Digitalisering ställer andra krav på kommunikation inom vården

Att informera och undervisa patienter är en viktig uppgift för sjuksköterskor. De måste kunna kommunicera med patienter i olika åldrar, med olika behov och från olika kulturer, både vid fysiska och digitala möten. MDHs professor Inger K Holmström har forskat om kommunikation inom sjukvården.

– Kommunikation kommer alltid att vara en grundläggande och viktig kompetens för vårdanställda, säger Inger K Holmström, som är professor vid akademin för hälsa, vård och välfärd på MDH.

Ingers forskning berör bland annat vårdpersonals kommunikation via telefon, där vårdbehov ska bedömas och kommuniceras.

– Att kommunicera och bedöma vårdbehov och rekommendera åtgärder per telefon ställer lite andra krav än vid ett fysiskt vårdmöte. Det är centralt att patientsäkerhetsaspekter beaktas. Eftersom allt mer vård sker på distans är detta viktigt att lyfta fram.

Även kommunikation vid vård i hemmet av äldre personer ställer krav på specifik kommunikativ kompetens, enligt Inger.

– Eftersom andelen äldre ökar i samhället, och allt mer vård bedrivs i hemmet, behövs specifik kompetens kring de kommunikativa utmaningar som vårdpersonal inom hemtjänst och hemsjukvård möter. Det kan handla om att äldre personer uttrycker existentiell oro eller uttrycker sina bekymmer på ett vagt och otydligt sätt.

Viktiga aspekter för kommunikationen

I dagsläget omnämns ofta två olika typer av situationer där vårdpersonal behöver kommunicera med patienten; patientcentrerad och personcentrerad. Inger redogör för skillnaderna.

– Både patient- och personcentrerad vård och kommunikation bygger på att det är den sjuke personen och dennes agenda som ska vara utgångspunkten i vården, snarare än vårdpersonalens agenda, biomedicin och uppgiftsorientering. Skillnaden ligger främst i synen på den sjuke. I patientcentrerad vård och kommunikation har den sjuke ”patientrollen”. Det innebär en mer passiv roll, att svara på frågor och ta emot vård och behandling.

– I personcentrerad vård och kommunikation ses den sjuke som en aktiv medskapare av vård, som har expertkunskaper om sig själv, sina behov och hur livet påverkas av sjukdom. Vårdmötet blir då ett möte mellan experter, där vårdpersonal bidrar med kunskaper i medicin och omvårdnad.

Både för- och nackdelar med digitalisering

Enligt Inger innebär digitalisering av vården både för- och nackdelar för kommunikationen.

– Det finns stora fördelar i till exempel ökad tillgänglighet av vård över landet, som ju annars är väldigt ojämlikt fördelat. Jämför att bo i Norrland med 25 mil till närmaste vårdcentral eller att bo i Stockholm, med ett stort utbud av olika vårdaktörer. Digital vård och 1177 är också tillgängligt på kvällar och helger, och är en lättillgänglig resurs. I stället för att packa in sitt febriga barn i bilen och åka till en mottagning där man riskerar andra smittor i ett väntrum, kan man stanna hemma och få bedömning, råd och behandling.

– Vissa tycker också det är lättare att tala i telefon om sina bekymmer, då det blir mer anonymt och de får lättare att öppna sig. Samtidigt finns en risk med korta vårdmöten per telefon och digitalt, att underliggande problem inte fångas upp, att det går fort och inte lämpar sig för mer komplexa problem. Det riskerar också att bli brister i kontinuitet och behandlingsuppföljning. Generellt behöver fysiska och digitala vårdmöten komplettera varandra, och användas där respektive vårdform gör mest nytta.

När det gäller kommunikationen finns det några viktiga aspekter som har betydelse för patientens upplevelse och vårdens kvalitet, säger Inger:

– Patienter av alla kategorier, till exempel äldre personer och småbarnsföräldrar, uttrycker samma sak: det viktigaste är att bli lyssnad på, tagen på allvar och bemött med respekt och empati.

Nyutgiven bok

Inger har tillsammans med Lene Martin, professor emerita på MDH, Jessica Höglander, lektor i vårdvetenskap på MDH, och Håkan Sandberg, docent i vårdpedagogik på MDH, skrivit boken ”Kommunikation i vården”. Den är utgiven av förlaget Studentlitteratur, med Lene Martin som redaktör.

– Boken är ny och har därför inte plockats in på litteraturlistor på olika utbildningar ännu. Det har dock funnits ett behov av denna typ av bok under en lång tid, framför allt inom sjuksköterskeutbildning på både grund- och avancerad nivå. Andra vårdutbildningar och yrkesverksamma kan också ha nytta av den, avslutar Inger K Holmström.

Globala mål för hållbarhet

MDH bedriver forskning inom samtliga av FN:s globala mål för hållbarhet och det här området har bland annat koppling till mål 10​, minskad ojämlikhet.​