Marknadsskolan avkodad - datalingvistsiska analyser av 40 års utbildningspolitik

Externa projektmedlemmar

Projektledare: Christian Lundahl, professor i pedagogik, Örebro universitet

Eric Borgström, lektor i svenska språket, Örebro universitet
Christoffer Åhlman, forskare i historia, Örebro universitet
Andreas Persson, lektor i datavetenskap, Örebro universitet

Sverige har i olika steg sedan 80-talet utvecklat ett av världens mest decentraliserade och marknadsdrivna skolsystem. En utveckling som ofta ses som paradoxal och förbryllande. En omfattande forskning har analyserat marknadiseringen av skolan ur en rad olika perspektiv, där inte minst olika transnationella policytrender som New Public Management tillskrivits stor betydelser. Dock saknas en systematisk analys av utvecklingen av den utbildningspolitiska debatten i riksdagen från 80-talet och framåt, som även sätter fokus på den politiska praktikens logik. Reformeringen av svensk skola har varit en inkrementell och komplex process, som sträckt sig över flera decennier. Beslut som fattats under en regering har fått oanade konsekvenser under en annan. Konsensus kring vissa reformer har varvats med motstånd kring andra. På senare tid har frågan om ett återförstatligande av skolan åter blivit framträdande i politik och i media. Vilka politiska processer möjliggjorde den radikala omvandlingen av svensk skola, och gör det nu möjligt att ifrågasätta denna utveckling?

För att studera denna utveckling i sin fulla komplexitet och över lång tid krävs nya material och metoder än de som konventionellt används för policy-analys, i synnerhet i studier av den svenska skolan. Genom en kombination av diskursanalys och datorstödd lingvistisk textanalys av parlamentariska data kommer vi systematiskt att analysera debatten kring den svenska skolan sedan 80-talet. Som utgångsåunkt för analyserna används ett egenutvecklat verktyg för att söka och filtrera riksdagens öppna data (riksdagsdata.oru.se).De metoder som används har sällan applicerats på samhällsvetenskapliga och humanistiska frågeställningar och projektet kommer här att bryta betydande mark inom datorstödd textanalys.

Projektet kommer att bidra med en djupare förståelse för hur politiska idéer utvecklats över tid - inte minst i relation till frågor om hur parlamentariska villkor påverkar det utbildningssystem som utformas.

Projektmål

Projektets syfte att använda nya metoder och data för att analysera den parlamentariska diskursen kring reformeringen av det svenska utbildningssystemet från 1980-talet fram till idag.