Text

Datum 2022-09-21
Artikeltyp Porträtt

Professorsporträtt: Olcay Sert

Olcay Sert, Professor i engelsk språkdidaktik är en av de professorer som installeras vid Akademisk högtid den 7 oktober 2022.

Olcay Sert, Professor i engelsk språkdidaktik. Akademin för utbildning, kultur och kommunikation , avdelningen för språk och litteratur.

Kan du kort beskriva din akademiska karriär – vilka val har fört dig till där du är idag?

Jag har haft förmånen att arbeta i fyra olika länder och vid fem olika universitet, inklusive Hacettepe University, Newcastle University, University of Sunderland och Luxemburgs universitet. Jag avslutade min BA i engelsk lingvistik och MA i engelsk språkundervisning (båda vid Hacettepe University) samtidigt som jag arbetade som lärare och forskarassistent.

Min undervisning och tidiga forskningserfarenhet resulterade i en motivation och ambition att studera klassrumsdiskurs och interaktion, och jag visste att det bara finns ett ställe där jag vill vara för att doktorera: Newcastle University, School of Education, Communication and Language Sciences. Det var det bästa stället att studera interaktion i klassrummet, och jag hade turen att arbeta med forskare som Paul Seedhouse, Steve Walsh och Vivian Cook i Newcastle.

Min internationella erfarenhet bidrog väsentligt till min utveckling som forskare. Det är genom detta intensiva fokus på forskning som monografin jag skrev (Social Interaction and L2 Classroom Discourse, Edinburgh University Press) har nominerats till den bästa forskningsboken inom mitt område i Storbritannien och USA 2016 och 2017.

Min bok återspeglade min forskning om interaktion i engelskspråkiga klassrum, med ett tillämpat perspektiv där jag ville ge tips till lärare och bidra till lärarutbildningen och lärarutvecklingen. Mina år som lärarutbildare i Turkiet har gett mig stora insikter som forskare – jag har studerat hundratals timmar av videoinspelade undervisnings- och lärandeaktiviteter genom åren.

För att lära ut de forskningsmetoder jag lärde mig i Newcastle och Luxemburg grundade jag en forskargrupp som fokuserar på mikroanalytisk forskning vid Hacettepe University. Att vara redaktör för Classroom Discourse (Routledge) gav mig ett holistiskt förhållningssätt på området, och gav också bränsle till min nyfikenhet. Jag ville arbeta i ett nordeuropeiskt land som Sverige (för att även utforska en annan lärarutbildning), ville sprida mina praktiska och teoretiska kunskaper om pedagogisk interaktion och ville växa som forskare, lärarutbildare och universitetslärare. Detta tog mig till Mälardalens högskola 2018.

Mälardalens högskola gav mig möjligheter att samarbeta med skolor, bygga partnerskap, bedriva klassrumsinteraktion och lärarutbildningsforskning, utveckla grundutbildnings- och doktorandkurser, handleda nyblivna forskare och arbeta tillsammans med mina kollegor vid olika institutioner för att driva forskargrupper. 2019 var jag med och grundade forskargruppen Mälardalen INTERaction & Didactic (MIND), och jag har lett SOLD Forskningsmiljö sedan 2020. Jag har utnämnts till titeln "Excellent lärare” 2022.

MDU:s institutionella mål speglar mina forsknings- och undervisningsambitioner och jag ser fram emot att bidra till detta universitet, vår region och det internationella forskarsamhället under kommande år för att skapa datadrivna, reflekterande och hållbara metoder för undervisning, lärande och lärarutbildning.

Vad är det som driver dig i din forskning?

Nyfikenheten att förstå interaktionsdynamiken i undervisning och lärande är den främsta drivkraften i min forskning. Jag har en oändlig törst efter att utforska hur pedagoger och elever interagerar för att skapa möjligheter för (språk)inlärning.

Vilka forskningsområden ligger dig varmast om hjärtat?

Jag sätter forskning om interaktion (med hjälp av diskursiva metoder som konversationsanalys och korpuslingvistik) och interaktionell kompetens som grunden i mina bredare professionella och vetenskapliga undersökningar. Jag utforskar hur elever lär sig i grupper, av varandra; hur lärare hanterar inlärningsmiljöer genom medveten användning av interaktion; och hur den materiella världen och teknologierna vi använder förmedlas för att tjäna våra undervisnings- och lärandesyften. Jag ägnar stor uppmärksamhet åt interaktionella praktiker i lärarutbildningen: hur kan vi hjälpa lärarstudenter och lärare i praktiken? Jag använder en mikroanalytisk lins för att ställa mina forskningsfrågor och avslöja hur vi utformar lärande och undervisning tillsammans, genom den typ av frågor vi ställer, de svar vi ger, bedömningar vi gör. Hur förkroppsligar vi vår undervisning och lärande? De bredare områden som min forskning bidrar till inkluderar pedagogisk och tillämpad lingvistik, TESOL (Teaching English to Speakers of Other Languages), konversationsanalys och språklärarutbildning.

Hur skulle du beskriva din forskningsmiljö vid MDU?

Jag är en av grundarna av forskargruppen Mälardalens Interaction & Didactic (MIND). Vi undersöker lärares, elevers och lärarutbildares diskursiva praktiker i våra projekt. Vi anordnar datasessioner, arbetar med lärare och mentorer och försöker ta fram datadriven forskning som syftar till att bidra till utbildning. Vi tog emot nationella och internationella forskare för att utveckla våra horisonter och samarbeta för att dela och skapa kunskap tillsammans.

Jag är också medlem i SOLD, som är forskningsmiljön på avdelningen för språk och litteratur. SOLD representerar litteraturvetenskap, (tillämpad) lingvistik, literacitetsstudier och språkdidaktik (främst engelska och svenska). SOLD kommer att förbättra sin genomslagskraft successivt: trots de problem som humaniora står inför på nationell och internationell nivå växer vi som en dynamisk forskargrupp som syftar till att vidga gränserna för forskning i skärningspunkten mellan humaniora och samhällsvetenskap. Vi anordnar regelbundna datasessioner, workshops och evenemang som samlar såväl forskare som praktiker.

Hur ser du på att bli professor just nu i det skedet som MDU befinner sig som nyblivet universitet?

Spännande är det första ord jag tänker på när det handlar om övergången från MDH till MDU. Jag känner att det är viktigt att ta del av denna övergångsperiod som ny professor. En av anledningarna är att det finns nytänkande uppmuntras och vi kan ta initiativ till utveckling. Det är sant att en tung "undervisnings"-mentalitet som vår enhet hade tidigare hade negativa konsekvenser för vissa forskare här. Det finns dock många saker vi lärt oss när det gäller undervisningskvalitet under MDH-åren och det är nu dags att ta med oss ​​den erfarenheten och förena den med spetskompetens inom forskning.