Checklista för bättre samverkan inom välfärdsteknik

Går det att lösa utmaningen med en allt större andel äldre med ökad användning av välfärdsteknik? Till viss del kan svaret på denna fråga vara ”ja”, välfärdsteknik kan hjälpa till men är bara en del av lösningen. Att införa välfärdsteknik är en komplex process som kräver att både slutanvändarna – de äldre själva – och olika aktörer inom kommun och hjälpmedelscentraler involveras genom hela processen. Därför har forskare vid MDH utvecklat en interaktiv checklista för att förbättra samverkan mellan olika aktörer när en ny idé initieras inom området välfärdsteknik.

Silvia Bruzzone är universitetslektor inom organisationsledning, och har ansvarat för projektet med att ta fram denna interaktiva checklista, som fått namnet IVRIS. Checklistan är utformad för att fungera som ett samarbetsverktyg för att kunna kombinera med de befintliga resurser, metoder och riktlinjer som finns hos exempelvis kommuner och hjälpmedelscentraler. Silvia Bruzzone lyfter fram just betydelsen av att hitta former och verktyg för att arbeta med samverkan i innovationsprocesser som involverar många olika aktörer.

- Man kan ju fråga sig varför vi har valt att ta fram en checklista. Men det är ju så att organisationer redan idag behöver hantera komplexa aktiviteter, men många gånger saknas en integration av relevanta kompetenser och aktörer. Så förhoppningen med checklistan, är att den med sin enkla princip "glöm-inte-detta" – kan stödja komplexa processer, samtidigt som man ser till att de olika perspektiven i processen beaktas, säger hon.

Checklistan guidar steg för steg och påminner samtidigt om viktiga aspekter att ta hänsyn till när idéer inom området välfärdsteknik vidareutvecklas.

- Det kan exempelvis vara att inte glömma olika användare, som medarbetare och slutanvändare, som även kan involveras i referensgrupper eller att se över vilka förändringar och konsekvenser som är kopplade till den nya idén. IVRIS är ett serviceorienterat samarbetsverktyg som är möjligt att kombinera med befintliga resurser, metoder och riktlinjer, fortsätter Silvia Bruzzone.

Involvering viktigt ur många aspekter

Att involvera både slutanvändarna – de äldre – och medarbetare inom kommun och hjälpmedelscentraler är viktigt ur många aspekter, menar Silvia Bruzzone.

- Dels för att de olika aktörerna ska kunna påverka hur själva välfärdstekniken presenteras och introduceras i verksamheten, dels för att de helt enkelt ska kunna påverka hur tekniken används i vardagen, hur den kontrolleras och hur man följer upp användningen av tekniken, säger hon.

Bidrar till smidigare samverkan mellan olika aktörer

Med hjälp av checklistan IVRIS vill Silvia Bruzzone och hennes forskarkollegor Lucia Crevani och Michela Cozza, bidra till att skapa smidigare innovationsprocesser, som på ett bra sätt involverar relevanta aktörer och drar nytta av deras bidrag så att den nya tekniken används på allra bästa sätt.

- Ett annat utvecklingsbehov finns i själva samverkansprocessen mellan till exempel en kommun och en hjälpmedelscentral. Det är organisationer som båda arbetar med att utveckla kunskap och erfarenhet kring ny teknik och äldres användning av den, men som traditionellt inte har samarbetat med varandra. Med hjälp av IVRIS checklista kan dessa samverkansprocesser bli smidigare och nya idéer om hur välfärdsteknik kan utvecklas och ge värde och nytta för de äldre kan lättare bli verklighet, säger Silvia Bruzzone.

Så funkar IVRIS checklista

STEG 1:

Startpunkten är en ny idé inom området välfärdsteknik. Här försöker man identifiera det problem som den idén är tänkt att lösa, de behov som idén ska fylla och vem som har behovet av idén.

STEG 2:

I detta steg beskriver man hur arbetsmomentet utförs idag, samt vilka förändringar och konsekvenser som är kopplade till den nya idén. Man tittar också på specifika förutsättningar och möjliga kostnader, samt om ytterligare aktörer behöver involveras.

STEG 3:

En arbetsgrupp bildas med de aktörer som definierats, samt andra roller eller kompetenser som man anser nödvändiga. Målet är att vidareutveckla fördelarna med idén, specificera problem, behov och möjliga utmaningar.

STEG 4:

Idén vidareutvecklas utifrån organisatoriska perspektiv och användarperspektiv. Målet är att tydliggöra vilka konsekvenser idén kan få för varje specifik enhet i organisationen samt för andra intressenter, och att översätta detta till olika aspekter av den berörda verksamheten (ekonomi, vårdlogik, IT-systemkrav, säkerhet).