Studenter utvecklar inkluderande lösning för ökad rörelse i skolan

Civilingenjörsstudenterna Rania och Maysam skapade Youth in Motion – Playwall, ett lekfullt koncept som uppmuntrar elever till spontan rörelse under skoldagen – helt utan tävling eller prestation.

Under många skoldagar tillbringar elever sina raster stillasittande, trots att forskning visar att regelbunden rörelse har stor betydelse för både hälsa och lärande. Denna observation blev utgångspunkten för Rania och Maysam, som läser civilingenjörsprogrammet i produktion och produktdesign, när de inom kursen Avancerad produktutveckling påbörjade arbetet med konceptet.

En lösning för alla

Vi såg att många ungdomar inte når rekommenderade nivåer av fysisk aktivitet, särskilt under raster. Samtidigt saknas ofta lösningar som är enkla, trygga och tillgängliga för alla, säger Rania.

Genom litteraturstudier, elevundersökningar och intervjuer med lärare identifierade studenterna behovet av en lågtröskellösning som inte bygger på tävling eller prestation.

Inkludering blev ett nyckelord. Vi ville skapa något som uppmuntrar till spontan rörelse, där ingen behöver känna sig utanför eller bedömd, säger Maysam.

Youth in Motion – Playwall

Resultatet blev Youth in Motion – Playwall, ett lekbaserat koncept för skolmiljöer som stimulerar rörelse genom enkla och säkra aktiviteter. Arbetet bedrevs iterativt med prototyper och användartester, där elevernas återkoppling kontinuerligt påverkade utformningen.

Det mest utmanande var att omsätta insikter till en lösning som fungerar i praktiken. Användartesterna visade att våra antaganden inte alltid stämde, vilket gjorde dem avgörande för slutresultatet, säger Rania.

Projektet genomfördes inom ramen för Innovationsnätverk Välfärd och Hälsa 2.0 (INVH 2.0) – ett samverkansinitiativ mellan akademi, offentlig sektor, näringsliv och civilsamhälle med målet att skapa hållbara lösningar för framtidens vård och omsorg.

Användarcentrerat arbetssätt – nyckeln till framgång

Studenterna lyfter särskilt värdet av det användarcentrerade arbetssättet.

Att tidigt involvera användare och våga justera längs vägen är något vi tar med oss in i framtida projekt och yrkesroller, säger Maysam.

Läraren Mikael Johnsson, som handlett projektet, understryker samtidigt varför den här typen av arbete är så värdefullt:

I den här typen av projekt, där vi tillämpar innovativ produktutveckling med ett ingenjörsmässigt förhållningssätt, får studenterna träna på att vara nyfikna, modiga och lösningsorienterade på ett systematiskt sätt. De lär sig att kombinera teknisk kunskap med användarinsikter och praktiskt utvecklingsarbete – vilket är grunden för hållbar innovation, säger Mikael Johnsson, lärare vid kursen.

Projektet illustrerar hur samverkan mellan utbildning och regionala aktörer kan bidra till innovationer med tydlig samhällsrelevans – och hur studenter kan vara en drivande kraft i utvecklingen av framtidens välfärdslösningar.