Människocentrerad design för förändring: Deltagandemetoder i kollektivt tänkande och systemisk transformation
Människocentrerad design för förändring: Deltagandemetoder i kollektivt tänkande och systemisk transformation, är ett projekt inom forskarskolan FOFOS.
Tematik och syfte
Vår samtid präglas av komplexa utmaningar som ökande ojämlikhet, försvagad demokrati, klimatkris. Dessa kräver inte gradvisa förbättringar utan genomgripande systemförändringar, inte minst i hur offentlig sektor organiserar och utvecklar sin verksamhet, där invånare behöver få och ta en större roll.
I detta kan design fungera som ett verktyg. Design kan hjälpa till att synliggöra komplexitet, stödja kollektiv framsyn och föreställningsförmåga, möjliggöra samskapande och deltagande processer samt stärka lokalt engagemang i hållbarhetsomställningar.
Men för att design ska kunna fungera som katalysator för samhällstransformation måste designpraktiken förstås i en kontext där roller, ansvar och maktrelationer omförhandlas på ett sätt där samskapande och systemledarskap blir en integrerad del av den ordinarie verksamheten.
Detta doktorandprojekt syftar till att:
- Skapa kunskap om design som verktyg för systemledarskap inom samhällsstyrning.
- Utveckla deltagarbaserade metoder och strukturer som stärker samverkan, kollektiv framsyn och framtidstänkande i offentlig sektor.
- Bidra med fallstudier där teori möter praktik och där resultaten kan skalas och institutionaliseras, i linje med SustainGovs och FOFOS ambition att stärka förändringskapacitet och innovationsdriven samhällsutveckling.
Genom projektet kommer förståelsen för hur design kan fungera som systemledarskap i offentlig styrning, inklusive begrepp, principer och modeller för designledd förändringslogik, utvecklas.
Dessutom kommer projektet generera en uppsättning prövade metoder, verktyg och strukturer för samskapande, kollektiv framsyn och experimentellt lärande som kan integreras i ordinarie styrning, och utifrån fallstudier kommer rekommendationer för hur offentlig sektor kan etablera varaktiga förutsättningar för inkluderande och systemiskt förankrad samhällstransformation att tas fram.
Projektet fokuserar särskilt på norrländska kommuner och regioner, som bidrar med utvecklingsmål, testbäddar och medskapande i workshops.
Tidiga fältplatser och samverkansarenor etableras tidigt tillsammans med behovsägarna, för att säkerställa relevans, datatillgång och möjligheter till implementering och skalning. Resultaten förankras löpande genom referensgrupper samt metodtestning i praktiken.
Preliminära frågeställningar
I stället för att enbart fråga vilka metoder som behövs, undersöker projektet hur institutionella förutsättningar behöver förändras för att metoderna ska få systemeffekt:
- Systemisk förändring av styr- och beslutslogik: Hur kan offentliga institutioners styr- och beslutslogiker förändras så att design och samskapande erkänns som strategiska kapaciteter? Vilka maktrelationer reproduceras respektive utmanas när invånare och professioner positioneras som samskapare av värde och policy, snarare än som mottagare respektive utförare?
- Metoder och strukturer för samskapande: Vilka metoder, verktyg och organisationsstrukturer möjliggör att samskapande, kollektiv framsyn och experiment lärande sker på lika villkor mellan aktörer (tjänstepersoner, medborgare, civilsamhälle, näringsliv)? Hur etableras, utvärderas och skalas dessa inom offentlig sektor?
- Transformativ effekt och institutionaliserat lärande: På vilket sätt förändrar designledd samverkan offentliga organisationers arbetssätt, styrkedjor och ansvarsfördelning? Vilka långsiktiga effekter uppstår för systemets förmåga till omställning och för invånarnas upplevda delaktighet och handlingskraft (agency)?
Projektet bygger på systemteoretisk design och integrerar kunskap från designforskning, systemtänkande, framtidsstudier och demokratiteori. I likhet med projekt 10 kombineras metodutveckling med förändringsarbete i styrning och organisering. Metodiken inkluderar:
- Policylabb och living labs för att testa och iterera styr- och verksamhetslogik i verkliga miljöer.
- Samskapande workshops och designetnografi för att förstå praktik, maktrelationer och kontextuella villkor.
- Spekulativ och kritisk design används tillsammans med ”sacrificial concepts” för att utforska alternativa styrningsscenarier och framtida tjänstelogiker.
- Reflexiva metoder (forskningsdagböcker, sensemaking-sessioner) för att följa lärande och omförhandlingar av roller över tid.
- Utvärderingsramverk för att fånga både kortsiktiga resultat (prototyper, policyförslag) och långsiktiga effekter (institutionalisering, skalning, kapacitetsuppbyggnad).
År 1–2: Etablering av forskningspartnerskap, referensgrupper och fältplatser i utvalda norrländska kommuner/regioner. Kartläggning av nuvarande styr- och beslutslogik i relation till samskapande. Samutveckling av en Designledd systemkapacitets-metodologi och tillhörande verktyg.
År 3–4: Implementation av pilotprojekt för designledd systeminnovation inom prioriterade välfärds- och omställningsområden (t.ex. samhällsplanering, välfärdstjänster, energi/klimat), inklusive uppsättning av strukturer för tvärsektoriell samverkan och lärloopar.
År 5: Utvärdering, lärandetransfer och skalningsstudier. Framtagning av rekommendationer, styrprinciper och verktyg för systemövergripande implementering och institutionalisering.
Huvudhandledare: Professor Åsa Wikberg-Nilsson, design, Luleå tekniska universitet
Bihandledare: Dr Anders Wikström, Innovationsledning, MDU
Behovsägare (exempel):
- Luleå kommun: Åsa Koski, Jenny Ekerljung
- Skellefteå kommun: Michaela Bondeson
Projektet genomförs i nära samverkan med Pia McAleenan (Förnyelselabbet), med lång erfarenhet av policylabb och användardriven innovation i offentlig sektor, samt Sara Fallahi (RISE), som tillför expertis i systemomställning och användarcentrerad design.