Forskare: ”Ta hand om din psykiska hälsa på samma sätt som din fysiska”

Hälften av Sveriges befolkning kommer någon gång under livet att drabbas av psykisk ohälsa och Världshälsoorganisationen (WHO) räknar med att det kommer att stå för den största sjukdomsbördan i världen år 2030.
– Det är viktigt att vi tar hand om vår psykiska hälsa, på samma sätt som vi tar hand om vår fysiska hälsa, säger Lena Wiklund Gustin, professor i vårdvetenskap vid MDU, som forskar i ämnet.

I media kan vi ofta läsa att den psykiska ohälsan ökar. Lena Wiklund Gustin menar att, även om dessa uttalanden ibland kan ifrågasättas, speglar dem en verklighet där vi människor mår psykiskt dåligt. Därför är det viktigt att våga prata om psykisk ohälsa och utveckla kunskap om vad vi kan göra för att förebygga den.

– Med psykisk ohälsa menar jag inte bara psykiatriska diagnoser, utan också när vi på olika sätt får ”ont i själen” och när vi kämpar med livets utmaningar. Ur ett vårdvetenskapligt perspektiv handlar hälsa bland annat om att uppleva livet som meningsfullt. Ibland sviktar vår förmåga att göra det. Vi upplever oss själva som otillräckliga, och fastnar lätt i onda cirklar där vi i högre grad uppmärksammar våra svagheter än våra styrkor, säger hon.

Behöver mer kunskap om hur vår hjärna fungerar

När den där känslan av otillräcklighet kommer, är det viktigt att bryta den onda cirkeln. Mycket går att göra själv, eller i samtal med andra, menar Lena Wiklund Gustin.
– Vi behöver mer kunskap om hur vår hjärna fungerar. Att vi ofta uppmärksammar negativa aspekter är naturligt eftersom vår hjärna inte är anpassad för vårt moderna liv. De äldre delarna av vår hjärna är inställda på att överleva här och nu, inte på vad som är långsiktigt bra för oss, säger hon och fortsätter:

- Dessutom kan våra nyare delar av hjärnan – att vi kan föreställa oss saker, minnas och tänka framåt – skapa problem för oss eftersom vi reagerar på hur vi uppfattar saker och ting, inte på en objektiv verklighet. Alla som sett en skräckfilm och med hjärtat i halsgropen försökt intala sig att det bara är på film vet det, säger hon.

Fly, fäkta eller frysa

– I situationer som upplevs som hotfulla aktiveras kroppen fysiologiskt för att vi ska kunna hantera situationen. Det gör den genom att antingen fly, fäkta eller ”frysa” (spela död). Vår gamla hjärna ”kapar” alltså vår förmåga att reflektera och handla långsiktigt när vi känner oss hotade.

Samtidigt har vi en förmåga att uppmärksamma och reflektera över våra reaktioner i dessa sammanhang. Med hjälp av den kan vi bryta de onda cirklarna och hitta strategier för att ta hand om svåra känslor på hållbart sätt.

Självmedkänsla viktig faktor

Lena Wiklund Gustin lyfter självmedkänsla som en viktig faktor för att bryta de onda cirklarna.
– Istället för att stanna kvar i negativa, självkritiska tankesätt behöver vi vara närvarande och tillgängliga för oss själva. Vi behöver kunna säga till oss själva att ”jag är en människa som andra”, med svagheter och styrkor – och med en hjärna som fungerar precis som den ska. Hur kan jag hantera den här situationen på ett sätt som skulle få mig att må bättre också på sikt? säger hon.

Detta kan självmedkänsla leda till:

1) Att vi blir mindre självkritiska och mer stöttande mot oss själva:

2) Att det blir tydligt vad vi gör för mycket och för lite av för att ta oss i den riktning vi önskar.

3) Ökat psykiskt välbefinnande.