona ner vikten av den enskilda individen. Dels kan man koncentrera sig på själva föreställningen av entreprenörskap och hur den presenteras som köns- eller etnicitetsneutralt när det egentligen döljer ett antal antagande som leder till bilden av den ideala entreprenören som en vit man.

Projektets ansats

Den vetenskapliga ansatsen som används i projektet tillhör den alternativa skolan och möjliggör att se genus, etnicitet, klass, funktionsduglighet som någonting som skapas och återskapas i vardagen när man interagerar med andra personer och inte som essentiella egenskaper hos en person. Det innebär att man kan analysera hur genus eller etnicitet skapas i de interaktioner och relationer i vilka entreprenöriella processer också händer. En sådan analys blir möjlig efter att ha observerat ett antal organisationer och deras vardagliga arbete och genom att identifiera några entreprenöriella processer som forskaren sedan följer över en viss tid.

Vad gäller de få studier som intar en mer kritiskt position, studerar man ofta entreprenörer ur olika minoriteter och man skapar kunskap om deras situation, villkor, upplevelser. Detta projekt tar ett alternativt perspektiv för att komplettera dessa studier. Det som kommer att studeras är nämligen en framgångsrik svensk industri som är väldigt nära kopplad till skapandet av normer för genus, etnicitet, klass, funktionsduglighet: friluftsutrustnings- och friluftsklädindustri. Som ett exempel, ett av de viktiga element i skapandet av en känsla och ideal av "svenskhet" har historiskt varit förhållandet till naturen, något som man även använder när man skapar och säljer frilufts produkter och erfarenheter.

Bidraget blir därför att göra synligt hur normerna kring de ovanstående kategorierna (genus, etnicitet, osv.) är mobiliserade och återskapade i entreprenöriella processer. Sådan kunskap är viktigt för att bryta ner segregationen vad gäller möjlighet och utrymme för entreprenörskap. Några viktiga frågor som kommer att ställas är till exempel:

• Hur sker entreprenöriella processer? Vilka typer av praktik är inblandade? I vilka arena?
• Hur är sådan praktik kopplad till skapandet av genus, etnicitet, sexuell läggning, ålder, klass?
• Hur relaterar de inblandade aktörerna till de produkter och erfarenheter de producerar och säljer? Är de medvetna om de normerna de reproducerar eller/och utmanar?