”Skolan viktig” – stora skillnader i psykisk hälsa hos ungdomar
Bättre bland ungdomar från höginkomstfamiljer – sämre bland barn till låginkomstagare. Ny forskning visar på ökade skillnader i psykisk hälsa bland unga i Västmanland, men också att föräldrastöd i skolarbetet och en positiv attityd till lärande kan motverka dåligt mående.
”Det finns en tydlig koppling mellan skolans roll och psykiska besvär hos ungdomar. De som upplever en tryggare skolmiljö, har bättre stöd från vänner och familj samt en egen positiv inställning till lärande, mår också bättre psykiskt”, säger forskaren Benti Geleta Buli, som lade fram de nya rönen vid en disputation vid Mälardalens universitet i början av september.
Slutsatserna bygger till stor del på forskning från de senaste två decennierna vid Centrum för klinisk forskning, Västerås. I projektet SALVe (Arv och miljö - Psykisk och somatisk hälsa bland ungdomar i Västmanland), har tusentals ungdomar deltagit under årens lopp via intervjuer, enkäter och genetiska tester.
Ökat hälsogap sedan 2004
Benti Geleta Buli konstaterar att gapet mellan olika ungdomsgrupper vidgats sedan mätningarna startade 2004:
”Resultaten visar tydligt att ungdomar från låginkomstfamiljer samt flickor är de mest utsatta grupperna när det gäller psykisk ohälsa. Det är en stark signal om att samhället måste agera, särskilt när vi ser att skillnaderna ökar mellan dessa grupper och resten av befolkningen”, säger han.
Tvådelad åtgärdsplan mot psykisk ohälsa bland unga
I sin avhandling föreslår Benti Geleta Buli en tvådelad åtgärdsplan för att motverka den psykiska ohälsan bland ungdomar. För det första fokus på kortsiktiga insatser för att stärka skyddsfaktorer som skolmiljö och sociala relationer, för det andra långsiktiga åtgärder för att minska de socioekonomiska klyftorna.
”Benti Geleta Buli har gjort ett hästjobb med att slå ihop flera olika undersökningar och följa trender över åren. Avhandlingen är en bra grund för framtida forskning, och när nya samhällsinsatser ska formuleras för att förbättra ungdomars psykiska hälsa”, säger Kent Nilsson, forskningsdirektör, Region Västmanland, samt biträdande handledare.
Denna text är hämtad från ett pressmeddelande från Region Västmanland. Länk till annan webbplats.