Aktiva åtgärder behövs för att få fler att nyttja friskvårsbidrag

Många företag erbjuder sina anställda friskvårdsbidrag. Det är en skattefri förmån, som anställda kan lösa in mot aktiviteter i syfte att främja god hälsa. Trots att friskvårdsbidraget är så vanligt finns nästan ingen forskning om hur det används, vad det används till och vilken effekt det faktiskt har på de anställdas hälsa. Det vill forskare vid MDU råda bot på.

Forskningsprojektet SOFCO (Framtidens hållbara kontor) har undersökt hur åtta företag med totalt 9 000 anställda nyttjar friskvårdsbidrag och andra hälsofrämjande aktiviteter. Studien visar att det finns en stor variation hos svenska företag när det gäller nyttjandegraden av friskvårdsbidraget.

Här är några siffror från studien:

• Hos de åtta företagen varierade nyttjandegraden av friskvårdsbidraget hos de anställda mellan 29–84 procent.
  
  
• På företag där friskvårdsbidraget höjts till 3 000 kr är det fler som nyttjar bidraget.
  
  
• Företag som har en så kallad förmånsportal som förenklar användning av friskvårdsbidraget har fler anställda som nyttjar bidraget.

Förmånsportal ökar användningen

Att nyttjandegraden blir högre när friskvårdsbidraget är högre kan hänga samman med kostnader för årskort på träningsanläggningar, menar Oskar Halling Ullberg, doktorand i projektet.

– Om friskvårdsbidraget är för lågt blir det antingen för dyrt att betala resten själv eller så tycker de anställda att det är för krångligt att utnyttja det och att det därmed inte är värt det, säger han.

Hos de företag som har en förmånsportal visar studien att fler anställda nyttjar friskvårsbidraget. Det handlar om att förenkla för de anställda menar Oskar Halling Ullberg:

– Att göra det lätt för de anställda att använda friskvårdsbidraget ökar nyttjandegraden. En förmånsportal gör till exempel att de anställda inte behöver lägga ut pengar för att sedan lämna in kvitton. I en förmånsportal kan arbetsgivaren även motivera anställda till fysisk aktivitet och styra vad bidraget används till, säger han.

Chefers attityd och tydlig information avgör

Enligt Katarina Bälter, forskningsledare för SOFCO, är syftet med friskvårdsbidraget och andra hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen att stärka de anställdas hälsa. För att fler ska nyttja förmånen är det viktigt att företagen informerar om de hälsofrämjande insatserna som erbjuds och att man tar upp det på personalmöten, utvecklingssamtal och i annan intern kommunikation.

– Studien visar att chefernas attityder och tydlig information är viktiga nycklar för att de anställda ska delta i hälsofrämjande aktiviteter på kontoret. Dessutom behövs ett ”kringtänk” för att underlätta fysisk aktivitet under eller i anslutning till arbetsdagen. Detta kan exempelvis vara tillgång till träningslokal, trygga cykelförråd och omklädningsrum med dusch, säger Katarina Bälter.

Exempel på kringtänk

”Kringtänket” kan även bestå av andra aktiviteter på och i anslutning till kontoret, menar de bägge forskarna. Det kan exempelvis vara att arbetsplatsen:

• Uppmuntrar promenadmöten och tillhandahåller kartor över promenadvägar i närheten av kontoret
  
  
• Gör det möjligt att boka in promenadmöten direkt i den elektroniska möteskalendern
  
  
• Underlättar vardagsrörelse på kontoret genom central placering av trappor
  
  
• Serverar nyttig och näringsrik mat vid event, möten, konferenser eller firande

– Nästan 60 procent av alla som har ett arbete i Sverige jobbar på kontor och vi tycker att kontoret bör vara en arena för det hälsofrämjande arbetet, avslutar Oskar Halling Ullberg.