Text

Datum 2021-11-10
Artikeltyp Aktuellt

Miljoner till vår skolforskning

Denna artikel skrevs innan vårt officiella namnbyte den 1 januari 2022 från Mälardalens högskola (MDH) till Mälardalens universitet (MDU).

Mälardalens högskola (MDH) får drygt 20 miljoner kronor i beviljade forskningsmedel för fyra forskningsprojekt från Vetenskapsrådet. Två av projekten riktar sitt fokus mot skolans värld och kommer studera hur kompetensutveckling för lärare bör utformas för att elevernas kunskapsnivå ska höjas och vad som händer med läsning av litteratur när skiftet går från ord till siffror.

MDH får drygt 20 miljoner kronor i beviljade forskningsmedel för fyra forskningsprojekt från Vetenskapsrådet; två inom utbildningsvetenskap och två inom natur- och teknikvetenskap. Två av projekten riktar sitt fokus mot skolans värld och kommer studera hur kompetensutveckling för lärare bör utformas för att elevernas kunskapsnivå ska höjas och vad som händer med läsning av litteratur när skiftet går från ord till siffror.

I denna utlysning från Vetenskapsrådet var det främst universitet som fick beviljade medel, och MDH var en av endast två högskolor som beviljats medel.

- Att vi får medel beviljade från Vetenskapsrådet är ett kvitto på att vi har en stark position som högskola, snart blivande universitet, när det kommer till forskning. Det visar också att vår forskning håller hög kvalitet, då Vetenskapsrådet är Sveriges största statliga forskningsfinansiär och ger stöd till forskning av högsta vetenskapliga kvalitet, säger Andreas Ryve, forskningsledare för forskningsinriktningen utbildningsvetenskap och matematik vid MDH, och en av forskarna i ett av projekten.

Hur ska kompetensutveckling för lärare utformas på bästa sätt?

Det ena projektet ska med start under 2022 studera hur kompetensutveckling för lärare ska utformas på bästa sätt – för att ha effekt i klassrummet, effekt på elevernas kunskapsnivåer och för att kunna fungera i olika sammanhang, i olika skolor och i olika områden.

- Vi vill bland annat undersöka hur man bäst utformar och effektiviserar kompetensutveckling för lärare för att få effekter på undervisning och elevers kunskapsnivå. Ska kompetensutveckling exempelvis fokusera på undervisningsmetoder, på ledarskapet i klassrummet eller hur elever lär sig ämnet? Och vilken metod fungerar bäst för att kompetensutvecklingen ska vara så effektfull som möjligt – coachning av lärare, samarbete med lärarkollegor eller att lärare direkt testar olika metoder i klassrummet tillsammans med eleverna? säger Andreas Ryve.

I projektet ingår Nils Kirsten, universitetslektor i specialpedagogik, Jannika Lindvall, universitetslektor i didaktik, Kimmo Eriksson, professor i matematik och Anderas Ryve, professor i matematikdidaktik och de har fått en total finansiering på 5,9 miljoner under fyra år.

Förändring i synen på litteraturens roll i samhället

Det andra projektet som fått finansiering från Vetenskapsrådet handlar om på vilka sätt litteraturläsning motiveras som något värdefullt i det offentliga samtalet och vilka pedagogiska konsekvenser olika sätt att motivera olika typer av läsning får. Projektet har fått en total finansiering på 4,5 miljoner kronor mellan 2022 – 2025.

Så här säger Elin Sundström Sjödin, biträdande universitetslektor i svenska som är ansvarig för projektet:

- Historiskt sett har läsning ofta motiverats med hjälp av en tanke om att man som medborgare ska vara humanistiskt bildad och fostras in i ett demokratiskt samhälle. Nu ser vi istället att läsning allt oftare motiveras med hjälp av 'siffror' som tagits fram genom olika mätningar och kvantifieringar, exempelvis hur stort ordförråd elever har.

- I det här projektet kommer vi därför att kartlägga olika aktörer i samhället som på olika sätt arbetar med att stärka och värdera läsning, och undersöka på vilket sätt läsning har kommit att bli ett samhälleligt problem som skolan förväntas lösa, avslutar Elin Sundström Sjödin.


Här är alla projekt knutna till MDH som beviljats medel från Vetenskapsrådet:

  • ”Att studera kompetensutvecklingens effekter genom kvasi-experimentella analyser av TIMSS och PIRLS”, 5,9 miljoner kronor under fyra
    år med projektledare Nils Kirsten (Akademin för utbildningsvetenskap, kommunikation och kultur, UKK, inriktning utbildningsvetenskap)

  • ”Från ord till siffror: Hur läsning blir ett samhälleligt och didaktiskt problem”, 4,4 miljoner kronor under tre år med projektledare Elin Sundström Sjödin (Akademin för utbildningsvetenskap, kommunikation och kultur, UKK, inriktning utbildningsvetenskap)

  • ”Multiskalmodeller för simulering av mekaniska metamaterial”, 4,0 miljoner kronor under fyra år med projektledare Doghonay Arjmand (Akademin för utbildningsvetenskap, kommunikation och kultur UKK, inriktning Matematik och tillämpad matematik)

  • ”Grön djupinlärning för kant-enheter”, 3,6 miljoner kronor under fyra år med projektledare Masoud Daneshtalab (Akademin för innovation, design och teknik, IDT)



Kontaktinformation