Så bildas polariserade grupper när vi bryr oss mer om vem som talar än vad som sägs

Varför tenderar människor som har en viss åsikt i klimatfrågan att också tycka likadant om skatter eller vaccinationer, trots att frågorna inte har med varandra att göra? En ny studie presenterar en matematisk modell som visar hur mekanismen ”källfiltrering” snabbt delar upp befolkningen i två motsatta läger som tycker olika om nästan allt.

Polarisering förklaras ofta i termer av grupptillhörighet och misstro mot motståndarsidan. Men i den nya artikeln The emergence of polarised groups through source filtering, publicerad i Humanities & Social Sciences Communications, visar forskarna att polarisering i stället kan vara ett resultat av hur vi hämtar in och bedömer information. Genom att utveckla en matematisk modell har de kunnat simulera hur åsikter klumpas ihop.

Bedöma trovärdigheten genom filter

Kärnan i forskningen är begreppet källfiltrering. Ett sätt att se på hur människor bedömer trovärdigheten i ny information är att vi utvärderar den utifrån dess innehåll och om den passar in i vår världsbild. Om den går emot det vi tidigare tror på så filtrerar vi bort den. Detta kallas innehållsfiltrering. Källfiltrering fungerar annorlunda: här bedömer vi informationens trovärdighet baserat på vem som framför den.

I många situationer är det svårt att själv avgöra om ett påstående stämmer. Då blir det naturligt att i stället fråga sig om man litar på personen som säger det, säger Fredrik Jansson, forskare på MDU, författare till studien.

Åsikter skapar identiteter

I forskarnas matematiska modell representeras människor som agenter som möts och utbyter idéer. Om agenterna filtrerar information utifrån källan – alltså vem som säger något – uppstår ofta två stora grupper med motsatta uppsättningar av åsikter. Detta gör också att åsikter börjar hänga ihop och skapa identiteter. Om någon har en viss åsikt så kan vi gissa oss till vilka andra åsikter de har.

En viktig insikt är att detta sker även när frågorna från början är helt oberoende av varandra.

Modellen visar att det inte krävs någon logisk koppling mellan olika frågor för att de ska börja hänga ihop. Det räcker att människor i hög grad litar på information från dem som redan tycker ungefär som de själva, säger Fredrik Jansson.

Liknar sociala medier

Forskarna menar att mekanismen också liknar hur många digitala plattformar fungerar i dag. Tidiga rekommendationsalgoritmer utgick från faktiskt innehåll, men dessa togs snabbt över av så kallad kollaborativ filtrering: innehåll föreslås inte utifrån vad det handlar om, utan utifrån vad andra användare med liknande beteenden gillar. Alltså en typ av källfiltrering.

Det sägs ofta att sociala medier och algoritmer förstärker polarisering. Vi lägger här fram en möjlig förklaring hur det går till, säger Fredrik Jansson.

Studien är ett samarbete mellan MDU och Institutet för Framtidsstudier: ”The emergence of polarised groups through source filtering” av Fredrik Jansson & Anandi Hattiangadi är publicerad i Humanities & Social Sciences Communications (2026)

”The emergence of polarised groups through source filtering” Länk till annan webbplats.

Texten är bearbetad och ursprungligen hämtad från Institutet för framtidsstudiers webbplats:

Så bildas polariserade grupper när vi bryr oss mer om vem som talar än vad som sägs, Institutet för framtidsstudier Länk till annan webbplats.