Forskare: utrikesfödda kvinnors situation behöver tas på allvar

Det är viktigt att personalen hos myndigheter tar utrikesfödda kvinnor på allvar och fokuserar på vad de kan istället för vad de inte kan, för att de lättare ska komma ut i arbetsliv och samhälle. Det visar ny forskning från MDU som även nämner god kommunikation, samverkan och lyhördhet som viktiga aspekter för en lyckad inkludering och integration.

Rapporten Möjlighet och utmaningar till inkludering av utrikesfödda kvinnor på arbetsmarknaden och i samhället Länk till annan webbplats. är ett resultat av samverkansprojektet med KLARA, bestående av forskare från MDU och Södertörns högskola samt samordningsförbundet RAR Sörmland. Projektet avser öka utrikesfödda kvinnors integration på arbetsmarknaden och i övriga samhället, och i rapporten som nu publicerats ligger fokus på ett antal faktorer kring hur myndighetspersonal bör agera i sin verksamhet och kontakt med kvinnorna.

Avstå från ett problemorienterat perspektiv

– Trots att utrikesfödda kvinnor är en heterogen grupp kan flera yttre faktorer negativt påverka deras integration och inkludering på arbetsmarknaden, säger Mehrdad Darvishpour, docent i socialt arbete på MDU, som genomfört forskningsstudien tillsammans med Niclas Månsson, professor i pedagogik vid Södertörn högskola.

Bland annat nämner han fördomar, diskriminering och exkludering samt situationer där personer från majoritetsgrupper och män prioriteras. Även omständigheter som patriarkala strukturer inom familjen, språkliga brister och låg utbildning kan påverka integrationen på ett negativt sätt.

– Utrikesfödda kvinnors situation behöver sättas in i rätt sammanhang. Genom att ta hänsyn till kvinnornas olika förutsättningar, som till exempel ålder, etnicitet, civilstånd och arbetslivserfarenhet kan vi öka förståelsen för dem samt deras situation och behov.

Enligt Mehrdad innebär det att myndigheter bör avstå från ett problemorienterat perspektiv på utrikesfödda kvinnors förmågor då det finns en risk för underskattning och att de inte tas på allvar.

– Det är viktigt att fokusera på vad de kan i stället för att utgå från vad de inte kan göra. Risken är annars stor att bemötandet och synsättet hos myndigheter passiviserar kvinnorna. Behovet av att vara lyhörd och en övergång från ensidig till ömsesidig kommunikation är också stort.

Vid mötet med de utrikesfödda kvinnorna är det viktigt att upptäcka och mobilisera kvinnornas egna resurser och förmågor, enligt Mehrdad.

– Att utgå från kvinnornas olika förutsättningar, visa gott bemötande samt ge kontinuitet och tydlighet är också viktigt. Negativt bemötande, fördomar och diskriminering från majoritetssamhället eller personal kan däremot leda till rädsla och social distansering.

God samverkan underlättar inkluderingen

En välutvecklad och fungerande samverkan mellan aktörerna har också en stor betydelse för kvinnornas inkludering, menar Mehrdad.

– Av störst betydelse för deras inkludering är att samverka med i stället för att samverka för dem.

Han påpekar att en lyckad inkludering i samhället bygger på en kombination av förbättringar av den enskildes förutsättningar och samhällets strukturer och bemötande. För att åstadkomma detta behövs:

• en fördjupad kunskap kring hur främst utrikesfödda kvinnors röst kan tas på allvar
  
  
• ökade resurser för att bemöta de svårigheter som uppstår i mötet med målgruppen
  
  
• en välutvecklad samverkan och långsiktiga insatser