Möt Klara Regnö: Samma patos på jobbet och pistan

Klara Regnö

2013 disputerade Klara Regnö vid KTH och tilldelades priset för årets HR-forskning. Hon har studerat vid New York University, gjorde sin praktik vid FN-högkvarteret i New York och har medverkat i flera statliga utredningar. Klara Regnö är verksam som jämställdhetstrateg vid Karolinska Institutet och har tidigare arbetat på Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet. Vid sidan av forskningen handleder Regnö uppsatsstudenter och är kursansvarig för kursen Organization Form and Function på MDU.

När hon inte arbetar eller dansar tango trivs hon bäst på fjället eller i vardagsbestyren med familj och barn. Och det finns likheter.

– Den argentinska tangon har sina regler, men kräver närvaro och kreativitet av utövaren, precis som forskning, förklarar Klara Regnö som är lektor i organisation och forskare inom genus, organisation och ledning på MDU.

Men vi tar det från början.

Forskningen upptäckte hon när hon gick på Handels och engagerade sig som student. På den tiden hade Handelshögskolan aldrig haft en kvinnlig professor, och studenterna ordnade seminarier och diskussioner om både kunskapsinnehåll och lärare.

– Det fanns en forskargrupp som höll på med dessa frågor, och i slutet av mina studier fick jag frågan att göra ett uppdrag. Det var så roligt att jag tänkte att forskning passade mig, och kombinationen att vara ute bland människor och att sitta och jobba själv är väldigt fin, berättar Klara Regnö.

Fokus ligger på ojämställdhet och ojämlikheter i organisationer. Hur de uppstår, vilka konsekvenser det får för oss människor och inte minst; hur man kan förändra.

– Villkoren kan skilja sig mycket mellan olika grupper inom en och samma organisation. Vem som får göra karriär, vem som ses som avvikare och varför vi har olika förutsättningar för människors väl i en organisation, förklarar Regnö.

Så vad är en ojämställdhet och ojämlikhet?

– Den visar sig genom skillnader i lön, arbetstid, hälsa och utvecklingsmöjligheter. Men också i arbetsvillkor generellt; både vad gäller ansvar respektive stöd, säger hon.

Främst intresserar hon sig för hur det ser ut i olika delar av samhället, och en av de stora förmånerna är att Klara Regnö får dimpa ned i olika sammanhang; både det privata näringslivet och i den offentliga omsorgen. Det gör att hon forskat både i områden med få kvinnliga ledare och där de är i majoritet.

Ett exempel är vårdsektorn, där pandemin gjorde tydligt hur ansträngda villkoren är för dem som arbetar där, och hur man hamnat i ett läge där det saknas överskott.

– Att vara chef i den kvinnodominerade omsorgssektorn är något helt annat än att vara chef i privat sektor. I vården kan man ha 100 medarbetare, vilket är nästan som att vara ledare för ett helt företag, och med stora komplexa uppdrag och verksamhetsområden. Det innebär ofta större ledningsansvar, men samtidigt mindre stöd och lägre lön. Att synliggöra det innebär också möjligheten att ifrågasätta och börja förändra, förklarar Regnö.

Många regioner har också börjat fundera på hur de kan omorganisera sina arbetssätt. Bland annat Västra Götalandsregionen som jobbat länge med att få ned storleken på medarbetargrupperna.

– Ser vi tillbaka 100 år har vi visserligen fått ett mer jämställt och jämlikt samhälle, men fortfarande finns ojämställdhet och ojämlikhet. Utvecklingen går inte automatiskt framåt utan samhället blir det vi gör det till, konstaterar hon.

Själv vill Klara Regnö bidra till samhällsdiskussionen och som forskare ingår hon också i den typen av sammanhang; bland annat i ett jämställdhetsprogram på Försvarsmakten. Dessutom vill hon förstå saker, med en kreativ upptäckarlust.

– Alla forskare vill nog bidra på något sätt, oavsett om det handlar om att utveckla läkemedel eller något annat. Att sitta och fundera vid sitt material, läsa andra och plötsligt förstå hur saker hänger ihop är otroligt lustfyllt

Hon vet vad hon talar om. Regnö delar tiden mellan MDU och KI som ett sätt att jobba både med det teoretiska och det praktiska, deltar i chefsutvecklingsprogram och föreläser regelbundet för olika chefer. Dessutom har hon medverkat i olika statliga utredningar när det gäller näringslivet, och konstaterar att det fortfarande finns få kvinnor på ledande poster som har den absoluta makten och bäst ekonomiska förhållanden.

Vilket råd vill du ge studenter som vill forska?

– Att hitta ett ämne du tycker är så spännande och intressant att du orkar behålla ambitionen, glädjen och energin. Det behövs för att verka i den här världen. Men forskarlivet innebär också mycket annat; att gå på möten, söka pengar och undervisa, säger Regnö.

Apropå glädje och energi. Hur var det med den där tangon?

– Argentinsk tango är rolig avkoppling. Det är kreativt och har många improvisationselement. Men det var ett tag sedan jag gick ut på pistan, tangons ord för danslokal eller -golv. Dels har vi haft en pandemi, och med sambo och två döttrar är det mycket annat nu. Vanliga vardagssaker och barnens fritidsaktiviteter.

Vad får dig att skratta högt?

– Över huvud taget när situationer blir absurda. Senast i går kväll när mina döttrar som sjunger i kör skulle öva, och vi sjöng tillsammans i familjen. Det lät inte klokt och blev väldigt roligt.