Text

Omförhandlade maktrelationer Barn och ungas roll i samhällsförändring och omställning

Omförhandlade maktrelationer Barn och ungas roll i samhällsförändring och omställning är ett projekt inom forskarskolan FOFOS.

Tematik och syfte

Detta doktorandprojekt syftar till att utforska och utveckla förutsättningarna för systemiskt samskapande med barn och unga i syfte att driva hållbar samhällsutveckling och omställning. Projektet fokuserar på hur offentlig sektor kan transformeras från att planera för barn och unga till att samskapa med dem, vilket kräver att styr- och beslutslogiken inom offentliga institutioner reformeras. Därmed adresserar doktorandprojektet de bristande förutsättningarna för barn och ungas delaktighet i samhällsutvecklingen och möjligheter att samskapa, trots barnkonventionens krav på delaktighet enligt artikel 12 och dess status som svensk lag sedan 2020.

Det aktuella kunskapsläget visar att trots väletablerade teoretiska ramverk som Roger Harts deltagandetrappa och omfattande forskning inom participatory design, finns betydande utmaningar kopplade till autentisk delaktighet, maktobalanser och tokenism. Befintliga ramverk som Youth & Participatory Politics (YPP) Action Frame Project och Participatory Action Research (PAR) betonar vikten av att positionera barn och unga som aktiva aktörer snarare än passiva deltagare, men implementeringen av dessa principer i praktiken förblir problematisk. Forskning visar att co-design-metoder mellan ungdomar och vuxna kan facilitera meningsfull ungdomsinvolvering, men maktdynamik och risken för tokenism fortsätter att undergräva autentiskt deltagande.

Samtidigt pekar framgångsrika exempel som ungdomsdeltagande budgetprocesser på potentialen för barn och ungas aktiva engagemang i demokratiska processer när rätt strukturer och verktyg implementeras. Trots dessa teoretiska framsteg saknas dock systematisk kunskap om hur offentliga institutioners styr- och beslutslogiker kan transformeras för att möjliggöra systemisk barncentrerad förändring.

Forskning behövs därför för att förstå hur reell delaktighet och barncentrerad systemförändring kan faciliteras, utvärderas och institutionaliseras inom offentlig sektor. Projektet adresserar det centrala samhällsbehovet av att utveckla offentlig sektor som lever upp till barnkonventionens krav och involverar alla invånare, inklusive barn och unga, i samhällsomställningen. Detta är starkt kopplat till SustainGovs fokusområde "Framtidens samhällskontrakt" samt ”Ett inkluderande samhälle för alla” genom att undersöka hur maktrelationer kan omförhandlas för barn och ungas aktiva deltagande.

Preliminära frågeställningar

Doktorandprojektet utvecklar och testar nya metoder för barncentrerad systemförändring, dvs. barn och ungas samskapande av samhällsförändring och omställning, genom konceptet "Barnet som Kompass"—ett angreppsätt som positionerar barn som vägvisare i samhällsutveckling och omställning. Metoder och arbetssätt som tas fram kan även användas som inspiration för hur andra marginaliserade grupper kan bli samskapare i samhällsutvecklingen. I projektet ställs följande frågor:

  1. Systemisk förändring av styrlogik: Hur kan offentliga institutioners styr- och beslutslogiker förändras för att erkänna barn och unga som aktiva aktörer i samhällsutvecklingen? Vilka maktrelationer reproduceras respektive utmanas när barn och unga positioneras som samskapare snarare än tjänsteutövare?
  2. Metoder och strukturer för samskapande: Vilka metoder, verktyg och strukturer kan möjliggöra för barn och unga att samskapa samhället på lika villkor som vuxna? Hur kan dessa etableras och skalas inom offentlig sektor?
  3. Transformativ effekt: På vilket sätt förändrar barn och ungas samskapande både offentliga organisationers arbetssätt och barn och ungas förhållningssätt till demokratiskt deltagande? Vilka långsiktiga effekter kan identifieras för både systemet och individerna?

Projektet använder ett systemperspektiv som fokuserar på inbördes kopplingar mellan aktörer (offentlig sektor, civilsamhälle, barn och unga) och hur förändringar i ett område påverkar andra. Doktoranden i detta projekt kommer att följa en tentativ tidsplan:

År 1-2: Etablering av forskningspartnerskap och kartläggning tillsammans med barn, unga och tjänstepersoner. Utveckling av "Barnet som Kompass"-metodologi.

År 3-4: Implementation av pilotprojekt för barncentrerad systeminnovation med fokus på utbildning och tvärsektoriell samverkan.

År 5: Utvärdering, skalningsstudier och utveckling av rekommendationer för systemövergripande implementering.

Hela projektet genomsyras av regelbundna möten med doktorand och handledare, gemensamma forskningsseminarier och praktisk medverkan i utvecklingsprocesser där barn och unga är centrala aktörer. Behovsägarna bidrar genom att ge insikt i relevanta problem, möjliggöra datainsamling, delta i samskunskapande och implementera förändringar baserade på resultaten.

Handledare: Professor Martin Karlsson, MDU

Bihandledare: Docent Maria Grafström, SU och Eric Svanelöv, universitetslektor, MDU

Behovsägare: Projektet bygger på etablerade relationer genom Samhällskontraktet i Eskilstuna och Västerås. Centrala behovsägare är Eskilstuna kommun och Västerås stad, och fältplatser för doktorandprojektet inkluderar Årbyskolan och Mötesplats Årby i Eskilstuna, samt Drömfabriken i Skultuna, Västerås.